JAG KOMMER alltid att försvara yttrande- och tryckfriheten. Den är en viktig frihet för oss alla.
Den är viktig för vår demokrati.
Men med frihet följer alltid ett ansvar.
Tyvärr missbrukas det ansvaret.
Ni kanske minns den fruktansvärda händelsen i Arboga 17 mars 2008. Två små barn, ett och tre år gamla, mördades. Deras mor skadades svårt.
Christine Schürrer dömdes till livstids fängelse för mord och mordförsök för dådet.
Förundersökningen är en offentlig handling. I den ingick obduktionsbilder på de mördade barnen.
Dessa bilder publicerades via en nätsajt, vilket gjorde det fritt för vem som helst som hade det morbida intresset att ladda hem bilderna.
Pappan till de mördade barnen vädjade till den ansvarige för sajten att ta bort länken till bilderna.
Han vädjade förgäves. Bilderna låg kvar.
”Det är inte år sak att bedöma om något är etiskt eller oetiskt eller vad andra människor lägger ut på en sajt”, sade sajtens ansvarige till TV4 Nyheterna då.
Liknande kommentarer är inte ovanliga bland dem som jämställer yttrande- och tryckfriheten med att allt som är offentligt bör publiceras – utan att tänka på publiceringens konsekvenser.
Dåvarande justitieombudsmannen Yrsa Stenius kallade sajtens agerande för ”en buskörning av offentlighetsprincipen”.
Ett klokt och riktigt uttalande.
I FALLET MED den läkare från Umeå som sitter häktad, misstänkt för grov mordbrand, finns ytterligare ett fall där information om oskyldiga barn publiceras.
I diskussionen kring denne läkare har det i trådar på nätet publicerats en dom i en vårdnadstvist som läkaren varit inblandad i.
Domen är offentlig. Det räcker uppenbarligen för någon att utan etiska betänkligheter publicera domen på nätet utan att maskera de inblandade personernas namn och personnummer.
Konsekvensen blir att dessa barns namn kan googlas fram under överskådlig framtid. Det är en publicering som riskerar att göra stor skada.
Detta är att missbruka det som i grunden är bra.
Det är att agera vidrigt, inhumant och oetiskt.
DE PERSONER som agerar på detta oansvariga sätt gör definitivt inte det fria ordet en tjänst.
Konsekvensen av publiceringarna skulle kunna bli att domstolar, myndigheter och hela rättsväsendet blir betydligt hårdare med sekretessen.
Somliga tycker nog att det skulle vara bra, men det skulle definitivt inte gynna demokratin.
En utökad sekretess hindrar medborgarnas och mediernas möjligheter att granska samhället.
Viktiga sanningar skulle inte kunna belysas.
I Sverige har vi en lång tradition av yttrande- och tryckfrihet. Den ska vi vara rädda om. Det pris vi måste betala för att värna den är stundtals väldigt hög, detta på grund av de aktörer som agerar oetiskt på nätet.
För det finns ingen lagstiftning mot ren dumhet.
DET ÄR SOM den amerikanske journalisten Heywood Brown (1888–1939) en gång uttryckte det hela:
”Förmågan att vara omoralisk skiljer människan från djuren.”
VECKANS LISTA:
Scharinska Villan – Viktig scen som måste bevaras.
Daniel Brännlund– Folkbladets nye reporter i Lycksele.
Ebba Forsberg – En underbart begåvad sångerska.
Umeå Open – Fest i Umeå.
Jimmie Ericsson – En stor ishockeyhjälte i Skellefteå.
Ketil Kronberg– En stor innebandyhjälte i Dalen.
Missbruk av tryckfrihet…
Det finns ett ordspråk – ”sopa först rent bakom din egen dörr…”
Jag vänder mig absolut inte mot tryckfrihet – så länge den är ”ren”!
Du skriver om ”läkaren från Umeå” som är ”misstänkt” och hur hans anhöriga har blivit utsatta. Jag beklagar verkligen det. Men – vad är skillnaden mot hur ni på VF publicerar andra människor som är misstänkta för något? Ni hänger ju verkligen ut personer, och därmed deras anhöriga, som bara genom er artikel direkt kan kännas igen även om de inte är mer än misstänkta! Ni skriver minsann inte lika mycket när personen inte längre är misstänkt. Ni tar inget som helst ansvar för vad ert skriveri orsakar. För övrigt känns det märkligt att ”läkaren från Umeå”, som bor i Stockholm, ges denna möjlighet till offentligt försvarstal från tryckfrihetens budbärare…
Under de senaste åren har det smugit in sig en attityd till beslutsfattandet som inte accepterar dessa spelregler. Istället ska man frysa ut varandra, odla konspirationsteorier, skriva artiklar och anklaga folk för både det ena och det andra. Jag kommer aldrig delta i det spelet, detta för att den stora förloraren är politiken självt.
Vem vågar att ens tänka tanken att ta på sig ett politiskt uppdrag när man riskerar att hängas ut som halvt kriminell i lokaltidningarna? Vilka politiker kommer då att finnas i ett sådant klimat? Jo, huvudsakligen tre grupper:
* De hårdhudade fullblodsproffsen som är så luttrade att man inte bryr sig om vad som skrivs.
* De renläriga partigängarna som tar ett uppdrag för partiets skull
* Rättshaverister & konspirationsteoretiker
Är det någon som tror att en kommun eller ett land kan utvecklas i ett sådant politiskt klimat?”
Jag håller fullständigt med föregående talare. VF med redaktör borde städa framför sin egen dörr innan man yttrar sig om andras klavertramp. Jag håller med om att det är oerhört olyckligt att rättshaverister och andra diverse pårökta individer utan några som helst skrupler använder det där speciella forumet för att få ut sitt hat. (Läs bara tråden som rör tjejen i Ö-vik). VF är duktiga på att hänga ut människor till höger om vänster utan att tänka på det digitala samhälle vi lever i idag. Google är roten till allt ont idag, precis som Flashback. En människa kan vara misstänkt för något och ni sätter feta rubriker på det, men när det visar sig att fel person misstänktes eller att denne friats så läser man inte ett ord. Förstår ni konsekvenserna av att rapportera om en som bara är misstänkt? Finns det nån med intelligens på VF som fattar hur oskyldiga familjemedlemmar drabbas av era skriverier?
Jag läser många olika tidningar och kan verkligen inte tycka att VF ”hänger ut” oacceptabelt mycket vsv andra medier. Jag säger bara; Måla inte f-n på väggen för att ni inte gillar tidningens politiska färg. Det är tydligt att det är där skon klämmer…..
Men hur var det nu??? Det beror på vad sanningar är. För sanningar är så mycket mer än påståenden. Delvis menar jag att om personen ifråga är skyldig så spelar det ingen roll MEN det gör det beroende på din bakgrund. Jag kan självklart förstå att man undanhåller SANNINGAR för att inte piska upp ilska men ibland så måste sanningar låtas ses i vitögat för att det inte ska piskas upp hiskliga historier som inte är sanna. Att man har rätt att yttra sig gäller endast i vissa fall. MEN NÄR är yttrandefriheten inte gällande och när ÄR den gällande?
Beroende på tidning så avgör det starkt. Beroende på vem som säger vad. Nej, jag tror inte på journalister längre, speciellt då man verkligen vetat hur det legat till men läser något helt annat förskönat eller motsägelsefullt. Delvis så är inte yttrandefriheten eller ska man säga läsfriheten, informationsfriheten är förgiftad.
De ska rakt på sak och yttrandefrihet o vill man veta sanningen så läser man o betraktar meningarna ordentligt om man är erfaren nog o vart me o lyhörd genom livet !