Prekär strid, Anderson och poängmakare


Till att börja med vill jag bara säga att jag hyser stor respekt för alla innebandyspelare och idrottare i allmänhet som sitter och åker buss land och rike runt. Jag har avverkat en sväng till Falun och tillbaka på 16 timmar total restid och säger verkligen: ALDRIG MER. Min rygg är totalt förstörd med låsningar lite här och var och dygnsrytmen är förstörd. Man är helt enkelt gjord av socker.

Nu till innebandyn. Umeå City var oerhört effektiva igår. Man förlorade skotten med 22-42 och vann ändå matchen. Jag gav Simon Brändström kred igår för sin insats, men i och med hur ifrågasatt han och Johan Bernmark varit så är det på sin plats att vi hyllar Brändström ordentligt för igår var han riktigt grym och gjorde, som Anders Sjöman även konstaterade, många psykologiskt viktiga räddningar för matchens utgång.

Erik Nilsson har gått som tåget i City och kommer bli ett hett villebråd efter den här säsongen. Ryktet säger redan att storklubbar söderut fått upp ögonen för den vindsnabbe teknikern och det kommer bli intressant att se vad som händer kring hans framtid. City kommer såklart vilja behålla honom, det kan jag garantera och sedan verkar ju Erik trivas i City och Umeå. Mer om detta efter nyår då vi även kommer belysa framtiden för övriga dessutom. Vi vet ju redan att Andreas Carlbom flaggat för att lägga skorna på hyllan och frågan är vad som händer med Peder Bodén, Johan Lindgren och fler tillika åldermän i staden. Ursäkta ordvalet.

Peter Reinholdt gick att känna igen igår igen. Jag tycker att han inte fått ut 100 procent av sin kapacitet då Erik Forsgren inte presterat och skulle den duon vara igång nu så laget har två fungerande formationer i den första med Nilsson, Schäfer, Larsson och en andra med Forsgren, Viklund, Reinholdt, skulle laget garanterat klara nytt kontrakt. Slutspel kan dock bli lite väl tufft, men just nu är det bara fem poäng bort. Man ska aldrig säga aldrig.

Umeå City spelade igår på fem backar och även om jag såg en hel del onödiga misstag (bortslagna passningar och missade bollar från Hedlund, Johansson och Lindberg) tror jag att det börjat växa in lite av en trygghet i det bakre ledet – självklart tack vare att laget börjat bygga upp ett förtroende för sin målvakt då Brändström, återigen, varit bra den senaste tiden.

**

I Jönköping var det såklart kul att se Johan Anderson. Till att börja med så kräver jag att han tas ut i landslaget vid nästa landslagssamling. Sådan spetskompetens går bara inte att nonchalera. Alingsåssonen, Anderson, driver hela Jönköping som just nu ligger på en sjunde plats i årets superliga.

Förutom Anderson är det alltid kul att se spelartyper som Martin Ojaniemi. Visst, han dribblar som siste man i slutet av matchen så Erik Nilsson kan punktera matchen, men hans kreativitet är underhållande att titta på och han skulle garanterat kunna vara ett namn för någon av storklubbarna i landet – om han så önskade.

Johan Nygård är underskattad. Hans genombrottsstyrka är grym och killen är ett perfekt komplement till Andersons bössa. Förutom det tycker jag att det var ett felval från Zeid Momen och Anders Engström att inte spela Oliwer Cedergren från start i gästernas mål. Christoffer Lindahl släppte fyra av sex skott i den första perioden och det tror jag inte Cedergren hade gjort, även om det var lojt försvarsspel från gästernas försvar.

**

IBK Dalen sitter just nu i en prekär situation. Laget ligger på den absolut sista slutspelsplatsen med 16 poäng, samma som Jönköping. Här nedan ser ni ett screenshot på tabellen och det är ju solklart att laget inte ligger på den plats som både de, resten av Sverige, vi här på bloggen, alla innebandyintresserade i Sverige och Henrik Larsson i Helsingborg trott.

FC Helsingborg känns som ett solklart slutspelslag och det tror jag även att Warberg är. IBK Dalen ska såklart vara det men laget har tagit tre poäng sedan den 23 oktober och det är självklart att folk börjar undra vad det är som händer. Hur kan inte ett lag med den kvalitet som finns i truppen inte prestera bättre? Johan Samuelsson rankas som en av världens kanske tio bästa innebandyspelare, men har bara producerat 18 poäng på elva matcher, hur kommer det sig? Hur ska Ulf Hallstensson få fart på spelarna? Är det helt kört att komma topp fyra? Frågorna är många och förhoppningsvis kommer svaren snart, för alla inblandades bästa.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *