Fri etableringsrätt i hemtjänsten eller schyssta villkor?

Kommunal Umeå har uppmärksammat den debatt som de senaste veckorna förts gällande hur hemtjänsten i Umeå ska organiseras

Vi välkomnar att hemtjänsten hamnar i fokus för den politiska debatten. Det finns brister inom välfärdssektorn som politiken inte uppmärksammat i tillräcklig grad.

När ämnet diskuterats har det många gånger varit utifrån kundens eller brukarens perspektiv, såväl som näringslivets och de anhörigas. Alla infallsvinklar är givetvis viktiga, men för Kommunals del vill vi belysa frågan ur ett personal- och arbetsvillkorsperspektiv.


Bakgrund

Med en halv miljon medlemmar är Kommunal det största fackförbundet inom välfärdssektorn. Kommunal Umeå har i sin tur närmare sex tusen medlemmar, där merparten arbetar inom just välfärden. Vi organiserar arbetstagare inom hemtjänsten och som organisation samlar vi därför värdefull kunskap och erfarenhet från våra medlemmar.

Detta gäller inte bara offentligt drivna välfärdstjänster, då över två tusen av våra medlemmar återfinns inom den privata sektorn. Det är därför viktigt för oss att det finns regelverk som främjar och garanterar en bra arbetsmiljö, bra arbetsvillkor och en bra löneutveckling, såväl hos kommunen som hos privata hemtjänstutförare.

Vi värnar den svenska välfärdsmodellen. Det innebär att välfärden finansieras solidariskt genom att alla bidrar efter förmåga och får välfärdstjänster efter behov, inte efter plånbok. Välfärden ska organiseras med alla människors lika värde som grund.

Valfrihet är viktigt, men den ska gälla för alla. Många av våra medlemmar är nöjda med att arbeta för en privat arbetsgivare och det är därför viktigt att påpeka att de flesta privata hemtjänstutförare är seriösa företag. Däremot ifrågasätter vi om LOV (lagen om valfrihetssystem) är rätt sätt att organisera denna valfrihet på.

För lite mer än två år sedan beslutade Kommunals kongress [1] att bifalla en motion som innebär att Kommunal aktivt ska arbeta för att avskaffa LOV; en motion som skrivits av en medlem och sedan bifallits såväl lokalt som regionalt, för att slutligen antas av Kommunals högst beslutande organ.


LOV eller LOU?

Ska vi lyssna till Svenskt Näringsliv skulle ett avskaffande av LOV innebära att all personal inom privat välfärd riskerar att stå utan arbete, företagen gå under och brukarna/kunderna vara totalt utan valfrihet.

Kommunals uppfattning i frågan baseras på den kunskap och erfarenhet som medlemmarna vittnar om.

LOV innebär en närmast oreglerad frihet för företag att erbjuda hemtjänst. Detta möjliggör ingen varaktighet gällande antalet utförare, inte heller någon stabilitet avseende kundunderlag. Kraftiga svängningar i kundunderlaget för ett enskilt företag leder oundvikligen till osäkrare arbetsvillkor.

Av erfarenhet vet vi att osäkerhet kring framtida kundunderlag gör att en arbetsgivare inte alltid vågar tillsvidareanställa. Systemet har lett till att andelen visstidsanställda ökat på bekostnad av trygga tillsvidareanställningar, vilket inte bara får negativa konsekvenser för anställningstryggheten utan också för löneutvecklingen.

Dessutom kan en förändring i antalet kunder hos ett mindre företag i värsta fall leda till arbetsbrist och uppsägningar. LOU (lagen om offentlig upphandling) möjliggör för den upphandlande myndigheten att genom kravspecifikation ställa krav på personalövertagande vid entreprenörsbyte. Denna möjlighet finns inte i samband med LOV.

Ett exempel är vad som skedde med personalen på Min Hälsa i Holmsund-Obbola, där all personal sades upp när vårdgivaren upphävde avtalet med landstinget. Det var visserligen inte frågan om ett hemtjänstföretag utan om en hälsocentral enligt hälsovalet, men det är utifrån precis denna logik den fria etableringsrätten förhåller sig. Valfrihet är bra, men den behöver kompletteras med regler som ger förutsättningar för långsiktig planering.

Ytterligare en aspekt som måste lyftas i diskussionen är ersättningen till hemtjänstutförare som erhålls från kommunen och dess effekter på arbetsmiljön. Kartläggningar visar att många kommuner passar på att sänka ersättningen till hemtjänsten när de inför LOV, alternativt låter bli att höja den i en annars förväntad takt. Ersättningssystemets utformning skapar incitament att pressa ner kostnaderna, då kommuner inte vill riskera ett ”för vidlyftigt pris” som kan leda till stora vinster för företagen.

Kommunerna sneglar på vilken ersättning företagen klarar sig på och ”pressar ner priset i förväg” [2]. Följden blir att kommunerna sparar på den så kallade kringtiden, det vill säga restiden mellan brukare, tid för arbetsplanering, dokumentation m.m. De flesta kommuner vill inte kännas vid detta, men det överensstämmer med den bild vi får från våra medlemmar verksamma i såväl offentlig som privat driven hemtjänst. Restiden finns i praktiken inte med i beräkningen. Våra medlemmar tvingas att springa fortare och fortare och brukarna får kortare besök. Detta är ett allvarligt arbetsmiljöproblem vars lösning LOV står i vägen för.

Det faktum att den fria etableringsrätten i Umeå lett till en koncentration av privata utförare i de centrala delarna, gör att man undrar hur detta kan kallas valfrihet. Medborgarna i kommunen har uppenbart olika förutsättningar att kunna välja utförare beroende på om dem bor i tätort eller glesbygd.

Utifrån ett fackligt perspektiv är det också problematiskt när restiden ingår i en enhetlig ersättning i form av schablonbelopp, samtidigt som utförarna har olika geografiska avstånd till sina brukare. Det är klart att det urholkar personalens förutsättningar att få tid för sina arbetsuppgifter, då en del av denna tid äts upp av den närmast obefintliga restiden. Det här är ett stort arbetsmiljöproblem.

LOV är dessutom ett system som ”flyttar över kvalitetssäkringen från folkvalda politiker till brukarna” [3]. Utifrån en helhetsbedömning ställer sig Kommunal Umeå bakom förslaget att ersätta den fria etableringsrätten (LOV) med ett reglerat valfrihetssystem utifrån LOU. Detta för att bevara valfriheten, men på ett sätt som skapar bättre förutsättningar för tryggare anställningar och bättre arbetsvillkor, både inom den offentliga och privata hemtjänsten.

Vi ställer oss kritiska till Svenskt Näringslivs olika utspel som syftar till att bevara ett system som ger valfrihet åt företagen snarare än den enskilde. Att pumpa ut bilden i media om att valfriheten skulle vara hotad är ett sätt att utnyttja människors oro och hindrar en sund och saklig diskussion som kan utveckla hemtjänsten.

För Kommunals räkning innebär förslaget om att ersätta LOV med LOU att vi i god tid kan vara med i diskussionerna kring hur ett nytt valfrihetssystem baserat på LOU kan utformas, för att på bästa sätt främja goda arbetsvillkor.


Vad är det då vi vill ha sagt?

Jo, självklart har vi medlemmar inom både privat och offentlig hemtjänst som vittnar om en god arbetsmiljö, bra arbetsvillkor och ibland, om än sällan, en hyfsad lön.

Vi har också medlemmar som delger att deras arbetsvillkor inte alls är bra, att de endast erbjuds otrygga anställningar, tvingas byta arbetsgivare ofta samt får väldigt låg lön. Ibland får vi höra att kommunens hemtjänst fungerat så dåligt att en del medlemmar bytt till en privat utförare.

Buden är många, men det vi vet är att lönen fortfarande generellt är lägre inom den privata sektorn, att de otrygga anställningarna är fler och att sysselsättningsgraden är lägre. Däremot hör vi allt mer ofta att det är lättare att lägga scheman inom privat hemtjänst.

Kommunal anser dock inte att LOV skapar förutsättningar för att säkerställa goda villkor för arbetstagarna. Det behövs ett system som innebär ordning och reda, som säkerställer att goda arbetsvillkor gäller, oavsett vem som är arbetsgivare. De som idag är seriösa hemtjänstutförare bör inte ha något att frukta kring en modell som skulle ställa krav som de redan idag uppfyller – krav på goda arbetsvillkor, skäliga arbetstider och en värdig lön.

[1] Kommunals kongress, 23:17, motion K:202, 2016-06-02
[2] Hemtjänstval knäcker kommunalare, KA 2011-04-26
[3] Kommunal: avskaffa LOV, A. Nordström och P. Holmström, KA 2012-10-12

10 kommentarer

  1. Pingback: Kommunal Umeå: LOV nej tack! | Andreas Lundgren(s)

  2. Många bra poänger. Ytterligare en poäng jag saknar i debatten är det faktum att grundlagarna inte gäller för och inom privat regi. Det innebär bland annat att offentlighetsprincipen inte kan åberopas. Praktiskt medför det att medborgare inte har samma insynsrätt i den privata aktörens verksamhet som medborgaren har i den kommunala aktörens verksamhet.

    Detsamma gäller meddelarfriheten; en arbetstagare inom offentlig verksamhet (exempelvis kommun) har rätt att vända sig till media utan att utsättas för repressalier av arbetsgivaren. Detsamma gäller inte en arbetstagare inom privat verksamhet. (”Visselblåsarlagen” skyddar endast den som avslöjar grova felaktigheter, vilket innebär att icke grova felaktigheter (ändock felaktigheter) som avslöjas inte omfattas av denna lag).

  3. Pingback: Kommunal Umeå om LOV vs LOU debaclet | Holmsundarn

  4. Pingback: Svar till Andreas Lundgren | Veronica Kerr (KD)

  5. Bra skrivet Anton!
    Tycker ofta arbetstagarnas vinkel försvinner i debatten, jätte bra att du belyser detta. Kan verkligen inte förstå hur kan någon tro att det här är hållbart i längden? Vi fullkomligen jagar bort personal från vård och omsorg med denna usla personalpolitik.

    Fortsätt belysa! Det är superviktigt.

  6. Pingback: ett slag mot Kommunals medlemmar | Alejandro Caviedes

  7. Pingback: Arbetarpartiet svek Kommunals medlemmar | Alejandro Caviedes (s)

  8. Pingback: När fick Arbetarpartiet mandat att företräda Kommunals medlemmar? | Alejandro Caviedes

  9. Pingback: När fick Arbetarpartiet mandat att företräda Kommunals medlemmar? | Alejandro Caviedes (s)

Lämna ett svar till Anders Forss Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *