Därför lämnar vi ett tomrum

Tisdag 3 maj kl 05.15
VF:s första sida har i dag ett utseende som den aldrig tidigare har haft.
Högst upp, där vi i regel alltid brukar ha vår för dagens tyngsta nyhet, har vi lämnat ett vitt tomrum.
Det är vårt sätt att berätta om en viktig sak.
För oss som arbetar på VF och för er läsare är det en självklarhet att det alltid ska finnas en nyhet där.
Det är ingen självklarhet.
I många länder finns nämligen inte press- och yttrandefrihet.
Där har inte tidningar som VF rätt att föra fram det fria ordet.

I dag står det 3 maj 2011 i almanackan och världen är kall, trots att det är vår.
Det är en viktig dag.
Det är pressfrihetens dag.
1993 instiftades pressfrihetens dag av FN:s generalförsamling och den firas sedan dess 3 maj varje år.
Syftet med dagen är att hedra pressfriheten, men också att påminna alla väldens regeringar om dess skyldighet att ständigt arbeta för – och upprätthålla – demokratins viktigaste hörnpelare yttrande- och pressfriheten.
Detta är yttrandefrihet, enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:
”Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.”
VF kommer alltid att stå upp för pressfriheten och yttrandefriheten.
Det vill vi markera i dag genom att visualiera hur tidningen skulle kunna se ut om vi inte hade pressfrihet i Sverige.
För, som sagt. Det fria ordet är tyvärr ingen självklarhet.

Trebarnspappan Dawit Isaak (bilden) föddes 27 oktober 1964.
Han är en eritreansk-svensk journalist som blivit en symbol för kampen för yttrande- och pressfriheten.
Han kom till Sverige som flykting 1987. 1992 fick han svenskt medborgarskap, men han har hela tiden även haft kvar sitt eritreanska medborgarskap.
Efter kriget i Eritrea återvände han till landets huvudstad Asmara. Där blev han delägare för landet första oberoende tidning Setit, en tidning som skrev om ett antal politiker, den så kallade 15-gruppen, som krävde demokratiska reformer i Eritrea.
23 september 2001 arresterades Dawit Isaak, de flesta medlemmarna i 15-gruppen samt ett antal andra journalister. Sedan dess har Isaak suttit fängslad av den eritreanska regimen – utan rättegång och utan att få träffa varken sin familj eller sin advokat.
Den eritreanska regeringen anklagar Isaak för brott mot rikets säkerhet, men har ännu inte presenterat några bevis.

Fallet Dawit Isaak är ett tragiskt fall som påminner om hur viktig den här dagen är.
Kampen för Dawit Isaak, för pressfriheten och för yttrandefriheten är en kamp för de mänskliga rättigheterna. Låt oss aldrig någonsin ge upp den kampen.
3 maj 2011. Jag är tacksam över att jag lever i en demokrati.

1 kommentarer

  1. Kan vi skicka militär till Libyen och Afghanistan kan vi frita Isaak. Lite mer jänkarmentalitet skulle vårt land behöva ibland.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *