Århundradets mest framgångsrika politiska reklamkampanj?

Säga vad man vill om Sverigedemokraterna men de har förstått hur man når ut med sitt budskap utan att spendera stora pengar. Deras reklam fanns bara i en enda tunnelbanestation. Reklamen sprids ändå över hela landet tack vare nyhetsmedia, militanta åsiktspoliser som demonstrerade och alla vänsteraktivister som stormade tunnelbanestationen. Varenda delning, varenda artikel och varenda demonstration hjälpte effektivt till att få ut SD:s budskap. ”Många nyttiga idioter” kallade SL:s ordförande, den moderate landstingspolitikern Kristoffer Tamsons i en intervju i Svt:s nyhetsmorgon dem som bidragit till att sprida budskapet så framgångsrikt. Detta är en reklamkampanj man inte glömmer i första taget. Det har inte minst nyhetsmedia bidragit till.

SD har identifierat ett problem som oroar väljarna. De vänder sig till folket, till “Svensson”, inte till de etablerade inom politik, media och kultur, som tappat markkontakten. Deras reaktioner är ett tecken på att avståndet mellan väljare och etablissemang växer på ett oroväckande sätt. Det visar också att vissa inte kan motstå att reagera på ett förutbestämt sätt; vänsteraktivister är snabba att agera känslomässigt och odemokratiskt. Detta beteende är ett hot mot demokrati och öppen debatt. De kan ha åsikter om budskapet, protestera mot det och polisanmäla det, men att storma tunnelbanestationen, riva ner reklamen och kasta ägg på tjänstgörande poliser är varken lagligt eller demokratiskt. Det borde t ex Hanna Gunnarsson, vänsterpolitiker, känna till.

Eftersom de som vanligt är så upptagna med att fördöma SD:s politik märker det tondöva etablissemanget inte att de går i otakt med väljarna. De försvarar tiggeriet och den ohållbara flyktingmottagningen. Varför jobbar man inte istället för att hjälpa till att skapa drägliga villkor i de hitresandes hemländer och sätta tryck på regimerna där? Genom att ta emot alla dessa flyktingar löser vi problemen för förtryckarregimer som därmed tryggt kan sitta kvar vid makten. Vore det inte klokare att angripa skälen till att människor flyr sina hemtrakter?

Juridikprofessor Mårten Schultz skriver i egen kolumn i SvD 6 juli: ” “Kampanjen är inte hets mot folkgrupp. Den är inte i närheten.” Han fortsätter: “Någon folkgrupp pekas överhuvudtaget inte ut. Några andra brott tycks inte heller kunna vara aktuella med kampanjen i sig”. Han tillägger: “Det är ett oskick att använda sig av juridiken för att göra politiska poänger av rättsligt irrelevanta händelser”. Det är häpnadsväckande att etablissemanget i allmänhet och vänstern i synnerhet upprörs mer över en laglig affisch i en enda tunnelbaneuppgång än över arbetslösheten, bostadsbristen, utanförskapet och tillståndet i många kommuner.

Med hänvisning till ”personsäkerheten” har SL nu beslutat att Sverigedemokraternas nedrivna affischer ovanför rulltrappan på Östermalmstorgs tunnelbanestation inte ska sättas upp igen. Anledningen är att det är ”sannolikt att personer kommer vilja riva ned dessa och det finns då stora risker att de kan skada sig själva”! ” Vi har ett absolut krav på att säkerheten ska sättas främst” säger Jesper Pettersson, SL:s presstjänst.

Om det saknas en laglig eller saklig grund att angripa kampanjen och SD, är det då kanske istället vänsteraktivisternas demonstration och stormning av tunnelbanestationen som ska ses som hets mot folkgrupp, d v s mot SD? Mycket intressant blir det att följa hur JK bedömer det som inträffat och vad som händer med dem som gjort sig skyldiga till uppvigling och skadegörelse i samband med stormningen av tunnelbanestationen.

Mycket intressant och talande är det också att jag trots alla livliga diskussioner fortfarande inte hört någon från 7-klövern gå ut för att försvara åsikts- och yttrandefriheten. Också moderaterna t ex vill ju numera förbjuda det organiserade tiggeriet och försvara åsikts- och yttrandefrihet samt demokrati. Så var är den politiska makteliten nu när vänsteraktivisterna fritt agerar både åklagare, domare och bödel?