EM-kväll numero 2 avklarad ifrån Östeuropa. Holland-Danmark fick inleda grupp B. Undertecknad kom hem si sådär 30 minuter inpå matchen efter att ha sett UFC torska mot Brage. Att förtränga sorgerna i högkvalitativ EM-fotboll stod således på agendan. Jag skulle snabbt försättas i chocktillstånd då de tre insikterna nedan snabbt infann sig.
Chock 1:
- Så fort som ytterdörren slogs upp möttes jag av ”Danmark leder!!”. En smärre chock givetvis då Holländarna var skyhöga favoriter inför matchens start.
Chock 2:
- Redan tidigt noterade jag hur Perlskog nämnde Jetro Willems namn i den holländska startelvan. Willems, född samma år som undertecknad själv alltså. Nittonhundranittiofyra. En smärre ålderschock att faktiskt uppleva hur jämnåriga kan starta i en EM-premiär.
Chock 3:
- Danmark spelar ju bra! Tidigt stod det klart för mig hur bra Danmark faktiskt spelade. EM-historiens mest tatuerade mittbackspar, firma Kjaer-Agger hade full koll på van Persie och co. Och med Eriksen i favoritrollen som trequartista, vindsnabbe Rommedahl till höger och för dagen briljanta Gravesen-kopian Zimling såg det riktigt fint ut. Jag gillar lag som länge håller vid till sina gamla spelsystem. Och Danmark ytterspelspräglade fotboll gick att känna igen som vanligt.
Att Danmark faktiskt vann matchen kändes mycket överraskande. Men roligt för spänningen i gruppen. Det ska bli mycket spännande att höra tongångarna från Holland imorgon.
Och Krohn-Dehli, vilket mål han gör! Sagolik dragning och läcker tunnel på Stekelenburg. Klass!
Kvällens givna höjdpunkt, Tyskland mot Portugal stod härnäst på agendan. Och likväl som jag under morgonens löptävling konstaterade att man inte kan dricka vatten och löpa samtidigt, insåg jag här snabbt hur man inte skall äta framför TV: n då EM-fotboll är på. De första tio minuterna finns alltså inte med i mitt minne.
Matchen i sig kändes inte som att den riktigt levde upp till förväntningarna. Jag twitter-predikade om att få in min käre Miroslav Klose istället för Gomez. Och när legendaren stod redo att ersätta gjorde just denne Super-Mario som han brukar. Mål. Vackert dessutom. Det slog mig vilken enorm bålstyrka det krävs för att lyckas styra in bollen som Gomez gjorde. Enastående.
Men matchens i särklass största glädjeämne kom när jag faktiskt insåg hur fantastiskt bra Mats Hummels varit. Ännu en personlig favorit som jag under flera år försökt få mina vänner att se storheten i. Allt som oftast förgäves. Den i landslaget så kritiserade, men i klubblaget så hyllade mittbacken dominerade fullständigt ikväll. Till och med Glenn Strömberg som innan matchen såg honom som tyskarnas akilleshäll insåg sitt misstag. Enligt mig är Hummels en av världens allra bästa mittbackar och det närmaste tyskarna kommit en ny Kaiser Franz på många år.
Betyg på dagen: 3/5 Berbatovnedtagningar
