Förra helgen blev min väska stulen. Det är ju alltid surt det där. Att bli av med nycklar, kontanter, bankkort. Men det är ändå bara ett kort, en metallbit, pengar. Det jobbiga är att förlora det andra. Mina favoritnagellack, ett par örhängen, de runda solbrillorna jag köpte i Berlin förra våren, den massakrerade legogubben och afrikagubben som satt på min nyckelring.
Och smink. Jag som köpt nytt smink för flera jävla hundra. Nu står jag här med en alldeles för ljus concealer och för mörkt puder och halvtorkad mascara. Det är inte superlockade att smeta in det i fejjan så en konsekvens kan ju bli att jag skiter i att sminka mig alls. Konstig tanke att vänja sig vid, jag som varit dagligt sminkad sen en ålder av 13…
Jag tror på fullaste allvar inte att någon någonsin skulle bry sig.
Men i alla fall. Smink eller inte. Jag måste ha mitt bankkort nu, jag vill köpa mat. Komsi, komsi banki kortet.
