Harare Söndag 131006

Jag började dagen med att läsa en lokal tidning som varje morgon av ett tidigt tidningsbud stickas in under dörröppningen på det hotell som vi nu bor på. Jag kunde ganska snart konstatera att tidningen delade den sittande regeringens värderingar när det gäller hur det nyligen genomförda valet har gått till. Läste vidare om spridningen av Malaria och om tjuvjakt på Elefanter.

Försökte sedan duscha i någorlunda ljumet vatten, konstaerade dock att de alternativ som finns är antingen kallt eller skållhett vatten. Munstycket gjorde även så att det endast gick att duscha med en hand då jag hela tiden var tvungen att hålla upp duschblandare för att få ut vattnet i munstycket. Sedan såg jag att en stor tung spegel med en tung träram gungade oroväckande mycket i den vind som blåste genom det öppna fönstret. När jag tittade närmare på spegeln såg jag att den endast hängde mycket löst på en liten spik. Jag stängde fönstret för att sedan påpeka detta för hotellpersonalen. Servicen på hotellet är mycket bra, då vi äter frukost är det för det allra mesta mycket mer personal än hotellgäster. I morse då jag försökte att hälla upp ett glas juice blev jag tillsagd att sätta mig när så att personalen kunde servera istället för att jag själv hälde upp min juice. Jag förklarade för en av hotellarbetarna att jag inte behöver någon frukosträtt utan att det är fullt tillräckligt med alla den goda mat som står framme, jag fick då frågan vad jag tycket om till frukost, jag berättade att jag är vegetarian och i princip kan äta det mesta utom kött och fisk. Sedan lagom till att jag hade ätit klart kom det en hel tallrik med potatis, tomater och bönor. Jag lämnade frukosten med en känsla av att jag kommer att vara mätt resten av dagen.

Vår taxichafför som hela tiden vill köra oss kom enligt överenskommelse lite före halv nio. Att vi är en för mycket i bilen samt att bakrutan består av plast och tejp har ingen större betydelse.

Väl på plats mötes vi i dag igen av glada människor och vänliga leenden. De hade precis börjat äta frukost då vi kom vid niotiden. Sedan blev det glada diskussioner, dans, sång och böner innan Ove började dagen med att berätta om mänskliga rättigheter. Kvinnorna i Zimbabwe lät förvånade då vi berättade om det Svenska sjukförsäkringssystemet där man med dagens politik kan bli sjukskriven av sin doktor för att sedan av Försäkringskassan bli nekad ersättning trotts att man rimligtvis är så pass sjuk att man inte klarar av ett arbete. De lät även förvånade då vi berättade att man får höjd skatt om man blir långtidssjuk, arbetslös eller går i pension.

Även i dag hade vi mycket god hjälp av vår fantastiska tolk Chico som klarar av att översätta våran engelska till shona. Det enda ord som jag hitills har lyckats lära mig är gaga som betyder skynda på.

Lunchen bestod av ris och grönsaker som de plockade direkt utanför huset.

Sandra fortsatt sedan dagen med att berätta om den Svenska jämställdheten mellan vår olika kön. Det blev diskussioner om hur det är att vara kvinna i Zimbabwe. Åter igen fick vi höra att det är kvinnorna som tar ansvar för barn och familj, samt att de ofta blir utsatta för våld och våldtäckter. Även om situationen är mycket svår verkar det finnas en tro på en bättre framtid. Nu handlar det om att övertyga politiker och poliser om att kvinnor behöver ett betydligt starkare skydd än vad som nu är en realitet. Vi fick även höra om kulturella skillnader där det är accepterat att en man kan ha många olika förhållanden, samtidigt som det för en kvinna endast är kulturellt accepterat att ha en man. Även som änka förväntas en kvinna vara trogen sin man livet ut. Fast vi fick även höra att det i en del byar har börjat ske en förändring där man mer och mer har börjat att acceptera kvinnor som jämlika. Diskussionerna avbrytts med jämna mellanrum av ”energizers” vilket innebär uppiggande kraftfull sång och dans. Sandra gick även igenom olika härskartekniker samt hur man kan känna igen mönster när det uppstår.

Under taxiresan hem frågade chafören som vi nu känner ganska bra om vi vill bli guidade runt i Harare. Vi antog det förslaget, det blev en intressant resa där vi bland annat besökte olika marknader. På en marknad såldes det massor med konstverk som var gjorda i sten. Priserna var låga då jag direkt förstod att det måsta ta lång tid att skulptera i sten. Jag hade egentligen inte tänkt köpa något, fast när jag började prata med en ung kvinna som berättade att hon inte hade fått sälja något på hela dagen och nu inte hade pengar till bussen hem köpt jag en bordsduk av henne för $10. När vi åkte hem passerade vi pressidentens residens. Där var det förbjudet att stanna, taxichaffören berättade att det kan bli besvärligt om någon skulle råka få motorstopp utanför pressidentens boende. Vi såg fullt med säkerhetskameror och tungt beväpnade vakter. Vi såg även stora ”gatedcommunites” i närheten.

Vi avslutade taxiresan utanför tågstationen för att köpa biljetter till onsdagens resa till Bulawyou. Väl framme fick vi höra att det inte går några tåg på onsdagar. Nu ska vi äta middag och försöka hitta någon ny bra lösning på onsdagens Bulawyouresa.

/Dennis Larsson

Harare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *