Därför är presstödet viktigt

Folkbladets chefredaktör Daniel Nordström och andra chefer för S-tidningar i Sverige skriver i dag en debattartikel på DN Debatt.

Söndag 18 november klockan 14.10
Jag skriver på DN Debatt i dag, detta tillsammans med andra chefer inom Pres(s)gruppen, en sammanslutning av Sveriges prenumererade S-tidningar.
Mediebranschen är under stor förändring. En översyn av nuvarande presstödssystem pågår. Med anledning av det föreslår vi nu ett antal åtgärder.
Presstödet är en omdiskuterad fråga. Somliga anser att det inte alls bör finnas eftersom dessa anser att ”det inte finns någon anledning att hålla tidningsbranschen under armarna”. Dessa personer gör ofta jämförelser med andra branscher och drar också paralleller till bland andra Sas och Saab.
Jag förstår hur dessa personer tänker, men anser att det är svårt att dra direkta paralleller mellan medier och andra branscher. Detta gör jag inte för att jag anser att mediebranschen är viktigare än någon annan, utan för att jag vet att medierna fyller en oerhört viktig funktion i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt med flera röster i debatten, det är viktigt med mångfald. Det är just därför det finns ett presstödssystem.

Problemet med nuvarande presstödssystem är att det kom till på 70-talet och därmed är extremt föråldrat. Systemet trädde i kraft i en tid då både världen och mediesituationen såg helt annorlunda ut.
Därför är det oerhört positivt att det nu pågår en översyn av presstödssystemet.
Problemet är tiden, vilket vi också skriver i debattartikeln i DN som du kan läsa i sin helhet här.
Presstödsutredningen, som görs på regeringens direktiv, ska presenteras redan 31 augusti 2013 och det nya presstödssystemet, som av allt att döma blir plattformsoberoende, ska träda i kraft först januari 2017. Det är en evighet i en bransch som är under ständig utveckling och det innebär en risk att presstödstidningarna hamnar i ett företagsekonomiskt moment 22.

Så här skriver vi i debattartikeln:
”För ett antal år sedan tvingades Presstödsnämnden använda krediten för att betala ut presstöd till alla S-tidningar. I dag har flera tidningar förlorat delar av sitt presstöd, vilket innebär att nämnden numera har ett överskott i kassan. Om ingenting konkret inträffar före 2017 är risken stor att Presstödsnämnden har väldigt gott om pengar, eftersom flera klassiska tidningsföretag då kan ha fallit bort. Så krass är situationen.”

Med anledning av det föreslår vi ett omställningsstöd enligt följande punkter:

• Höj det nuvarande presstödet i rena krontal fram till år 2017. Det behövs också ett fortsatt distributionsstöd, som inkluderar regionala transporter.
• Sänk gränsen på 12.000 exemplar. Enligt nuvarande regelsystem måste en landsortstidning med sex dagars utgivning ha en upplaga på minst 12.000 exemplar för att få fullt driftstöd på 16,8 miljoner kronor per år. Under den nivån minskar stödet med 1,4 miljoner för varje 1.000 exemplar i tappad upplaga. Många S-tidningar är i dag runt – eller under – 12.000 exemplar, vilket gör att varje tappad prenumerant innebär stora ekonomiska förluster.
Med tanke på att nuvarande system är föråldrat bör denna gräns sänkas till 9.000 exemplar under övergångstiden.
• För att frigöra pengar för utveckling söker många av oss samarbeten med forna tidningskonkurrenter när det gäller den ”enklare” och icke opinionsbildande journalistiken. Det nuvarande presstödssystemet hindrar dessa ambitioner. För att få presstöd måste en dagstidning enligt nuvarande regelverk ha minst 55 procent unikt material. Den gränsen är statisk och alltför begränsande. Ekvationen går helt enkelt inte ihop, eftersom det krävs en relativt stor personalstyrka för att lyckas producera så pass mycket eget material i den egna tidningen.
Vi föreslår därför att denna 55-procentsregel ändras under övergångstiden. De tidningar som har mer än 55 procents unikt material bör få ett högre presstöd. De tidningar som inte har resurser och ekonomisk möjlighet att ha minst 55 procents material och till exempel väljer att ha 25 procents eget material bör få presstöd efter det.

Efter att artikeln publicerats på DN Debatt noterar jag att diskussionen nu är i full gång i kommentatorsfältet under artikeln.
Det är mycket positivt.
Debatt och mångfald inte bara behövs. Det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Presstödet är viktigt för att hålla denna debatt och mångfald levande.

11 kommentarer

  1. Varför ska media ha socialhjälp?Kan ni inte leva på er produkt är det bara att lägga ner,precis som det är för oss vanliga dödliga företagare,ni är absolut minst viktiga i samhället.

  2. Presstödet betalas av oss skattebetalare och därför tycker jag att de tidningar som får presstöd ska granskas precis som tidningar granskar annan offentligt finansierad verksamhet. Tänk om medier började granska varandra och vilka motiv, ofta personliga, journalister har att driva olika frågor i media.

  3. Sedan vk köpte upp vf får vk/vf nästan 20 mkr i presstöd per år. vk gör övervinster som investeras i bl.a. fastigheter. Varför ska man då ha presstöd? Presstöd är knappast vägen fram. Det redaktionella innehållet i vk och vf skiljer sig knappt åt längre (men vf är oftast lite bättre – fortsätt så Daniel). Det skulle kanske räcka med en s-märkt ledarsida i vk för någon miljon per år i stöd. Resten av presstödet kan gå till bättre behövande än vk.

  4. @AA: Folkbladet har inte 20 miljoner i presstöd. Sexdagarstidningar som har en upplaga på över 12 000 exemplar kan få fullt presstöd som är 16,8 miljoner kronor per år. Många landsortstidningar i dag har en upplaga som understiger 12 000 ex. Folkbladet ingår i VK-koncernen. Presstödet tillfaller dock Folkbladets verksamhet. VK har inget presstöd.

  5. Folkbladet är för mig en ganska ny bekantskap. Upplever att är många ord och lite fakta i inlägget om presstöd för att ge en hel och adekvat bild av situationen.
    Är det av något speciellt skäl som det utelämnas?
    Vad är Folkbladets upplaga, uppskattad för innevarande kalenderår?, vilken summa erhåller Folkbladet i presstöd, hur många anställda har Folkbladet?
    Det är förtröstansfullt att läsa att det är viktigt att media granskas. I vilket omfång granskar Folkbladet sina konkurrenter? Ge gärna ett eller flera exempel som belägger detta.

  6. @Unity: Nej. Det finns inga skäl till att någonting utelämnades.
    En sexdagarstidning som har över 12 000 prenumererade exemplar kan få fullt presstöd, det vill säga 16,8 miljoner kronor per år. Folkbladets upplaga hade vid senaste TS-mätningen hamnat under 12 000 exemplar, vilket gjorde att vi vid den senaste utbetalningen fick ett något lägre presstöd än vi fick föregående år, det vill säga 16 332 500 kronor. Året dessförinnan fick vi 16,8 miljoner i presstöd.
    Folkbladet har cirka 30 anställda medarbetare. Tjänster som tryck av tidningen, ekonomifunktion, annonsförsäljning, HR med mera köps in via den koncern vi tillhör: Västerbottens-Kuriren AB, som äger Folkbladet till 91 procent.
    Folkbladet har ett redaktionellt samarbete med Västerbottens-Kuriren som är avgränsat till att gälla foto, redigeringen och sporten. Folkbladets och VK:s nyhetsredaktioner har inget samarbete.
    Det är naturligtvis viktigt att även medier granskas. Jag skriver därför inte minst mycket om medier här på min blogg. Jag påstår inte att mina blogginlägg är granskande journalistik, men de är i vilket fall inlägg där jag ger min syn på journalistik, Folkbladet och andra medier.
    Här är några inlägg inom dessa ämnen:
    http://blogg.folkbladet.nu/nordstroms-blogg/2012/11/11/varfor-recenseras-trosor/
    http://blogg.folkbladet.nu/nordstroms-blogg/2012/11/06/sjalvklart-far-polisen-tycka-om-media/
    http://blogg.folkbladet.nu/nordstroms-blogg/2012/10/19/vi-sopade-inte-rent-framfor-egen-dorr/
    http://blogg.folkbladet.nu/nordstroms-blogg/2012/10/15/sds-framgang-beror-pa-vart-misslyckande/
    http://blogg.folkbladet.nu/nordstroms-blogg/2012/09/21/medierna-maste-nyansera-bilden/
    http://blogg.folkbladet.nu/nordstroms-blogg/2012/09/10/det-finns-ingen-anledning-att-forbjuda-hen/
    http://blogg.folkbladet.nu/nordstroms-blogg/2012/05/18/bra-journalistik-kan-vara-brottslig/

    • Det kanske är nu det avslöjas att jag bara har grundskola som utbildning. Men hur kan det samarbete som beskrivs: ”Folkbladet har ett redaktionellt samarbete med Västerbottens-Kuriren som är avgränsat till att gälla foto, redigeringen och sporten.” medföra ökat mångfald?

      Sedan saknas fortf svar på frågan vad Folkbladets upplaga för detta år förväntas bli?

  7. Istället för att tigga mer pengar är det väl bättre att rekonstruera företaget och se till att sälja mer tidningar och annonser. Nu när ni har slagit ihop sportred. med VK så har ni väl tappat de flesta läsarna i Skellefteå, så det skulle vara intressant att se hur mycket ni förlorade på det.

  8. Daniel, din unkna smutskasning av politiska partier du inte sympatiserar med kan inte och ska inte få bidrag.

    Hade ni bedrivit seriös, oberoende journalistik hade ni fyllt en funktion, nu är ni bara ett partiorgan, må vara åt flera partier på vänsterkanten.

    Det glädjer mig enormt att presstödet, om det nu ens ska vara kvar, blir plattformsoberoende, för det finns flera webbsidor som både har högre trovärdighet än din redaktion och således fler läare.

    Folkbladet är bara urdåliga på webbpublicering, ni vill fortsätta att sälja gårdagens nyheter präntade på döda träd, sorry, den affärsmodellen är ungefär lika het som att sälja färdiginspelade blandband med pop.

    Gammelmedia står med brallorna nere till stor del, det beror på fossiler med traditionell vänsterindoktrinering i tradiotionella medie-utbildningar om att vissa saker är det bäst att inte skriva om.

    Tredje statsmakten är död, länge leve informationen!

  9. I ärlighetens namn fungerar det inte som du försöker beskriva verkligheten, det enda som jag kan motvilligt acceptera i ditt resonemang är endast distributionsfrågan vilket självklart ska samordnas med all annan form av utdelning. Så det är upp till branschen att samordna och rationalisera för det är en självklarhet att fjälltrakterna ska ha samma tillgänglighet som Umeåborna. Betraktar man det unika i tidningen idag så finner man tveklöst en redaktion som ytterst motvilligt inför något från annan plats än just Umeå, så ur den aspekten är det inte en länstidning utan per definition en lokaltidning. Baserat på sitt uppdrag att bevaka makten och betrakta omvärlden saknas nästan all form av kritiskt tänkande. Detta kan naturligtvis ha grund i att tidningen vill vara (S) och kommun och landsting är (S) vilka tidningen starkt är beroende av. Reducerar man ner slumpvis vald tidning finner man den egna redaktionella innehållet knappt klarar en sida, det är det vi debatterar här. Ny teknik, under de sista 20 åren har ingen missat tåget och det har varit omställningar för alla och envar. Tidningarna är de lyckligt lottade, småbutiker och i vissa branscher är internethandeln förödande, ska då dessa erhålla fulla täckningsbidrag från skattebetalarna på samma sätt som det nu krävs. Varför såldes aftonbladet ut? I och med denna försäljning markerade man att media var av underordnad betydelse och partiet inte har för avsikt att stödja A-pressen. Partiet och LO har idag ringa intresse själva av media, för jag återfinner inga annonsuppdrag av betydande art från huvudaktörerna. Så min fråga är, varför driver man medvetet tidningen med förlust? Det är självklart ett behov av flera aktörer inom media, men är dom verkligt så unika att dom ska finansieras på skattebetarnas bekostnad? Hur vill man egentligen bli bedömd, genom effektivitet eller bidragsberoende?

Lämna ett svar till Jepp Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *