SD ska behandlas som andra partier

2 augusti 2011 uppträdde humorgruppen Grotesco, med textskrivaren Henrik Dorsin i spetsen, i ”Allsång på Skansen”. Den framförde den satiriska låten ”Bögarnas fel”. Den avslöjar mycket om våra fördomar. FOTO: CHRISTINE OLSSON/SCANPIX

Fredag 30 november klockan 20.15
Så här när vinterkylan är på väg in på allvar är det dags att göra en återblick till 2 augusti 2011. Det var en vanlig sommarkväll i Sverige och dessutom sändes populära ”Allsång på Skansen”.
Pridefestivalen arrangerades just då i Stockholm och plötsligt dök humorgruppen Grotesco upp på Skansens scen.
Gruppen framförde låten ”Bögarnas fel”, vars text skrevs av gruppens frontfigur Henrik Dorsin. Det är en djupt satirisk text som handlar om den homofobi som finns i Sverige och inte minst inom vissa kyrkliga kretsar.
I publiken satt bland andra kände centerpartisten Fredrick Federley, som själv är homosexuell, och sjöng med för full hals.
Han hade förstått poängen med låten. Den beskriver väl hur det ofta det ser ut i samhället. En grupp blir syndabock för allt ont som sker. Därefter växer fördomarna.
Alla förstod inte ironin. En tittare anmälde programmet för hets mot folkgrupp. Justitiekanslern valde, av förståeliga skäl, att inte ta upp ärendet.

Jag tänker ofta på låten ”Bögarnas fel” när jag hör rasisters retorik. Det är bara att byta ut ordet ”bögarna” mot ordet ”invandrarna”.
I Grotescos låt drogs alla över en kam på ett avslöjande sätt. Rasisterna gör exakt samma sak.
De maler på med sina mantran om hur fruktansvärd invandringen är och hur fruktansvärda invandrarna är. Invandrare är plötsligt inte individer, utan sätts samman som en grupp som orsakar elände. De framställs som lata och våldsbenägna analfabeter med vidrig kvinnosyn. Dessa fördomar snurrar och blir till slut en sanning utan att någon vet hur det riktigt blev så.
När jag bemöter detta får jag höra att jag är politisk korrekt och att jag ska sluta vifta med rasistkortet. Där någonstans tar tyvärr ofta diskussionen slut.

Men det är inte enbart rasister som har en märklig retorik. Även antirasister använder ofta liknande språkbruk när de i sin tur angriper rasism. Allt mynnar ut i hånfulla pajkastningar mellan lägren.
De senaste skandalerna runt SD är ett exempel på detta.
Jag fick en fråga på Facebook om hur jag ansåg att medier bör bevaka Sverigedemokraterna.
Personligen betraktar jag inte SD som ett parti som alla andra. Däremot respekterar jag att SD är ett parti som har valts in i riksdagen genom ett demokratiskt val. Därför bör medierna behandla SD som alla andra riksdagspartier.
Motreaktionerna lät inte vänta på sig. Bland annat fick jag höra att SD är råa fascister och rasister som därför bör särbehandlas av medierna.
Vad man än tycker om Sverigedemokraterna är det fel att förutsätta att exakt alla som röstar på partiet är rasister.
Särbehandling är aldrig rätt.
Individer är alltid olika.

Jag säger som brittiske filosofen Herbert Spencer (1820–1903):
”Alla föraktar vi fördomar, men alla bär vi på dem.”

Veckans lista
Så mycket bättre. Trevligt tv-program.
Birgit Lindberg. Cool jazzprofil.
Amanda Kemi. Beatlesfantast. Läs mer här.
Björn Ferry. En profil på alla sätt.

9 kommentarer

  1. Har vi råd med en hög invandring och anhöriginvandring om det inte finns jobb åt oss själva? Bara ungdomsarbetslösheten ligger ju en bra bit över 20 procent. Att massinvandringen leder till sämre villkor för den inhemska arbetarklassen går inte att ta miste på eftersom flera ska konkurrera om de få jobb som finns. Det är mot bakgrund av detta som Sverigedemokraterna växer.
    Det gick bra att ta in en större andel invandrare på 60 och 70 talen eftersom vi hade jobb åt dem. På köpet fick vi en rik matkultur. Vem vill vara utan kebab, indiskt, kinesiskt och återgå till korv med mos? Själv är jag Socialdemokrat. Men jag förstår och respekterar även Sverigedemokraterna.

    • Utrikesfödda betalar mer i skatt än de får i bidrag varje år…

      En beräkning av transfereringarna mellan samhället och tre typer av hushåll har gjorts. De tre typerna av hushåll är inrikes födda, en utrikes och en inrikes samt utrikes födda. Beräkningen visar att alla tre typerna av hushåll betalar mer till samhället än de får tillbaka. Den hushållstyp som ger störst överskott är inte, som man kanske kunde vänta sig, de inrikes födda. Istället är det de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda. Att notera är att dessa hushåll får bara en fjärdedel så mycket ekonomiskt bistånd som inrikes födda hushåll och mycket lite bostadsstöd.

      Den här beräkningen visar alltså att det går mer pengar från hushållen, även invandrarhushållen, till samhället än i andra riktningen. Det här är en väsentlig del i beräkningen av invandringens samhällsekonomi men ger givetvis inte hela bilden. Andra delar är mer komplicerade att beräkna. De flesta invandrar som unga vuxna och har därmed besparat samhället utgifter förknippade med barndomen, som t.ex. utbildning. 9 år i grundskola och 3 år i gymnasium kostar nära en miljon i utbildningskostnader medan svenskundervisning för invandrare kostar 30600 kr/år. Hur mycket en invandrare tillför samhället den vägen beror på ålder vid invandringen och hur länge han/hon stannar i Sverige. Mest tillför de som invandrar i 20-årsåldern och som inte återutvandrar.

      En stor del av samhällets kostnader kan inte hänföras till en viss individ. Det handlar om resurser som utnyttjas av många människor i varierande grad, t.ex. vägar, skolor och sjukhus. En del som försökt beräkna invandringens påverkan på samhällsekonomin har fördelat dessa kostnader lika för alla individer. Så fördelas dock inte kostnaderna i praktiken utan man betalar skatt efter förmåga. Den principen gäller så vitt känt i alla länder och att fördela sådana kostnader jämnt skulle vara en orimlighet. Det är inte svårt att inse att den som har ett lågavlönat arbete, är studerande, arbetslös eller sjuk inte kan betala lika mycket skatt som en högavlönad. Samhällsinsatsen är heller inte enbart beroende på hur mycket skatt man betalar. En hög lön kan t.ex. öka samhällets utgifter eller minska företagens konkurrenskraft.

      Vi kan alltså konstatera att invandrarhushållen ger ett överskott till samhället. För att svara på frågan om invandringen totalt sett är en kostnad eller intäkt behöver man beräkna hur mycket samhällets kostnader ökar pga. att det finns fler människor i Sverige. Man skulle ändå behöva ha skolor, sjukhus och vägar, men hur mycket större skolor, sjukhus och vägar behövs?

      Det finns heller inte några vattentäta skott mellan de invandrades och inföddas påverkan på samhället. Som vi konstaterat tycks inte en ökad invandring medföra högre arbetslöshet. Eftersom invandrare har högre arbetslöshet, betyder det då att infödda får lägre arbetslöshet pga. invandringen?

      • Nej och åter nej, invandringen är inte lönsam för samhället. Men det är iaf fantastiskt humoristiskt att läsa ni på vänsterkanten och även höger för den delen som värnar om både massinvandring och välfärden och som inte inser att det första kommer bli det andras undergång.

        Du kan ju börja med denna: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-58

        År 2011 fick enligt Socialstyrelsen totalt 145 637 utrikes födda vuxna ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag. Antalet invandrare som lever på socialbidrag är därmed större än antalet födda i Sverige i samma situation – i absoluta tal. 134 474 personer som är födda i Sverige fick ekonomiskt bistånd år 2011.

        Så, hur kan den gruppen vara lönsam, Lundell?

        • Utrikesfödda betalar mer i skatt än de får i bidrag säger jag… Du talar om något helt annat…

          Sen är det intressant att du anklagar vissa partier för att inte se, när du samtidigt anser att du själv kan se in i framtiden..? Är du synsk? Du är ett synnerligen tydligt bevis på att det Daniel skriver i sin blogg i dag stämmer… Så vi tackar för att du så tydligt påvisar det!

          • Det är invandrarnas situation på arbetsmarknaden som avgör om dom betalar skatt eller inte. Hade sysselsättningsnivån för invandrare varit densamma som för svenskar skulle invandringen gå med nettovinst.

          • Har läst denna lögn från dig tidigare, dina hänvisningar till SCB håller inte. Det jag tar upp är att fler invandrare (i absoluta tal!) än svenskar lever på bidrag, tror du verkligen att den delen av invandrare som jobbar finansierar dom övriga?

            Tänk också på att statistiken handlade bara om utrikes födda. Andra generationens invandrare räknas inte med i statistiken! Vi som följt med vet hur sysselsättningsgraden för invandrare ser ut.

            Visst, man betalar skatt på bidragen, men inte blir detta en nettointäkt för samhället, eller hur? Lägg där till att det tar i genomsnitt sju år att få en invandrare såpass i ordning att han/hon kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns grupper av invandrare som har endast 20% av sin population i arbetsför ålder ute på arbetsmarknaden och i anställning.

          • ”Vi som följt med?” Hela ditt resonemang vittrar sönder när du använder andra för att få kraft i din retorik, du har mandat att tala för dig själv och ingen annan. Tvärt om vad du säger så bevisar SCBs undersökning exakt det jag säger…

            Utrikesfödda betalar mer i skatt än de får i bidrag!

            Att du sedan vill göra om undersökningen till att handla om annat än den gör påvisar att undersökningen i sig är en nagel i ögat, den bevisar motsatsen till vad alla invandrar kritiker påstår i lögn. Jag är alltid öppen för nya fakta och ett friskt resonemang… Men så här långt har INGEN invandrarkritiker kunnat övertyga mig… Till 99% beror det på samma sak, man talar inte sanning och kan inte backa upp sina påståenden med vetenskaplig fakta, vilket inte är konstigt, eftersom den inte existerar…

  2. Jaja, Lundell, att hela tiden upprepa en lögn gör det inte till en sanning. Och klart ingen kan övertyga dig då du hela tiden tar upp SCB vilket inte är någon sanning. För felet med statistiken från SCB är att dom inte listar folk som invandrare. Det förs statistik över folk som är födda resp. inte födda i riket. Det är den enda åtskillnaden som görs, tror du verkligen att det ger en rättvis bild?

    För enligt SCB:s siffror från 2011 (tror jag) betalar infödda i snitt 83 tkr i skatt, utrikesfödda 46 tkr. En utrikes och en utrikes född 76 tkr. Om man då tar SCB:s påstående och din sanning att ”utrikes födda betalar mer skatt än de får i bidrag.” och lägger ihop det med att invandrare i snitt får 5,7 tkr i socialbidrag, svenskar 0,3 tkr (minns inte om det är per månad eller år) så lär inte det påståendet stämma. Även från de s.k. generella bidragen får utrikes födda mer, dvs barnbidrag osv. i snitt 9,1, infödda 6,7. Denna s.k sanning är vatten värd.

    Lägg där till att arbetslösheten bland somalierna är runt 90%, irakier runt 65%. Det tar i snitt sju år för invandrare att komma ut i arbetslivet. Eller varför inte lyssna själv på Anders Borg: http://www.youtube.com/watch?v=PGUwH2c2DVI

    Som sagt, i absoluta tal är det fler invandrare än svenskar som lever på bidrag. Att gruppen invandrare, eller utrikesfödda, skulle finansiera den gruppen är bara trams. Jag hoppas verkligen inte du jobbar med frågor gällande ekonomi.

Lämna ett svar till Lundell Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *