De hårda orden blir eviga taggar

KNÄCKTES. Höjdhopparen Linus Thörnblad gick in i väggen och slutade. Han säger att en krönika i Expressen var den utlösande faktorn. Det föranleder en viktig diskussion. Hur mycket förväntas en offentlig person tåla?                                             FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX

Fredag 26 oktober klockan 22.45
Jag har alltid gillat Linus Thörnblad, höjdhopparen som föddes i Lund 6 mars 1985. Han är 180 centimeter lång och tillhör den exklusiva skara som har hoppat 50 centimeter över sin egen längd.
Thörnblads personliga rekord lyder 2,38 inomhus och 2,34 utomhus.
Jag har också alltid gillat honom för hans lågmälda och ödmjuka framtoning när han har intervjuats.
2011 var det sista året som Thörnblad var aktiv.
4 april i år meddelade han officiellt att han skulle sluta på grund av utbrändhet.

I torsdags skrev Thörnblad en debattartikel på SVT Debatt. Han medverkade även i Debatts direktsändning samma kväll.
I artikeln skriver Thörnblad att det var en krönika av Expressens Mats Olsson som knäckte honom till slut. Enligt Thörnblad var krönikan den utlösande faktorn till att han jagade revansch, tränade allt för hårt och slutligen gick in i väggen.
Mats Olsson skrev krönikan i samband med friidrotts-VM i Berlin 2009. Thörnblad slutade femma och nådde inte upp till medias förväntade nivå.
Olsson skrev att Thörnblad ”tillhörde bottenskrapet, lallarna, statisterna och de som inte hörde dit.”
Tuffa ord i en vass krönika.
Jag förstår att Mats Olssons ord sved, men jag har läst betydligt värre sågningar i mina dagar.

I vilket fall tycker jag att Thörnblads ord är intressanta, för de väcker en mycket viktig debatt om såväl hur mycket offentliga personer förväntas tåla som vilket ansvar vi som arbetar inom medierna har.
Det finns förstås ingen anledning för medier att vara elaka för elakhetens skull, men så uppfattar jag inte heller den aktuella krönikan av Olsson. En person som självmant kliver in i offentlighetens ljus får förvänta sig både vackra ord och sågningar i medier. Av någon anledning har vi människor alltid lätt att glömma de fina orden. De hårda sitter däremot kvar som eviga taggar.

Jag tolkar också Thörnblads artikel som att problematiken är så mycket större än en en hård krönika. Det framkommer att han till exempel har haft ett bristande stöd från Riksidrottsförbundet.
Både offentliga personer och journalister bör dock betänka Thörnblads ord.
Min tumregel när jag själv skriver om människor eller överväger en publicering är att jag dels brukar betänka just hur mycket en offentlig person förväntas tåla, dels hur jag själv skulle ha känt om jag hade blivit utsatt för orden eller publiceringen.
Tumregeln är förstås ingen vetenskaplig metod, men den fungerar som en gångbar fingervisning.

För övrigt är det nog som finske tonsättaren Jean Sibelius (1865–1957) sade:
”Bry dig inte om vad kritikerna säger. Ingen har någonsin rest en staty över en kritiker.”

Veckans lista
Tihi. Madeleines och Chris video är redan en klassiker. Se filmen här nedan.
Refused. Skänker gage till Kvinnojouren i Umeå. Läs mer här.
Gina Dirawi. Stark tv-personlighet. Kul parodi på tihi för övrigt. Se filmen här nedan.
Jazzfestivalen. Håller alltid hög klass.
Poddkrönikan. Lyssna här på folkbladet.nu och hör när jag får en känga av Marie Hedberg.

http://www.youtube.com/watch?v=9jBsBiDn89Y

1 kommentarer

  1. Att såga är ofta berättigat! Socialstyrelsen som exempel kan ge ”böter” efter Lex Maria och inom socialtjänst finns Lex Sara. Båda modellerna fasthåller en skyddad verkstad där samma personer kan fortsätta begå brott. Det är ynkligt, bygger hat och ibland vedergälls det som sig bör. Är mycket tacksam om media kan visa den ”sanna” bilden speciellt mellan man och kvinna. Läste nyss att PMS var ett nys från New Zeeland. OK något nytt men inte så rätt. Journalistik bör vara ödmjuk, könsoberoende och spegla båda sidor. Måhända att män oftare blir fysiskt våldsam i nära relationer, varför? Varför alltid spela med fulla spjäll när män begår brott? I Gävle dömdes nyss en kvinna för att i lynnesutbrott mördat efter att hon blev inspirerad av vad hon nyss set via TV. Hur många fler liknande historier finns inte, historier där mannen överlev men sen dömts för våld mot kvinna?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *