Sämre förutsättningar för välfärd och folkhälsan med januariavtalet

av

Kvinnor och män med sämre arbetsmiljö, lägre inkomst och kortare utbildning lever färre år än de rikare motsvarigheterna. Onödig, undvikbar och orättvis. Sådan är den ojämlika hälsan, skriver Sofie Eriksson på folkbladet med anledning av LO:s jämlikhetsrapport. Sofie slår huvudet på spiken när hon skriver:

En av de tydligaste resultaten av ojämlikhet är skillnaderna i hälsa. Ibland kan man tro att detta skulle handla mest om saker som att folk äter dålig mat och rör sig för lite, men det är långt ifrån hela sanningen. Arbetsförhållanden, inkomst och utbildning påverkar. Tunga lyft i arbetet, stressen över om ekonomin ska gå ihop, självsäkerheten i att söka vård när man ska. Bemötandet när man väl söker vård. Klassklyftorna är kroppsliga. Ohälsan gör ju ont i människor.

Förra veckan träffade jag Umeås kommunstyrelses hållbarhetsutskott för att få en redovisning av kommunens arbete med folkhälsa. De håller på att ta fram en folkhälsoenkät för att kartlägga livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland den vuxna befolkningen i Umeå kommun för att ta fram ett underlag i deras arbete med att jobba för att kommunen ska ha Sveriges bästa folkhälsa utifrån det mål som kommunfullmäktige tagit.

Folkhälsoenkät Umeå – ojämlika livsvillkor? är titeln på enkäten och jag tror att den fångar själva kärnan i problematiken. Hälsan påverkas av flera olika faktorer, varav en del kan påverkas genom individuella val. Men i allmänhet styrs våra valmöjligheter av större sammanhang som individen inte alltid kan rå för. Våra vanor och livsstil påverkas av vår omgivning, priser, sociala position, vår ekonomi, utbildningsnivå mm. Makten över ens egen vardag, dvs att kunna påverka ens egen tillvaro som att planera och styra ens arbetsdag eller ens liv är ju en betydelsefull faktor i hälsan. Och mkt av detta är faktorer som är ojämlikt fördelade hos befolkningen och som den enskilde individen svårligen kan påverka själv. För att främja folkhälsan, krävs det politiska beslut och kollektiva åtgärder.

Jag är övertygad om att Umeå kommun, liksom alla kommuner, kommer göra sitt bästa för att främja folkhälsan, men problemet är att de medel dessa har blir mindre och mindre. När staten i sin budget hellre prioriterar att göra stora statliga överskott än att skjuta till medel till kommuner och regioner för finansiering av välfärden, får detta skadliga konsekvenser. Det blir inte bättre av att man sänker värnskatten och låter höginkomsttagare behålla mer pengar i plånboken medan kommuner och regioner skriker efter pengar för att finansiera barnomsorgen, skolan, socialtjänsten, sjukdomsförebyggande arbete och andra verksamheter som utjämnar livsvillkor och har en folkhälsofrämjande funktion. Just nu pågår även en slakt av Arbetsförmedlingen till följd av den sd-stödda M/KD-statsbudgeten som L och C släppte igenom, där medarbetare sägs upp och kontor stängs ner på de mindre orterna.

Med de krav på försämringar som Centern och Liberalerna förhandlat till sig i januariavtalet, blir det förebyggande arbetet för kommuner och regioner verkligen en utmaning. Vi håller på att slita sönder landet genom en nyliberal politik där man låter välfärden svälta och viktiga samhällsfunktioner försvinner från glesbygden: en omvänd omfördelningspolitik där de som redan har bra förutsättningar får mer, medan folkflertalet får sämre välfärd och livsvillkor. All ära till det lokala arbete som kommuner och regioner gör för att främja folkhälsa, men de måste få bra förutsättningar av staten, och så sker det inte idag. Frågan är vad alla centerpartistiska kommunalråd säger om att deras eget parti leder denna utveckling.

Kan det verkligen stå potatispizza?

av

Potatispizza? Kan det verkligen stå potatispizza på matlistan? Dettafrågade jag mig själv när jag skulle laga mat och läste vad som stod på matlistan för ngn dag sen. Ett kort ögonblick trodde jag att jag hade läst fel. Men nej! Frun hade skrivit rätt. Hon hade hittat ett recept i boken ”portionen under tian” som jag då fick i uppdrag att laga, och jag måste säga att det blev riktigt gott. Vem skulle tro att man kunde ha potatis på pizzan?

pizza1

Såhär ser den ut när den är klar. Den var riktigt god

pizza2

Man börjar med att skära potatis i tunna skivor. Potatisklyftorna får koka i ett par minuter. man skivar också rödlök och delar kronärtskockor (en halv burk)

pizza3

Den andra halvan i kronärtskocksburken använder man till såsen. Istället för tomatsås så mixar man en halv burk kronärtskockor och blandar det med 3 matakedar creme fraiche. Sen så her man såsen på den färdiga degen

pizza4

Sen så her man potatisskivorna, rödlöken och kronärtskockorna

pizza5

Efter det så her man 2 dl riven ost, flingsalt, peppar och 2 teskedar timjan, tror jag det var

pizza6

Och den här är boken. Finns massa bra billiga recept

Religiös påverkan hör inte hemma i skolan

av

2F6F6250-5B69-4F0C-9550-AC27C3CE1C91
Grunden för vårt starka samhälle och våra barns framtid läggs i skolan. I den svenska välfärdsmodellen bidrar skolan och barnomsorgen till att utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. Dett är avgörande för att skapa ett jämlikt samhälle och rusta alla för att klara kraven i ett kunskapssamhälle och på arbetsmarknaden.

För att utjämna livschanser mellan barn, måste skolan och förskolan vara en mötesplats där barn med olika bakgrunder möts. Det är så vi skapar ett jämlikt samhälle, där alla individer får hjälp att utveckla sina fulla potential. Vi måste motverka förekomsten av ett segregerande skolsystem där kvalitén på den utbildning och omsorg barnen får blir avhängig vilka val föräldrarna gör. Alla barn måste ha rätt till en bra och likvärdig utbildning oavsett föräldrarnas inkomst, födelseland, religion, eller var de bor.

Sverige har tidigare haft det mest jämlika och högpresterande skolsystemet i världen. Dit vill vi ta oss igen. Men för att skolan ska vara en mötesplats som skapar sammanhållning och tillit, kan vi inte ha ett system som tillåter att barn placeras på olika skolor utifrån föräldrarnas religion eller socioekonomisk bakgrund. Inte heller att flickor och pojkar separeras i religionens namn eller att evolutionen jämställs med religiösa skapelsemyter. Vi anser därför att vinstjakten ska stoppas och religiösa friskolor förbjudas. Ett hinder mot detta är Moderaterna, som genom sitt försvar av den fria etableringsrätten hindrar riksdagen att genomföra en sådan lagändring. Detta är värt att påpekas nu när moderaterna i Umeå kräver att förskolan Bilaal stängs.

Genom januariavtalet med C, L och Mp har Socialdemokraterna säkrat en riksdagsmajoritet för att införa ett etableringsstopp mot nya religiösa friskolor. En utredning är tillsatt av regeringen med uppdrag att komma med förslag om ett etableringsstopp senast 19 dec 2019.

Ambulanshelikoptern ska ägas av regionen

av

8AD3CCAD-F9F7-45D6-96D1-BB301540DE45Ibland går det att få med sig Alliansen i Västerbotten på bra saker i regionfullmäktige. Det händer inte varje dag, men det händer. SD däremot är en helt annan femma. De upphör aldrig att förvåna.

Förra veckan har Region Västerbottens fullmäktige beslutat att ansöka om medlemskap i Svensk Luftambulans (SLA). I dagsläget har regionen ett upphandlingsavtal med en privat operatör för att nyttja ambulanshelikoptern. Detta är en dyr lösning, då marknaden för ambulanshelikoptrar är att betraktas närmast som en monopol då det i stort sett bara finns 1 aktör, på sin höjd 2. Men det innebär också att om företaget får ekonomiska svårigheter, riskerar regionen att stå utan ambulanshelikopter.

Region Västra Götaland utgör ett tydligt exempel på hur utsatt regionen är när den inte äger sin ambulanshelikopter utan hyr via ett upphandlingsavtal. 2010 hade Norrlandsflyg ekonomiska problem, vilket ledde till att Västra Götalandsregionen inte kunde nyttja helikoptern. De fick betala 52 miljoner för att leasa en ambulanshelikopter*. Det är pengar de hade kunnat använda till hälso- och sjukvård, men som de fick spendera för att lösa problemet med att inte hamna utan ambulanshelikopter. Det problem vill inte vi hamna i. Därför har fullmäktige i Region Västerbotten beslutat att ansöka om medlemskap i SLA.

SLA är ett kommunalförbund som äger sina helikoptrar, utför eget tekniskt underhåll, egna flygbesättningar, egen pilotutbildning och eget AOC (Air Operator Certificate), vilket gör det till ett eget flygbolag. Genom medlemskap i SLA, går alltså regionen ihop med andra regioner för att tillsammans äga helikopterinfrastrukturen. Som medlem i SLA får Region Västerbotten även inflytande över verksamheten bl a genom att ingå i den politiska direktionen, ngt som inte är fallet vid en upphandling, där regionen skulle få 0 inflytande i företagets beslutsprocesser.

En upphandling kommer dessutom att innebära enligt tjänstemannaunderlaget ett vinstkrav på 10% oavsett vilket företag som vinner. Detta till följd av att det är så få aktörer som konkurrerar på denna marknad. Detta är skälet till att inte ens moderaterna ställde sig bakom att fortsätta upphandla. Annars är ju moderaterna de första att föreslå privatisering, då de alltid hävdar att det är billigare, men i det här fallet är det så uppenbart att det inte är det. Däremot Sverigedemokraterna föreslog fortsatt upphandling. Man tar sig för pannan!

Vi socialdemokrater anser att skattemedlen ska användas till det de är avsedda till och inte till att finansiera enskilda företags 10-procentinga vinstkrav. För oss är det också viktigare att rädda liv genom att kunna garantera att ambulanshelikoptern kan lyfta i alla lägen som behövs. Det var även det beslut som regionfullmäktige tog. Människan går före marknaden!

*2010, Göteborgsposten: Samarbete om ambulanshelikopter

Nätläkare får sänkt ersättning

av

8BB4E6EB-E9DE-4555-8229-711B70D63331I veckan har Region Västerbottens fullmäktige beslutat att sänka utomlänsersättningen för digitala vårdtjänster inom primärvården.

De senaste åren har antalet privata digitala vårdgivare ökat snabbt. Appar som Doktor24, Min Doktor och Kry används av allt fler för att snabbt kunna komma i kontakt med en läkare på ett smidigt sätt. För många blir det här förstås ett sätt att göra vården mer tillgänglig, men den här utvecklingen har också blivit starkt ifrågasatt. Bland de mest kritiska, finner vi allmänläkaren Hanna Åsberg, ordförande för SFAM (Svensk Förening för Allmänmedicin), som säger att ”nätläkarbolagen dränerar vården på pengar”. Hon hänvisar till studier som visar att de ökar samhällets sjukvårdskostnader.

Det råder inget tvivel att de här apparna i många fall lett till att patienter fått komma i kontakt med läkare för lättare åkommor som hade kunnat åtgärdas av sjuksköterska eller rådgivning från 1177 utan att kontakt med läkare varit befogad. Sedan skickas notan till regionen, vilket gör att det betalas orimligt stora summor för att behandla lättare åkommor, när dessa resurser snarare hade behövts till patienter med större vårdbehov. Faktum är att det framför allt är friska patienter med lättare åkommor som kontaktar nätläkarbolagen, medan patienter med störst vårdbehov hanteras via hälsocentraler. Det blir, som Hanna Åsberg poängterar, ”en undanträngningseffekt så att de mest sjuka patienterna får mindre resurser”.

SKL har räknat kostnaderna och kommit fram till att de utomlänsersättningarna som regionerna betalar för digitala vårdtjänster inom primärvården är för höga, och därför har regionfullmäktige efter rekommendation från SKL enhälligt beslutat att sänka dem med ca 20%. Vi kan inte fortsätta betala överpriser. De skattepengar som är destinerade till hälso- och sjukvård ska inte gå till att betala ut vinster, utan de måste användas till det de är avsedda för.

FA77950E-61C8-4C23-92D7-3C588B24E25CAtt vi då sänker ersättningen betyder inte att vi på ngt sätt hindrar den digitala utvecklingen inom vården. Tvärtom! Till mångt och mkt är det genom fortsatt digitalisering som hälso- och sjukvården kan utvecklas för att möta medborgarnas förväntningar på ökad tillgänglighet – särskilt viktigt för oss som bor i ett län med långa avstånd. Men det måste ske på ett sätt som garanterar att tillgång till vård är jämlik och styrs av medborgarnas behov och inte av privata företags kortsiktiga vinstintressen.

Detta jobbar Region Västerbotten med. Regionen ligger långt framme i digitaliseringen när det gäller medicinteknisk utrustning för anestesi, operationsplanering och intensivvård, men även elektroniska remisser, svar och distanslösningar. Däremot har regionen inte kommit långt gällande mobilitet eller tagit tillvara på möjligheterna att visualisera patientinformation via 1177 till exempel. Det här är ett område som har utvecklingspotential.

Nätläkarbolagen har motsatt sig sänkningen, men de skattepengar som är avsedda till hälso- och sjukvård är ju inte till för att nätläkarbolagen ska dela ut stora vinster. De är ju till för att regionen ska leverera jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av hög kvalité. Sänkningen av utomlänsersättningen för digitala vårdtjänster inom primärvården känns därför helt rätt.

Vi tänker bekämpa införandet av marknadshyror i Umeå

av

marknadshyrorVi socialdemokrater anser att bostad är en rättighet. Alla har rätt till en bostad, inte bara de som vill och har möjlighet att köpa sig in på bostadsmarknaden. Detta kräver en reglerad hyresmarknad som garanterar att det finns hyresrätter att tillgå av bra kvalité som folk har råd att bo i. Vi säger därför nej till marknadshyror. Vi vill värna om allas rätt till en bostad, oavsett storlek på den egna eller föräldrarnas plånbok. Detta är vad vi gick till val på.

Valresultatet i riksdagen gav inget politiskt block någon majoritet, vilket resulterade i att vårt parti fick ingå en överenskommelse med Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet för att bilda regering och därmed kunna leverera så mycket socialdemokratisk politik som det var möjligt. Men det krävde eftergifter till C och L. Fri hyressättning vid nybyggnationer var en sådan. Det går mot all som socialdemokratin tror på när det gäller bostadspolitik.

Därför har vi Socialdemokrater i Umeå beslutat på vårt representantskap igår kväll att uppdra till våra förtroendevalda i Umeå kommun att via alla tillgängliga metoder verka för att marknadshyror inte införs i Umeå. I första hand är detta en nationell politisk fråga som måste drivas i partiorganisationen tillsammans med behovet av en tydlig bostadspolitik. Dock försvåras detta av januariöverenskommelsen. Den nya lagstiftningen som ska tillåta fri hyressättning vid nybyggnationer är trots allt inte klar och vi vet därför inte hur den kommer att se ut. Men om den tillåter minsta flexibilitet för kommuner, kommer vi då att nyttja den för att verka för att marknadshyror inte införs. Vi vill inte se marknadshyror alls och vi anser att Bostaden i sin roll som allmännyttan ska värna att hyrorna sätts via gängse förhandlingar. Det är också en inställning som delas av Bostaden AB, Allmännyttas intresseorganisation SABO och Hyresgästföreningen. Vi vet också att vi har umebornas stöd för detta.

Hur den nya lagstiftningen än blir, så kommer vi att bilda opinion för vår socialdemokratiska bostadspolitik, vilket innebär en återgång till en reglering av hyresmarknaden som hindrar marknadshyror och garanterar allas rätt till en bostad. Vi kommer att kämpa för att den nya lagstiftningen rivs så fort Socialdemokraterna får den majoritet i riksdagen som krävs för detta.

Fram till dess tänker vi motarbeta införandet av marknadshyror vid nyproduktion i Umeå så länge det går och med alla medel som står till buds. Vi tänker värna om umebornas rätt till en rimlig hyresmarknad som säkerställer allas rätt till en bostad.

Enligt representantskapsbeslut 2019-09-02
Alejandro Caviedes
Ordförande för Umeå Arbetarekommun

 

Glöm aldrig Utöya!

av

818F110E-85A7-4707-903B-158B071A2116Idag är det exakt 8 år sedan den högerextremistiske terroristen Anders Behring Breivik mördade 69 personer på Utöya och ytterligare 8 personer i Oslo i ett terrorattentat som lämnade över 200 människor skadade. Måltavlan var socialdemokratin och syftet var att bekämpa en påstådd islamisering av samhället.

Idag går våra tankar till våra kamrater, i AUF, som mördades samt deras anhöriga. Även om Breivik agerade på egen hand, var han inte ensam om sina ideer. Terrordådet skedde i en samhällelig kontext som kännetecknas av ett förändrat debattklimat där rasismen vinner större mark och där det blivit alltmer accepterat att uttrycka hat mot dem som inte passar in i konservativa normer: mot invandrare, mot feminister, mot hbtq-personer med flera.

Det har vuxit fram ett debatt- och åsiktsklimat i Europa där extrema åsikter sakta men säkert normaliseras och där gränsen för vad som är accepteras förflyttats. Det är en utveckling som vi inte bara ser i Norge utan även hemma i Sverige och ute i Europa.

Vi socialdemokrater kommer inte att stå passiva medan detta sker mitt framför våra ögon. Vi tar kampen för alla människors lika värde och mot rasismen, sexismen, homofobin och alla former av förtryck. Vi tar avstånd från den normalisering av extrema åsikter som sker idag och som vi bland annat ser inom politiken där etablerade partier börjar samarbeta med extrema partier och anamma deras retorik samt politik. Vi måste stå fast i våra övertygelser för att försvara den demokratiska grund som vårt samhälle vilar på.

Vi vill härmed skicka en tanke till våra kamrater i AUF och i Arbeiderpartiet, samt markera, för alla, att vi socialdemokrater alltid kommer att bekämpa all form av förtryck och extremism. Vi tänker försvara alla människors lika värde och den demokratiska grund som vårt samhälle vilar på. Idag, på Utöyas minnesdag, och alla andra dagar!

Alejandro Caviedes, ordförande Umeå arbetarkommun
Rosa Vallgårda, ordförande SSU Umeå

Staten skickar notan till Sveriges kommuner

av

Igår publicerade Aftonbladets debattsida en debattartikel som i grunden är ett uttalande vi antog i Umeå Arbetarekommuns styrelse efter uppdrag från vårt repskap. Vi kräver att staten tar sitt ansvar för välfärdens finansiering genom att höja de generella statsbidragen och sluta vältra över sina kostnader på kommuner och regioner. Det är människor av kött och blod som kommer i kläm! Nedan återger jag artikeln i sin helhet:

Staten skickar notan till Sveriges kommuner

Nyligen marscherade lärare över hela landet mot nedskärningar inom skolan. Ungefär samtidigt gick Kommunal ut och krävde statliga resurser till ett äldreomsorgslyft för att stoppa alla de besparingar vi läser nästan dagligen om inom äldreomsorgen i nästan varje kommun.

Utanför städerna får folk ständigt kämpa för att få behålla viktiga samhällsfunktioner. Det finns inte tillräckligt med pengar eller tillräckligt med arbetskraft. Det här är bara några exempel på den ohållbara situation som de flesta kommuner och regioner befinner sig i, när staten drar sig tillbaka från sin del av ansvaret att finansiera välfärden. Ett statligt tillbakadragande som märks tydligare på landsbygden.

Kommuner och regioner befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge. En fjärde del av kommunerna och 28% av regionerna rapporterar underskott 2018. Så mycket som 75% av kommunerna rapporterar underskott inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg och samtliga regioner utom en har underskott inom somatisk vård. Läget är allvarligt. Fram till 2026 kommer det att behövas 90 miljarder.

En orsak till problemet är att staten har ägnat sig åt att vältra över sina kostnader på kommuner och regioner. I strid mot intentionerna i LSS-lagstiftningen, är Försäkringskassan mer restriktiv i sina bedömningar av assistansbehov, vilket gör att kommunerna får ta det ekonomiska ansvaret. För Umeå kommuns del innebar det en extra kostnad på 18 miljoner i fjol och det är pengar som det inte går att prognostisera.

Staten bryter också mot finansieringsprincipen genom att inte ge ekonomisk kompensation när den tilldelar kommuner och regioner fler ansvar och uppgifter. Det här är pengar som tas från välfärdsverksamheter, med försämringar i välfärden och arbetsvillkoren som följd. Nu gäller det välfärden men staten drar sig tillbaka på alla samhällsområden. Det blir istället upptill den enskilda kommunen eller regionen att ansvara för allting, oavsett tidigare förutsättningar.

Samtidigt som staten vältrat över kostnader och ansvar på kommuner och regioner, har de svenska statsfinanserna förstärkts. Överskottet i statsfinanserna har vuxit i samma takt som kommun- och regionsektorns låneskulder ökat. Det är som att den ena handen inte vet vad den andra gör. Det är inte rimligt att staten gör stora överskott samtidigt som kommuner och regioner inte klarar av att finansiera välfärden.

Staten måste höja de generella statsbidragen till kommuner och regioner. De riktade statsbidragen har ökat och börjar bli nästan lika stora som de generella statsbidragen, vilket utgör ett stort problem. De är tillfälliga medel som inte kan användas på permanenta satsningar och som binder kommunen eller regionen att satsa resurser där de inte alltid anser att det behövs och skära ner där det skulle behöva satsas. De riktade bidragen stjälper mer än de hjälper.

Redan om 3 år, kommer det att behövas 38 miljarder. Den borgerliga riksdagsmajoriteten släppte i december igenom den gällande M-KD-budgeten som innefattar bland annat skattesänkningar på 20 miljarder för att finansiera ett sjätte jobbskatteavdrag och en tredubbling av rutavdraget. För Region Västerbotten innebar det en förlust av välfärdsmiljarden som hade inneburit 40 miljoner.

Samtidigt är de nuvarande satsningar långt ifrån tillräckliga. Den S-ledda regeringen är idag bunden till en överenskommelse med C och L som ger kommuner och regioner 5 miljarder årligen. Över tre år blir det 15 miljarder, 15 miljarder är inte ens hälften av 38 miljarder.

Staten måste återta sitt ansvar för samhället. Det som behövs är en rejäl höjning av de generella statsbidragen och ett stopp på den kostnadsövervältring på kommuner och regioner som staten ägnar sig åt. Ett första steg är att staten måste återta sin del av ansvaret över finansieringen av välfärden, om inte vi vill montera ned den välfärd som tagit oss så många år att bygga upp.

Missa inte Livslustdagen den 30 okt

av

Missa inte Livslustdagen den 30 okt. Livslustdagen är en seminariedag som Region Västerbotten (Beredningen för folkhälsa och demokrati i umeåregionen) anordnar tillsammans med pensionärsorganisationerna i syfte att främja folkhälsa. Arrangemanget är kostnadsfritt och målgruppen är pensionärer boende i Umeåregionen, men är öppet för allmänheten. För mer information se nedan:

BBD78F38-8C69-4F81-860E-1A98C47E73B2

En regionplan som sätter barnen i fokus

av

För en och en halv vecka sen antog Region Västerbottens fullmäktige en ny regionplan som prioriterar jämlikhet. Den tar även sikte på att hälsa, vård och regional utveckling hänger tätt ihop och stärker varandra. Utöver det så står barnen i fokus, vilket är en stor skillnad gentemot borgarnas förslag på regionplan som vi röstade ner. I enlighet med det valprogram som Socialdemokraterna i Västerbottens gick till val på, så strävar regionplanen till att göra Västerbotten det barnvänligaste länet. I vårt län ska barn och unga växa upp i trygghet och få de rätta förutsättningar för att utvecklas som vuxen.

IMG_1216Fokus på barnen genomsyrar Socialdemokraternas politik som en röd tråd. På kongressen 2017, beslutade socialdemokraterna att i sina politiska riktlinjer prioritera kravet på att barnkonventionen ska bli svensk lag (se s. 24 i riktlinjerna). Som kuriosa kan jag nämna att förslaget kom från Västerbottens delegation, där jag själv ingick. Beslutet togs sedan i riksdan den 1 juni 2018 och det träder i kraft 1 jan 2020. Men även på regional nivå gick vi till val på att prioritera barnen.

Som ett av de 12 mål som ingår i den nya regionplanen finns att Västerbotten ska bli det barnvänligaste länet. Det innebär att varje nämnd inom ramen för sitt ansvarsområde ska ta fram konkreta åtgärder för att vi tillsammans ska komma dit. Regionen ska även främja en sammanhållen hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga genom samverkan med kommuner, myndigheter och föreningsliv för att överbrygga organisationsgränser. Barnen ska stå i centrum. Därför ska tidiga insatser genomföras som ger stöd till hela familjen och vi ska fortsätta med förbyggande insatser som tobaksfri duo, salut mm. Utifrån barnkonventionens krav ska vi även bygga upp strukturer för att göra barn delaktiga i de beslut som rör dem. Barnrättsperspektivet ska finnas med i all planering och uppföljning.

Trygga förhållanden under barndomen har stor betydelse för individens hälsa genom hela livet. En nära samverkan behöver byggas med kommuner och föreningsliv för att skapa trygga förhållanden som sätter barnen i fokus. Regionen ska främja ett varierat kulturutbud för barn och unga i hela länet. Idag finns det stora skillnader mellan kommunerna. Till skillnaden från SD som vill minska kulturutbudet, så är vi ett parti för hela länet och inte bara tätorten. Det avspeglas i planen genom en strävan att i samverkan med kulturinstitutioner, kommunerna, kulturkonsulenter, kulturskapare, skolan och kulturskola, föreningar och länsidrottsförbundet utjämna skillnaderna i möjligheterna för barn att delta i kultur-, idrotts- och föreningsaktiviteter för att kunna ta del av en meningsfull fritid. Regional utveckling och folkhälsa hänger därmed ihop.

Ska vi jämföra med borgarnas förslag till regionplan, så saknar deras både jämlikhetsperspektivet och fokus på barnen. Medan vi vill stärka BUP, har borgarna föreslagit att den ska konkurrensutsättas. Jag blir påmind om 1985års valdebatt mellan Olof Palme (s) och Ulf Adelsohn (m) där Palme tog starkt avstånd från att släppa in vinstdrivande företag inom offentlig sektor. När kommersiella vinstintressen blir drivkraften, så hamnar människans behov i andra hand och barnen kommer i kläm. Då gällde debatten friskolereformen, och så rätt han fick i efterhand: vi fick problem med skolsegregation, betygsinflation, och elever som dumpas på kommunen som måste fixa plats åt dem i sista minuten för att skolan de blev antagna till stängde efter att ägarna höjt avkastningskravet. Det är problem vi ser i hela landet. Vissa saker ändras aldrig. Då – som nu – ville borgarna låta barnen vara föremål för avregleringar. Då gällde det skolan och nu är det hälso- och sjukvård. Vi har sett vad avregleringar har gjort med hälso- och sjukvården i borgerligt styrda Sthlm och vi tänker inte låta barnen i Västerbotten utsättas för sådana nyliberala experiment.

Socialdemokraterna i Västerbotten gick till val på att ta fram en 10-punktsprogram för att främja barn och ungas psykiska hälsa. I det här arbetet tänker vi involvera det civila samhället. Vi vet att det finns många ideella krafter som Rädda barnen, Röda korset, Unga Örnar, idrottsrörelsen mm som arbetar för barnens bästa och som sitter med värdefull kunskap och erfarenheter som vi vill ta tillvara inför att regionen tar fram detta 10-punktsprogram. Därför har beredningarna för folkhälsa och demokrati fått uppdraget att i samverkan med kommuner och genom medborgardialog ta fram ett underlag för att främja den psykiska hälsa bland barn och unga.

Som ordf i beredningen för folkhälsa och demokrati i umeåregionen känner jag mig riktig taggad och ser fram emot att påbörja uppdraget. I början på våren ska vår beredning ha klart hur medborgardialogerna ska genomföras och vilka som ska delta, men om ni som läser känner att ni vill vara en del av detta, så tveka inte att ta kontakt med mig.