Om någon undrar var jag har befunnit mig senaste veckorna så har jag försökt leva utan det vi kallar sociala medier. Näääärå. Jag har kört en imitation av Petra Mede, först en kass ”karriär” och sedan verkat i det tysta. Men i onsdags påbörjade jag kommunens kortaste semester (började jobba idag igen…) och drog till Karlstad med tre finfina vänner för att se Hank 3 och goona mig litta. En nätt liten roadtrip på 80 mil i Miikas Khadaffi-truck (sandfärgad Merca, haaaallååååå eller?!) började med att vi fick köra runt kvarteret och hämta min telefon, sedan drog jag årets djupaste suck när vi hade hunnit till universitetet (chaufför Miika blev lagomt peppad) och när vi till slut hade hämtat Gurra och hunnit halvvägs över Strömpilen-bron så upptäckte Gurra att han hade glömt biljetten hemma. Men sedan gick det fan som smort. Vid första stoppet fick jag syn på:
Kanske svårt att se något på bilden men han där mellan träden är gift med Eva Rööse.
På torsdagen såg vi årets (kanske t o m mitt livs) bästa konsert med Hank 3 (tack Miika och Jonna) och det såg ut typ så här:
En jävla massa country kan en tro.
Ståbas. Jävligt mäktigt.
Efter konserten slog vi oss fram och fick fastna på bild med Hank himself. Sjukt jävla mäktigt.
Fredagen innebar bilresa hem där yours truly briljerade genom att inte vika av i Västerås utan istället köra mot Stockholm vilken innebar en omväg på typ sju mil. Härligt. I Sundsvall var jag i det närmsta hemma och körde fel igen vilket gjorde att vi fick köra runt hela jävla stan och tappade ytterligare nån halvtimme. Jävligt härligt. På lördagen fick jag årets bästa sms och kunde kvittera ut en gratis biljett till John Fogerty (tack Miika. Igen), fick ölbärs av Joel (tack Joel. Igen) och följde sedan upp det med att springa på Kid Rock inne på området.
Sedan blev det måndag och nu ska jag sätta mig och skriva jobbansökningar. Härligt.
