Spöket har gjort en helomvändning

Ni som kan er innebandy-i-Umeå-historia vet att Umeå City haft otroligt svårt för Iksu Ungdom genom åren. Nu är det tvärtom. ”Iksu-Spöket” har helomvänt – eller kanske bara flyttat med Daniel Jernberg (den förre tränaren) ner till Sundsvall?

Hursomhelst, ett formsvagt och av bloggen hårt kritiserat Umeå City tog sin fjärde raka seger mot Iksu Ungdom i kväll.
Detta efter en knapp seger med 4-3.
Själv såg jag bara sista perioden och av den att döma så var matchen väldigt jämn och tight.
Det syntes dock en skillnad i Citys ”känsla” i laget, eller hur man nu ska definiera det.
Mot Dalen utstrålade laget noll självförtroende och förlustens faktum var utanpå matchkläderna redan innan matchstart. Nu var det lite mer knutna nävar, hårdare jobb rent allmänt, och mer beslutsamhet i allt.

– Det var som alltid när det är derby en tight tillställning. Men vi lyckades bibehålla farten och kvaliteten från den sista perioden mot IBK Dalen, som jag väljer att kalla dom i den matchen, och ta med oss det positiva till den här matchen. Det blev segerreceptet, säger City-tränaren Jonas Söderström.

Varför vinner ni helt plötsligt fyra raka mot ett Iksu Ungdom som ni tidigare bara förlorat mot?

– Jag vet faktiskt inte. Innan den här säsongen hade vi som sagt aldrig vunnit. Men de hade ju ”Dille” som coach då och det är väl en hel del nytt i deras lag just nu. Det finns som inget lätt svar utan det är nog mycket tillfälligheter. Men det är oerhört roligt att man, som det känns nu, har lätt för något motstånd i Umeå, säger han.

En lätt seger var det dock inte i dag. 4-3 är minst sagt en knapp segermarginal och Iksu Ungdom låg på rätt hårt på slutet.

– De får liv i matchen då de gör 4-3 och jagar oss i slutet. Det blev som alltid i slutet av jämna matcher lite kalabalik men jag tycker ändå vi håller kylan och vågar hålla i bollen istället för att bara skicka iväg bollen. Vi går även ner på två femmor i slutet för att höja intensiteten, säger Söderström.

City tog i och med segern tre oerhört viktiga poäng i bottenstriden. Samtidigt gick alla andra resultat lagets väg. Bland annat åkte Vindeln på en dyster förlust mot jumbon FBC Uppsala Ungdom på bortaplan.

– Den här lördagen kunde inte bli bättre ur vår synvinkel, konstaterar Söderström.

Hur stor är stenen som lättat från dina axlar?

– Haha, egentligen inte så stor. Det är klart att jag har haft bättre stunder än den sista tiden under min relativt korta tränarkarriär, men jag har alltid vetat vilken kapacitet som finns i laget. Inte minst efter vår lyckade försäsong. Nu får vi gå in med en positiv känsla i juluppehållet och det känns som att vi är värda det efter den senaste tiden, avslutar en lättad tränare i Jonas Söderström.

***

Det här var nog en av de viktigaste segrarna som något lag har tagit i Umeå den här säsongen. Men Citys kontrakt är långt ifrån klart. Det gäller att fortsätta kriga och vara ödmjuka varje match. Något glamour-lir finns det inte kapacitet till, men det gör inte specieltl mycket eftersom laget är bra och tunga när de spelar enkelt och rakt. Så var fallet i dag – och det räckte till tre värdefulla, kanske livsviktiga, poäng.

Spelprogrammet i januari är dock stenhårt och laget har bara tre hemmamatcher kvar! Bortamatcherna börjar med Alba, Gävle och Uppsala på raken… mycket kvar att göra med andra ord.

**

För Iksu Ungdoms del blev det ännu en bitter derbyförlust. De gör en bra slutforcering och var kanske värda en poäng (svårt för mig att avgöra då jag bara såg sista perioden). Vad jag däremot inte kan förstå är hur laget misslyckades med att ta ut målvakten trots att man hade bollen under kontroll på både 18.50 ca och 19.15 ca. Båda gångerna tappade man obegripligt enkelt bollen och chansen att spela 6-mot 5 kom aldrig mer tillbaka. Klantigt.

Av det jag såg tycker jag att Amanda Gidlund övertygade. Hon gjorde dessutom enligt uppgifter på läktaren ett läckert mål i första perioden.
Karen Farnes visade prov på väldigt pigga ben men passningskvaliteten lämnade mycket kvar att önska.
Caroline Lundmark försökte och försökte men City lyckades ligga väldigt tätt på henne.
Även kul att se Emmelie Folkessons backspel. Läcker tunnel bjöd hon också på… Jag tycker det är glädjande när spelare från bänkar i högre serier hittar glädjen igen och får en viktig roll i ett annat lag.

I City tycker jag som vanligt att Sandra Johansson var bäst. Elitserien nästa för henne. Även noterbart att Elsa Lindahl fick göra två kassar. Kul när doldisar kliver fram. Hon hade bara gjort ett mål inför den här tillställningen. Beröm också till Marie Häggström som fick göra två mål mot sin gamla förening.

Mer än så är svårt för mig att säga i och med att jag bara såg en period. Egentligen har jag väl sagt alldeles för mycket med tanke på det men det är ju roligare med mycket än lite i alla fall…

Trevlig lördagkväll åt er alla!

 

1 kommentarer

  1. Varför tog inte IKSU timeout i slutet och plockade målvakten, vad sänder ledarna för signaler till spelarna genom att inte göra det, ville inte ledarna vinna?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *