För vissa är de ogräs och för andra vackra blombuketter. För mig är de en fantastiskt fin present. Dessutom en påminnelse.
Livet går så fort. Ibland brukar jag tänka på att hela dagen går ut på att stressa. Jag stiger upp, kastar i mig frukost, jagar på barnen för att skynda till förskolan. Skynda, skynda! I väg till jobbet, stressa för att hinna allt jag ska, skynda tillbaka till förskolan, hämta barnen, laga den där förbannade vardagsmiddagen samtidigt som ungarna bryter ihop fjorton gånger av hunger och trötthet. Sen är det i princip dags att gå och lägga sig för att börja om igen nästa dag.
Det låter väldigt tråkigt och jobbigt när jag tänker på livet så, men en mörk eftermiddag i januari kan det kännas rätt deppigt. Därför stannar jag nu upp och luktar en stund på de solgula maskrosorna som jag fått och väljer att inte stressa. Det får bli som det blir. Det är lättare att tänka så när solen skiner och fåglarna kvittrar. Men nu är nu.
Och vad rätt du gör då!!! Maskrosor är som små solar. Och en påminnelse om att livet går fort. Lys som en sol!
🙂 Tack.
Fantastiskt, åh maskrosor, då är det verkligen verkligen vår