Fick nys om en C-uppsats som handlar om Vägen till innebandylandslaget. Författaren heter Mireille Lindgren och har på uppdrag av Svenska Innebandyförbundet intervjuat sex herrlandslagsspelare för att försöka kartlägga deras utveckling. Spelarna det är frågan om är länsbekantingarna Peder och Alexander Bodén samt Daniel Ramsin, Peter Fischerström, Mattias Samuelsson och en anonym herre. Slutsatsen i sig är i alla fall att det till största del inte är de genetiska betingelserna som avgör produkten, utan en drös andra faktorer – många sociologiska sådana.
För att få ta del av denna sköna kvällslektyr (rekommenderas för den intresserade) kan du KLICKA HÄR.
ooo
Det är väl inga världsnyheter som kommer fram precis men ändå en hel del tänkvärt. Bland annat så blev jag på något sätt påmind om vad det är jag så skarpt gillar med innebandyn. Det handlar inte bara om snabba bollförflyttningar och gott om svängrum för lirarna.
En av de intervjuade sade följande: ”Man idrottar ju för sin egen skull, inte för att leva upp till någon annans förväntningar eller önskningar.”
På något sätt upplever jag att detta är innebandyns starka sida. Det är en ganska anspråkslös idrott som verkligen kan erbjuda spel för vem som helst på alla nivåer. Och, man har inte för bråttom med att göra skillnad mellan påläggskalvarna och det så kallade dököttet. Jag fascineras väldigt mycket av talangutveckling men det är ack så viktigt att komma ihåg att det är lika viktigt att ta vara på dem som varken har begåvning eller intresse av att nå elitnivå.
Kan ju bara dra en parallell med ishockeyn där det är en inpiskad satsning som gäller från de första skären (något överdrivet, ja). Visserligen kramar man ur stora droppar av lovande spelare på vägen, men det finns inte mycket till utrymme för de spelare som inte håller måttet.
Kanske ett lite väl dramatiskt inlägg för en måndag, men jag tycker att detta alltid är något som kan belysas och något man ska sträva efter att behålla inom innebandyn.
ooo
Åh, just det ja. Caperiotäby vann kvällens TV-match med 7-5 mot Tyresö-Trollbäcken efter att Sundstedt, Edlund och Hyvärinen legat bakom det mesta. TT gick miste om viktiga poäng i bottenstriden. Heja Umeå City!
