Dansk popmusik med psykedeliska vibbar ger ju sällan orsaker till extas. Men Oh No Ono lyckas, nästan, omvända mig med sitt andra album.
Det lilla jag tidigare hört från kvintetten har framstått som antingen sökt eller larvigt. Men på senaste fullängdaren ”Eggs” tjänar även de utstuderade pampigheterna en funktion. Låtarna är ständigt storslagna, ibland rent symfoniska – men eftersom Oh No Ono jobbat lika hårt på melodislingor som på utvecklandet av semi-elektroniska ljudlandskap håller bygget ihop. Och catchy är bara förnamnet: ”Helplessly young” framstår som en schizofren kombination av sextiotalets fagraste stämsångspop och Teardrop Explodes, medan ”Icicles” låter som Tears for Fears på tillfälligt helgbesök hos Londonfilharmonikerna.
Tendenserna till ostyriga fånigheter har inte helt försvunnit, men det är i alla fall kul att lyssna på hopkoket.
