Lucka 4



Jag har gett några av 2012 års julskivor en chans, med större eller mindre entusiasm som resultat. Vill du satsa på ett säkert julstämningskort kan du lyssna på min egen uppdaterade jullista. Mängder av låtar som hör julen till finns där. Alla nedanstående skivor finns på Spotify.

Mauro Scocco
Årets Julklapp
Årets Julklapp verkar vara årets mest omskrivna julskiva. Mauro Scocco sjunger egna låtar och även Ulf Lundells ”Snart kommer änglarna att landa”. Han gästas av Sarah Dawn Finer, Plura och Tomas Andersson Wij. Det är melankoliskt och sentimentalt. ”Det ska vara hyfsat traditionellt. Julskivan är inte rätt ställe att gå bananas.” säger han själv. Lyssna här.

Tracey Thorn
Tinsel and lights
Med sin lite dystra, melankoliska och karaktäristiska röst gör Tracey Thorn en fin julskiva. Vi känner igen henne från Everything but the girl, och hon har med sig sin gamla kollega Ben Watt i studion. Lågmält och fint. Lyssna här.

Benny Anderssons Orkester
Tomten har åkt hem
Det är proffsigt och det låter bra. Benny Andersson och orkestern har med sig familjen i form av Helen Sjöholm, Tommy Körberg och Kalle Moraeus. Plattan innehåller fyra nya låtar varav två har fått text av Björn Ulvaeus. Sjöholm och Körberg förmedlar ibland en känsla av buskis. Men de sjunger bra. Lyssna här.

The Real Group
The world for Christmas
Jag är kluven. I de lågmälda låtarna låter det fint och vackert. När det är mer upptempo så blir det så mycket doadoa, bopidobopp och babaweeee att jag tror att jag sitter på en barbershop. Den riktiga gruppen är skickliga sångare som vi alla vet, men less is more ibland. ”Gläns över sjö och strand” gör de i ett mycket vackert arrangemang. Lyssna här.

Sanna Nielsen
Vinternatten
Efter två julskivor tillsammans med Sonja Aldén och Shirley Clamp gör Sanna Nielsen en helt solo. Varför det? Hon sjunger Stilla natt, Kents ”Utan dina andetag” och Leona Lewis ”Bleeding Love”. En konstig blandning med den gemensamma nämnaren att Sanna Nielsen artikulerar sig igenom låtarna som om hon dövtolkar.

John Travolta & Olivia Newton John
This Christmas
Det gamla radarparet gör julskiva ihop. Kanske försöker Olivia Newton John hjälpa till att tvätta bort smutsen från John Travoltas namn som han dragits med ett tag. Ofördelaktigt skvaller om hans takt och ton ger inga plus. Det gör inte den här skivan heller. Klassiska amerikanska julsånger i krampaktig stil kan inte räddas trots hjälp av Barbra Streisand och Tony Bennett. Stackars dem. Lyssna här.

 

Lucka 3



Här är det bara fantasin och ambitionsnivån som sätter gränser. Ska du satsa på en adventskalender med en liten överraskning varje dag finns färdigförpackade varianter att köpa, eller så gör du en egen. Välj då presenter med ett tema – exempelvis små saker till ett dockskåp, julpynt eller pyssel – så blir planeringen lite lättare. Själv tycker jag det blir mycket att köpa och slå in 48 paket, då jag har två barn, så jag väljer att slå in två paket som öppnas varje advent. Då får de kosta lite mer.

Adventskalendern med paket för varje advent är gjord av en ram där jag plockat bort glaset. Jag har limmat fast ett vitt linnetyg på ramens baksida och gjort siffror av piprensare som jag fäst med limpistol. Små ringar är fastsydda för att knyta
paketen i.

Den med 24 presenter är gjord av en gardinvepa som jag gjort ännu smalare. Jag har sytt en kanal uppe och nere där jag trätt in rundstav för stabilitet. Siffrorna är skrivna med en tjock silverpenna och paketen fästes i fastsydda små ringar.

En mammas påhitt
Adventskalenderns saga började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.

När Gerhard Lang sedan blev delägare i ett tryckeri kom han ihåg sin barndoms kalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta adventskalendern. Den bestod av två ark varav det ena hade tjugofyra julmotiv, som efter hand klipptes ut och fästes på motsvarande plats på det andra arket.

Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapade Lang en ny variant med luckor att öppna med en bild innanför. Han tillverkade även tredimensionella kalendrar där man kunde placera små föremål bakom luckorna.
Källa: Nordiska museet

Lucka 2



Det finns många olika varianter av adventsljusstakar. De klassiska röda och kopparfärgade har fått konkurrens av moderna varianter och ljusen behöver inte längre stå i rad. Något som kommit mer och mer de senaste åren är siffrorna 1–4 i olika utformning att knyta eller sticka fast i stora blockljus. Min egen adventsljusstake dekorerar jag med mossa, kanelstänger, torkade apelsinskivor och lite bling. Som alltid gäller det att ha koll på ljusen och komma ihåg att släcka dem i tid.

En gammal svensk tradition
Dagens adventsfirande är en företeelse som växt fram under 1900-talet. Ordet advent är en förkortning av latinets adventus Domini – Herrens ankomst. Kyrkoåret börjar första söndagen i advent och den dagen har från 1920-talet blivit en av årets stora kyrkogångsdagar.

Den svenska adventsljusstakens historia börjar på 1870-talet med en adventsgran på Ersta diakonissanstalt i Stockholm. Förebilden hade hämtats från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland. I adventsgranen tändes sju ljus, ett för varje veckodag, under fyra söndagar. Sju barn fick gå fram och tända varsitt ljus och läsa ett bibelspråk.

På 1920 till 1930-talet konkurrerades adventsgranen ut av adventsljusstaken och adventskransen, en rund ljusstake klädd med lingonris, lummer eller annat grönt. Dessa ljusstakar hade fyra ljus.

Det finns en annan svensk adventsstake som är betydligt mindre brandfarlig. Den elektriska adventsstaken tillverkades för första gången 1937 och anknyter till en gammal svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
Källa: Nordiska museet

Lucka 1


Ljusstöpning är en fin gammal tradition som är ganska lätt att lära sig, det gäller bara att ha utrymme och de rätta redskapen. När man doppar vekarna i ljusmassan får man inte ha bråttom. Så sätt på en julskiva, värm glöggen och känn lugnet. De egengjorda vackra ljusen känns extra speciella att tända till advent.

Detta behöver du:
– Ljusmassa – finns i hobbyaffärer bland annat. Vekarna följer med.
– Tyngder till vekarna.
– Pinnar att knyta vekarna på.
– Papp eller plast att täcka golvet med.
– Två stolar och två stänger för upphängning.
– En platta.
– Kastrull.
– Kärl att doppa ljusen i.
– Tillgång till vatten.
– Termometer.
– Sax.
– Skjutmått.

Börja med att mäta ut hur långa ljus du vill göra och klipp vekarna därefter. Lägg till några extra centimeter för uppknytning på pinne. Knyt fast en mutter eller annan lämplig tyngd i slutet av veken så att ljusen blir raka.

Värm vatten i en kastrull och ställ ner ett kärl att doppa ljusen i som du också fyller med vatten. Här häller du ner stearinmassan och rör runt försiktigt tills den smält. Stearinet flyter på vattnet. Hur mycket du behöver beror på hur många ljus du vill göra. Läs på förpackningen. Kolla sedan med en termometer att det håller runt 75 grader. Eftersom att stearinet försvinner så får du fylla på med varmt vatten.

Det är viktigt att det inte drar där du står, då blir ljusen sneda. Det kan räcka med att någon springer förbi eller att en dörr öppnas. Försök att inte svänga med vekarna så mycket när du hanterar dem. Doppa ner och upp i en nigning. Håller du ljuset nere i vattenbadet för länge så smälter stearinet från veken istället för att fastna. Storasyster och lillasyster klarar det galant, men det gäller att akta sig för det varma vattnet.

När ljusen fått lite tjocklek kan muttrarna klippas bort. Lägg dem i kärlet så kan du återvinna stearinet från dem. Klipp bottendelen på ljusen emellanåt för att få en jämn form.

Tänk på att vrida på pinnarna 180 grader ibland så motverkar du eventuellt sneda ljus. Syster Emma har varit med förr.

Det tar några timmar att stöpa ljus, men när de väl börjar få lite tjocklek räntar det på bra. Ibland kan man behöva doppa nedersta delen av ljuset någon extra gång för att få rätt form. Avsluta med att doppa hela ljuset. Hjördis Granath har rätta knycken. Att stöpa ljus hör till jultraditionen.

Mät med ett skjutmått i en ljusstake hur tjockt ljusen behöver vara. Mät sedan ljusen så ser du när de är klara. Låt de hänga och svalna ordentligt innan du klipper ner dem.

Lite olika längder men helt handgjorda. Det är annat än varuhusljus det.

Förra året hade jag Johannas Julkalender i Folkbladet och i år kommer jag att köra den här på bloggen. Vissa dagar kommer den att innehålla nytt material och vissa dagar blir en repris från förra året.

Vänta er julstämning, tips på pyssel, recept och mycket annat. Första luckan öppnas på lördag.

Äntligen!