Radioprofilen Gert Fylking har inte gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Det konstaterar Justitiekanslern. Ett både väntat och riktigt beslut. Foto: MAJA SUSLIN/SCANPIX
Tisdag 15 maj klockan 20.35
Radioprofilen Gert Fylking drog paralleller mellan serber och Anders Behring Breivik.
Uttalandet gjorde att han stängdes av från MTG:s Radio 1 under en tid.
Fylking har bett om ursäkt för sitt uttalande. Nu har också Justitiekanslern friat honom från hets mot folkgrupp. Det var ett både väntat och riktigt beslut.
Så länge jag har sett och hört Gert Fylking i mediala sammanhang har jag sett en man som provocerar. Han balanserar ständigt på gränsen. Hans stil är helt enkelt att provocera. Det är just därför han är så populär.
Att MTG:s Radio 1 valde att stänga av honom just efter uttalandet om serberna var överraskande. ”Ett fegt beslut”, skriver Lisa Bjurwald i Medievärlden och jag håller med henne:
”Ingen radiochef som anställer Gert Fylking kan vara obekant med hans långa karriär byggd av kontroversiella uttalanden. Det är snarare så att det är hans provokativa stil som fortfarande gör honom eftertraktad i etern.”, skriver Bjurwald.
Enligt Dagens Nyheter sade Fylking bland annat så här i radio:
”Vi har fått tag på många andra [krigsförbrytare] också. Vi har fått tag på de här serberna som betedde sig som ena jävla svin och hade ihjäl hundratusentals människor på flykt. Dem har vi fått tag på. Men tror du att de döms av serberna? Nej, serberna hyllar dem som hjältar. Vilka är då psykopater? Är det den större delen av den serbiska befolkningen som är dum i huvudet eller är det bara de här människorna som nu är dömda för krigsförbrytelser som är dumma i huvudet?”.
Fylking sade detta i direktsändning. Han ångrade sig direkt och har nu också bett om ursäkt.
Fylkings uttalande var oprovocerat. Det var förmodligen inte särskilt genomtänkt heller. Men det var inte olagligt.
Fylking anmäldes för hets mot folkgrupp av flera personer, men justitiekanslern Anna Skarhed har beslutat att inte inleda någon förundersökning mot honom.
Det var ett väntat beslut.
Det var ett riktigt beslut.
När det handlar om yttrandefrihetsfrågor är Tidningsutgivarnas nye vd, juristen Per Hultengård alltid klok. Så här skriver han i ett inlägg på TU:s hemsida:
”Vi får säga, skriva, sända och uttrycka nästan vad som helst. Tryck- och yttrandefrihet ska ju inte bara skydda det som är bekvämt, okontroversiellt, harmlöst, politiskt korrekt och som de flesta tycker är helt okej. Dess styrka är att den också – och framför allt – skyddar även det obekväma, det kontroversiella, det politiskt inkorrekta och det som majoriteten upprörs över.”
JK konstaterar också att uttalandena enligt henne varken kan anses utgöra hets mot folkgrupp eller innefatta något annat yttrandefrihetsbrott, läser jag på vk.se.
JK belyser också i sitt beslut yttrandefriheten som en viktig grundval för fri debatt.
”Syftet med lagstiftningen om hets mot folkgrupp har inte varit att motverka kritik av folkgrupper eller av skilda företeelser knutna till grupperna. Att det finns olika åsikter i samhället om det befogade i ett kritiskt yttrande är en omständighet som saknar betydelse för frågan om yttrandet är straffbart”, konstaterar JK.
Jag citerar Per Hultengård igen:
”Ibland säger vi att yttrandefriheten sitter trångt, att det är lågt i tak och att det är munkavlar som gäller. Och ibland är det nog också så. Ibland sammanfaller inte teori och verklighet. Men den som vill begränsa yttrandefriheten och sätta munkavlar är också oftast den som är rädd för yttrandefriheten, rädd för det fria meningsutbytet, rädd för den öppna diskussionen.”
Vi kommer aldrig att uppskatta allt som sägs, skrivs och trycks.
Men det är viktigt att även det vi inte uppskattar får uttryckas så länge det är inom lagens ramar.
”Allt detta har förstås en prislapp, som i det enskilda fallet kan verka stötande hög. Men vi betalar det priset, just för att tryck- och yttrandefriheten ska stå stark de gånger den särskilt väl behövs. Det betyder inte att allt är accepterat, men de så kallade tryck- och yttrandefrihetsbrotten är få. Merparten handlar om diverse grova brott mot rikets säkerhet. Därutöver får vi inte ägna oss åt hets mot folkgrupp, uppvigling till brott, olaga våldsskildring, förtal eller förolämpning. Men också sådana yttranden kan vara tillåtna. Det som någon uppfattar som förtal kan vara så viktigt eller av så stort allmänt intresse att det kan försvaras. Även sådant som visar sig vara osant kan frias om allt talade för att det var sant när det publicerades”, skriver Per Hultengård.
Vi har en lång tradition av yttrande- och tryckfrihet för både medborgare och medier i Sverige.
Det ska vi vara stolta över.
