Nervositetsföljetongen:

Det gick mycket bra att spela igår! Skitkul var det! Så nu slipper jag vara nervös över det. Frukostflingen gick också bra, mitt försök att charma Felix med en dikt gick sisådär, så han valde tjej nummer tre istället…

Det går att lyssna på här! (Observera kommentaren: ”Linda verkar ju helt underbar” under. Jag kunde inte hålla med mer. Jag är ju helt fantastisk!

Häften är klart nu, nu är det bara tandläkare och middag kvar.

Dusch, lunch och tandborstning tills tandköttet blöder (eller det kanske förvärrar tandläkarundersökningen?).

Den där jävla träningsgrejen.

Det är samma sak varje år. Jag håller igång mellan november och maj och sen stannar det av, till nästa november. Nu är det mitten på oktober och jag känner hur det börja nalkas. Träningen. Den här gången känns det nästan jobbigare än andra gånger. Att än en gång börja om från noll och inse att jag är i så fruktansvärt dålig form tar på krafterna. Den här gången är det dessutom med ett knä som är helt paj vilket innebär att jag inte kan gå längre sträckor eller springa. Alls. Löpningen som är ”min” grej liksom. Det är tungt. Nu har jag nästan gett upp hoppet.

Fram till jag tog på mig ett par jeans för någon vecka sen. Efter knäincidenten är jag fullt medveten om att mina fysiska aktiviteter inte direkt har ökat men har i mitt stilla sinne tänkt att ”det här tar min ämnesomsättning hand om”. Det har den inte. Jag kan inte längre ha mina jeans. Rent utseendemässigt bryr jag mig inte så himla mycket, men jag har inte råd att köpa nya byxor.

Som alla vet är att det första steget att börja träna är att läsa en massa träningsbloggar. Nu har jag suttit i ett par timmar och gjort en liten lista. Inspirationen är på topp!

Synd bara att jag inte kommer hinna träna något idag bara.

Jag är så nervös att jag kan skita på mig.

I helgen kommer fyra saker hända. För mig är det tre megastora saker som varje en är så pirrig att de skulle behöva delas upp för sig i ett X antal delar för att de ska vara hanterbara.

Grej 1: Ikväll ska jag spela skivor på ett studentställe. Jag har 11 skivor med musik  jag själv tycker är skitbra. Jag har en ambition att skapa en ”skön stämning” á hemmafest, men tänk om alla bara vill höra Rihannaremixer? Jag tror inte att det kommer bli ett fiasko eller att folk kommer bli besvikna, däremot är jag nervös över att det kommer vara rätt rutinerat folk som kommer att lyssna och jag tror att de kommer tycka att jag har dåliga övergångar bland låtar. Det är jag nervös över. Och så hoppas jag att det kommer vara folk där som gillar all musik som jag tycker om.

Grej 2: Imorgon bitti ska jag flörta i direktsänd radio. I Christer. Mitt hemliga drömyrke är att prata i radio. Nu menar jag inte att jag kommer bli programledare eller nåt sånt, men bara grejen. Att prata i direktsänd radio och försöka prestera. Oh my. Och bara att flörta. Jag har gjort en dikt som backup ifall jag kommer bli stum tills imorgon.

Grej 3: Imorgon kväll ska jag och ett gäng tjejer äta middag med den här tjejen som jag tillsammans med många andra beundrar så himla mycket. Jag antar att det är nån typ av Idol (eller övergavs det uttrycket när 90- talet var över?). Hon inspirerar hur som helst enormt och nu ska en sitta där och vara ”casual”. Jag kommer spasma med ansiktet och dra konstiga djurreferenser. Jag kan inte hantera att möta folk som jag anser är ”kända”. Jag tycker inte om det, men jag blir så fruktansvärt starstrucked. Jag gör sånadär konstiga saker. Jag försöker vara ”rolig”. Men please, jag lovar att jag är normal. Jag lovar. Att jag är Normal. Eller. Lite onormal kan jag tänka mig att vara så att jag fortfarande är intressant. Jag lovar.

Grej 4: Jag ska till tandläkaren. Jag har ångest över det med. Enorma massor. Senast jag var hos tandläkaren slog jag till sköterskan och grinade så jävulst. Jag kunde inte ens gå dit själv utan jag fick lov att ha sällskap. Nu anser jag mig som ”vuxen” och ska gå själv. *insert gråtande smajlis*

Reaktioner till några statusrader.

Jag tycker några saker är väldigt intressanta utifrån kommentarerna jag har fått om den här statusraden på facebook:

Alla mina älskade vänner och släktingar. Jag må älska er, men jag fullkomligt hatar det faktum att ni är så jävla dumma att ni inte kan tänka till en extra gång innan ni gillar sidor här på Facebook som främjar främlingsfientlighet.

Intressant 1: handlar om att jag får kritik för att jag kallar de som läser för jävligt dumma. Så är inte fallet. De enda som jag tycker är jävligt dumma är de som ”gillar” rasistiska sidor på facebook. Om du inte ”gillar” såna sidor så tycker inte jag att du är jävligt dum. Svårare än så är det inte.

Intressant 2: handlar om att ingen reagerar över att det finns de som ”gillar” just den rastistiska skiten. Tänk vad fint om jag hade fått kommentarer i stil med:

Ja, att dom inte vet bättre, dom där rasisterna

eller

Vad bra att någon äntligen sätter ner foten och markerar sitt missnöje

eller

Vad stark du är som vågar kritisera ett sånt invant mönster

men istället tar folk åt sig för att jag tycker dom är jävligt dumma, inte att jag tycker att dom är rasister.

Är det inte tragiskt att de hellre är rasist än jävligt dum?

 

Att vara rasist idag är inte detsamma som att vara rasist igår.

I helgen (i lördags närmare bestämt) var det en manifestation på rådhustorget här i Umeå. Anledningen var att det är flera öppet nazistiska förbund som har börjar bygga upp sin verksamhet här. Det är affischer över hela Umeå och värvningen sker öppet på stans krogar. Det skrämmer mig. Det skrämmer mig att det har kommit så nära, att det sker så öppet. Det som skrämmer mig om möjligt ännu mer är hur accepterat det nu mera är att vara öppet rasistisk. Det som kan skrämma mig allra, allra mest är de som inte förstår att de är rastister. Alla dessa protestgrupper på facebook som främjar rasism är ett konstant inslag i mitt flöde. Det like-as till höger och vänster. Det blir normalt att tycka att rasism är okej. Det som var tabu för sex år sedan är nu normalt. Det skrämmer mig mest.

Att säga: ”Jag är ju inte rasist, men… ” signalerar tydligt att du är rasist. Du tycker att du är bättre än andra. Du tycker att dina åsikter är så himla mycket bättre än andras åsikter. Du tycker att din kultur är så himla mycket bättre än andras kultur. Du tycker att ditt land är så himla mycket bättre än andras länder. Du tycker att din religion är så himla mycket bättre än andras religion.

Jag tycker att du är feg. Ja, jag tycker att du är förbannat feg. Jag tycker du är feg för att du inte vågar tänka dig en annorlunda verklighet än den du lever i exakt just nu. Tycker du att det är så hemskt med ett böneutrop en gång i veckan bör du tänka om. Vad signalerar det om dig? Förstår du hur det här ger ut signaler om din okunnighet? Argument som ”de ska inte bara komma hit och ta över vår kultur, de får ju faktiskt ta och anpassa sig lite” och ”ifall skolavslutningar inte längre får vara i en svensk kyrka ska väl heller inte dom där få ha sina böneutrop en gång i veckan” är bara skitsnack. Förutom att det är en annan verklighet nu än vad det var för femtio år sedan bör du göra din läxa. Gräv där du står innan du börjar klaga på andras grävning. Ta svenska kyrkan som exempel. Kan svenska kyrkan starta upp kyrkoföreningar på i stort sett alla ställen i världen där det bor svenskar är det väl inget konstigt med att det byggs en moské med böneutrop där det bor många muslimer i Sverige. Kan du stå ut med att alla kyrkklockor en gång i timmen ringer ut tiden och påminner om Din guds närvaro kan jag lova dig att ett utrop i veckan inte kommer störa dig nämnvärt.

Och du. Ha kolonialiseringen i åtanke innan du börjar spotta. Jag skulle utan tvekan hävda att kolonialiseringen är grunden för många av världens konflikter idag. Det innebär att det indirekt är Du, vita medelklassmänniska, som är anledningen till att många invandrare kommer hit idag och vill dela deras kultur med din.

Nu ger jag dig några sekunder till eftertanke. Tycker du fortfarande att det är obehagligt med folk från andra kulturer som bor här med dig? Hur tänker du dig att det kommer bli om du fortsätter och är sådär rädd för nya människor? Ska du sätta dina barn i en en särskild förskola, jobba på ett särskilt jobb där du och dina barn alltid, konstant, kommer vara i sociala sammanhang där du redan känner alla och är vänner med hela bunten? NEJ, DET FUNKAR INTE SÅ. Svälj din rädsla och ta några djupa andetag.

Nu har du chansen att du kan ta bort din like av facebook- gruppen ”Nej till Böneutrop i Sverige” och skärpa till dig.

 

Alltså bankkortet, kom igen nu.

Förra helgen blev min väska stulen. Det är ju alltid surt det där. Att bli av med nycklar, kontanter, bankkort. Men det är ändå bara ett kort, en metallbit, pengar. Det jobbiga är att förlora det andra. Mina favoritnagellack, ett par örhängen, de runda solbrillorna jag köpte i Berlin förra våren, den massakrerade legogubben och afrikagubben som satt på min nyckelring.

Och smink. Jag som köpt nytt smink för flera jävla hundra. Nu står jag här med en alldeles för ljus concealer och för mörkt puder och halvtorkad mascara. Det är inte superlockade att smeta in det i fejjan så en konsekvens kan ju bli att jag skiter i att sminka mig alls. Konstig tanke att vänja sig vid, jag som varit dagligt sminkad sen en ålder av 13…

Jag tror på fullaste allvar inte att någon någonsin skulle bry sig.

Men i alla fall. Smink eller inte. Jag måste ha mitt bankkort nu, jag vill köpa mat. Komsi, komsi banki kortet.

Om att inte använda bajs i håret.

För snart ett år sen så fastnade jag för något som kallas ”no poo”. För den oinvigda handlar det från början om att inte använda schampoo, men har utvecklats till att försöka utesluta allt skit som finns i skönhetsprodukter. Skitet kan vara konserveringsmedel, olika typer av parfym, förtjockningsmedel osv. Gemensamt är att de kan vara cancerframkallande, uttorkande, hormonförändrande och liknande. Många som fastnat för no poo har haft problemhy, eksem, torr hud och har testat allt.

Ett exempel är mjällschampo. Du märker att ditt vanliga schampo ger dig mjäll och klåda, du byter till ett mjällschampo. Det finns inga snälla fabrikörer som vill att du ska bli av med ditt mjäll, tvärt om. Du får förmodligen mer mjäll. Du använder mer schampo. Eller om du har torrt hår. Du använder schampo för torrt hår. Ditt hår blir om möjligt ännu torrare, du köper en hårinpackning. Hårinpackningen gör ditt hår fylligt till en början, sen får du torrt hår igen och irriterad hårbotten. Du använder mer hårinpackning.

Samhället vill att vi ska köpa oss ur kriser och tvätta bort våra kliande hårbottnar. De flesta förstår att det här är ohållbart. Därför fastnar många för no poo. Alla gillar det av olika anledningar, så även jag.

Jag blev mest anti mot att allt är så dyrt och inte funkar. I samband med att jag såg dukumentären ”Underkastelsen” blev jag mer anti. Det är en dokumentär som tar upp hur olika kemikalier förändrar våra kroppar. Jag anammade framför allt delen om parfym. Om hur konstgjorda parfymämnen lagras i kroppen och trixar med det ena och det andra, med hormoner hit och celler dit. Jag har fortfarande parfymerad deo, men sen försöker jag ta bort allt parfymerat och välja oparfymerade alternativ istället. Sen tar jag en sak i sänder. Jag tvättar inte håret med ägg än och jag har en icke no poo- godkänd tvål. Jag röker ibland, dricker alkohol, använder buljongtärningar. Jag tror det blir plus-minus-noll, och det är jag fullt nöjd med. Jag gör det jag trivs med, så min oroliga hy hjälper jag med olika oljor, håret tvättar jag med balsam sex av sju dagar i veckan.

Så vad ger det här för resultat? Min hy är mycket bättre när jag inte använder rekommenderade, uttorkande, svindyra produkter. Jag uteslöt användandet av foundation och gick över till en snäll concealer och mineralpuder. Min hårbotten får inte kliande utslag.   Mina naglar som har skivat sig nå enormt under hela sommaren och nagelband som varit värre än en fransgardin är efter en vecka med mandelolja på väg att återhämta sig. Men allt parfymfritt då? Tja, det är inte så stor skillnad då det är saker som händer inne i min kropp. Det jag märker är att jag uppfattar lukter på ett annat sätt nu, oftast negativt. Det som luktar gott är inte parfymen, det är något annat som jag dras till.

Så hur lyder domen?

Är jag lyckligare som människa? Nej.
Är jag vackrare nu? Nej.
Är jag mer harmonisk? Nej.

Men jag har inte lika mycket finnar, det kliar inte i hårbotten, jag slipper svidande och inflammerade nagelband.

Läs mer här och här och här.