Grattis Umeå!

Äntligen ska Vasaplan förnyas.

Före:

 

Efter.

Antingen finns det en beslutsfattande person inom Umeå kommun som uppenbarligen gillar att vara ironisk eller så måste staden sitta inne på ett fett jävla konkurslager av den där laxrosa epa-färgen. Jag fattar inte hur fan det ens är möjligt att blanda till en sådan färg, tappa upp den i hinkar á 10 liter och sedan lyckas sälja det. För att inte tala om att få tag på en målare som faktiskt är beredd att öppna hink efter hink med denna färg utan att drabbas av kraftiga vomeringar. Precis vilken färg som helst hade varit bättre, till och med den där milda gula jävla färgen som vårdcentraler envisas med att smälla upp på varenda vägg.

Men laxrosa. För. I. Helvete.

ps. Bilden är lånad från www.bussmicke.se (skön adress). ds.

Roadtrip och musik, sa ja te dajj!

Om någon undrar var jag har befunnit mig senaste veckorna så har jag försökt leva utan det vi kallar sociala medier. Näääärå. Jag har kört en imitation av Petra Mede, först en kass ”karriär” och sedan verkat i det tysta. Men i onsdags påbörjade jag kommunens kortaste semester (började jobba idag igen…) och drog till Karlstad med tre finfina vänner för att se Hank 3 och goona mig litta. En nätt liten roadtrip på 80 mil i Miikas Khadaffi-truck (sandfärgad Merca, haaaallååååå eller?!) började med att vi fick köra runt kvarteret och hämta min telefon, sedan drog jag årets djupaste suck när vi hade hunnit till universitetet (chaufför Miika blev lagomt peppad) och när vi till slut hade hämtat Gurra och hunnit halvvägs över Strömpilen-bron så upptäckte Gurra att han hade glömt biljetten hemma. Men sedan gick det fan som smort. Vid första stoppet fick jag syn på:

Kanske svårt att se något på bilden men han där mellan träden är gift med Eva Rööse.

På torsdagen såg vi årets (kanske t o m mitt livs) bästa konsert med Hank 3 (tack Miika och Jonna) och det såg ut typ så här:

En jävla massa country kan en tro.

Ståbas. Jävligt mäktigt.

Efter konserten slog vi oss fram och fick fastna på bild med Hank himself. Sjukt jävla mäktigt.

Fredagen innebar bilresa hem där yours truly briljerade genom att inte vika av i Västerås utan istället köra mot Stockholm vilken innebar en omväg på typ sju mil. Härligt. I Sundsvall var jag i det närmsta hemma och körde fel igen vilket gjorde att vi fick köra runt hela jävla stan och tappade ytterligare nån halvtimme. Jävligt härligt. På lördagen fick jag årets bästa sms och kunde kvittera ut en gratis biljett till John Fogerty (tack Miika. Igen), fick ölbärs av Joel (tack Joel. Igen) och följde sedan upp det med att springa på Kid Rock inne på området.

Sedan blev det måndag och nu ska jag sätta mig och skriva jobbansökningar. Härligt.

Körkort

I mitt extrajobb befinner jag mig rätt ofta ute i trafiken. Detta innebär att jag får bevittna en hel del mindre genomtänkta bilburna aktioner som, än så länge, inte har medfört några direkta skador på mig mer än att jag numera anser att större delen av landets fotgängare, cyklister, mc-åkare, bilister, buss- och lastbilschaufförer är komplett jävla dumma i huvudet. Hursom. Kategorin Mopedister i tonåren borde fan deporteras från, om inte landet, så åtminstone från vägarna. Häromdagen när jag skulle köra igenom tunneln under Tunnelbacken fick jag syn på vad som förmodligen var det absolut minst genomtänkta beslutet sedan någon la fram en bunt A4-papper och bad Takida att skriva under skivkontrakt. Men nu var det inte Takida vi skulle avhandla utan lätt sinnesslöa trafikanter. Åter till tunneln. På väg från sjukhuset planerar jag alltså att ta vänster i korsningen och fortsätta genom tunneln som leder till Ålidhem. Jag blinkar, svänger och där, på min vänstra sida precis innan tunneln börjar, får jag syn på ett stycke människa som helt ärligt borde fundera på att slutförvara sin genpool i Oskarshamn. Hur fan tänker man om man väljer att parkera sin moped i nära anslutning till en tunnel, där hastighetsskylten säger 60 km/h, krypa upp på mopedsadeln som om det vore en kall höstnatt, TA AV SIG HJÄLMEN och SKRIVA ETT FUCKING JÄVLA SMS?

Exakt vad är problemet? Hur fan får en sådan homo sapiens vardagen att fungera? Jag kräver inte att hela befolkningen ska vara några hjärnkirurger men är det så jävla svårt att tänka till ibland? Om inte för sin egen skull så åtminstone för min. Så slipper jag känna den där totala uppgivenheten inför mänsklighetens fortsatta existens.

Tööööörsdäj

Magisk dag på alla sätt och vis. Började morgonen med en härlig skål fil och müsli och en jävla massa städning. Fil och müsli för att jag var hungrig och städning för att jag tydligen inte har någon form av kontroll på kroppen innan klockan 09.00. Skedhelvetet som låg i skålen fick agera katapult då mina armar inte kunde förmå sig att fungera som vanligt. De var ungefär lika slappa som Sylvester Stallones (helt jävla magiskt namn för övrigt) ena ansiktshalva och släpade efter diskbänken när jag tog ett steg åt höger. Och där, i all sin prakt, låg ett stycke rostfri sked och väntade på att få slunga iväg min frukost över hela köket. Så efter att ha gnolat, nynnat och trallat under fem minuters koncentrerad städning drog jag till skolan där Robban troget stod och väntade.

Snabbspolar till kl 13 nånting.

På väg ut från skolan går jag och pratar med min syster. Väl framme vid cykeln böjer jag mig fram, fortsätter prata medan jag låser upp, rätar på mig, lägger handen på vänster byxficka bara för att känna att den är tom, utbrister att min telefon är borta (!) varpå min syster, i andra änden, säger: – Men vad pratar du i då?

Som sagt. Tööööörsdäj. Nu ska jag läsa genomroliga c-uppsatser till opponeringen imorgon!

MA366

Har suttit i skolan så sjukt många timmar den här veckan. 13-14 timmar framför en datorskärm gör inte huvudet piggt kan jag tala om. Nu är vi i alla fall inne på upploppet, ger vi det tio timmar till har vi ett stycke c-uppsats färdigt för inlämning. Det var nog allt jag hinner skriva.

Återkommer.

Adminpanel

Wa-wa-wi-wa!

Onsdag handlade mest om att… Styra ihop c-uppsatsen, leta en artikel relaterad till integration av mobila plattformar i befintlig verksamhet (vilket var stört jävla omöjligt), äta godis, äta mat, styra ihop ännu mer av c-uppsatsen, sluta leta artikel som inte fanns, följa diskussionen kring huruvida Zlatan ska spela som nummer 10 (han sa det rätt bra själv: ”35 mål och 20 assist på ett år i Milan på den positionen), irritera mig på Patrik Ekwall, nästan gå och dricka en kvällsöl, hata på Word, twittra, hata ännu mer på Word, höra Robban muttra: ”Varför blir det så här?” när han redigerar ett dokument i Word (han har i en veckas tid sagt att det är mig det är fel på och inte Word), gå på toa flera gånger, höra Robban muttra: ”Det är inte Words fel. Det är bara lite svårjobbat…”, spela Ski Safari på toa, komma på mig själv med att hata Peter Jihde bara för att jag irriterade mig på Patrik Ekwall, tänka att den som lägger reklamen för TV4s iPad-app verkar vara en skön tjomme som skiter i målgruppsorientering och langar upp ett 15-sekundersklipp om schampo som motverkar kluvna hårtoppar innan fotbollsklippen, börja hata på Niklas Wikegård eftersom jag började tänka på Peter Jihde efter att jag irriterat mig på Patrik Ekwall, se en jättekort sekvens av det fullkomligt idiotiska programmet Goldminers (eller vad det nu heter) där några muppar ska vaska guld i Alaska, fundera på att skriva en jobbansökan eller två, snegla på högen med skor som står i hallen och väntar på att bli nerbäddade i sina kartonger, snegla på disken som väntar på att förpesta mitt liv eller äntligen få gå och lägga sig så jag orkar med c-uppsatsen imorgon också?

Rätt svar belönas med en kopia av referenslistan till min och Robbans c-uppsats.