Seriöst?

Från och med måndag är det officiellt. Jag blir ensam. Mitt hamrande på tangentbordet och enstaka fisläten är det enda som kommer att eka här på kontorsvåningen. (Ja, fisläten. Endast en dåre håller sitt väder. Särskilt om man är ensam).

Alla har, eller går snart på semester. Men inte den här lille gynnaren, nähädu. Och när jag nu sitter här lyser solen varm utanför fönstret och fåglarna sommarkvittrar så fint.

Det är en tung dag som för en stund sedan blev betydligt tyngre. För vad händer när jag blickar ut och längtar efter ledigheten?  Jo någon skadeglad jävel där ute börjar spela ”Vem kan segla förutan vind” på trumpet.

Räknar ner; 365 dagar till semester…

1 kommentarer

Lämna ett svar till Urban Vallström Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *