Jokern vann mot Hulken – till slut

Lördagskvällen börjar bli gammal och framför mig jobbar de många hjältar till funktionärer som ska ”riva” hallen.

Dalen har precis vunnit en härlig tillställning mot Linköping med 8-5. Efter en svajig, slarvig och lite naiv inledning från Dalen så var det fullt rättvist 1-1 efter första perioden.

Landslagsspelaren Martin Karlsson – som jag härmed kommer att kalla för Hulken – var briljant och förvandlade Dalens backar till vantar i närkampsspelet.

Men i andra perioden förvandlades Dalens vantar till hungriga speedkulor, och Linköping föll ihop. Både Svahn och Samuelsson hann med att sätta patenterade mål efter genomlöpningar som nästan bara dessa två herrar kan utföra. Svahns avslut, en backhandlobb, var magnifik. Inget större fel på Samuelssons kroppsfint heller.

5-2 efter två alltså.

Och matchen var väl klar?!

Nej. Det var den inte.

Efter 39 sekunder reducerade Linköping första gången. Bara 30 sekunder senare kom nästa reducering. Sedan kom även kvitteringen. Marcus ”29” (den äldre) Johansson som han så enkelt heter var tremålsskytt och väldigt svårstoppad runt kassen. Vid ett av målen fick han pinsamt mycket tid att trycka in en retur.Där måste städningen bli bättre från Dalens sida…

Men trots att allt momentum helt plötsligt befann sig på andra sidan planen lyckades Dalen ta tag i spelet igen. Det visar på styrka. Ulf Hallstensson sket till och med i att ta time-out och litade istället fullt ut på sina spelare.

Matchvinnaren blev, precis som i derbyt, Christian Hjort som satte både 6-5 och 7-5 på patenterade direktskott. Han hade ärligt talat varit osynlig i matchen fram till dessa två lägen men då nöp han direkt. Det är väl det som kännetecknar en stor målskytt.

Övriga reflektioner:

*PP var bra. Linköping verkar inte ha fattat att Nilsberth kan skjuta dragskott. Han fick alldeles för mycket tid på sig och då visade han sin klass. Även Peder Bodén klassmålade i powerplay.

*Hulken är stark. Väldigt stark.

*Hörna sprattlade på bra längst bak men fick ofta begränsad hjälp.

*Milan Tomasik gick poänglös för andra matchen i rad. Den så lovordade tjecken ser mest bara vilsen ut på planen just nu. Men jag är inte dum – han är ny, han kan inte språket, han kan inte ligan, och det har inte ”lossnat” än. Där har Dalen med stor sannolikhet ett stort sparkapital.

*Ketil Kronberg. Tillbaka – med hyfsat besked. Var väl inte dominant, men samtidigt klart godkänd. Härligt målvrål han bjöd på när han rakade in Samuelssons smörpassning.

*Kedjorna. Om jag var coach hade jag kört Ketil Kronberg som center mellan Tomasik och Torp i en tredjekedja. Det känns ologiskt att Ketil ska spela med fel vinkel på vänsterkanten samtidigt som Torp sitter och vilar. Dessutom har dessa norrbaggar visat prov på fint samspel tidigare. Men men, det har bara gått en match och det ska bli spännande och se var Ketil hamnar i framtiden.

*Alex Bodén. Jag satt och tänkte vem som jag skulle ge 3 poäng till VF-ligan efter matchen. Valet föll på Alexander Bodén. I den här formen är han så nyttig för ett lag. Han retar ju gallfeber på de stackars gästerna och bjuder på underhållning till publiken. Han kan dessutom fortfarande bli bättre med klubba och boll så det ser lovande ut.

———

Nu ska jag tacka för mig och fånga in den här lördagskvällen. Det har varit en lång dag här på Gammlia. Tyvärr förlorade vi dessutom mot Granlo, men det har ju Lars redan skrivit om.

Vi har heller inte missat Citys brakförlust mot Pixbo, 9-0, eller Dalens premiärvinst, 7-1, mot Jönköping. Men det får bli mer om detta senare här på bloggen.

Nu önskar vi alla en trevlig lördagskväll!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *