Om du var tonåring på 80-talet minns du garanterat Okej – den färgsprakande och ofattbart populära ungdomstidningen, vars bevakning av musik- och filmstjärnor påverkade en hel generation. I kväll visar SVT2 en dokumentär om fenomenet.
Mattias Lindeblad och Melker Becker, som ligger bakom filmen ”Okej – 80-talets största poptidning”, verkar också vara helt rätt skaffade för uppgiften. I likhet med hundratusentals andra unga svenskar läste de varje nytt nummer med stor noggrannhet och klistrade upp de medföljande affischerna på väggarna.
Mina egna minnen går i samma riktning: sommaren 1984, då tidningen sålde i sanslösa 156.00 exemplar, var jag redan fast och köpte vartenda nummer. Att läsa Okej, lyssna på radioprogrammet Tracks och se på Cia Bergs presentationer av musikvideor i Bagen var räddningsplankor i en tid präglad av ett ytterst magert populärkulturellt utbud.
Att Okej väckte skandalrubriker och moralisk indignation gjorde förstås bara läsningen extra spännande. Den avklädda karaktär som skaparen Hans Hatwig gett tidningen vid starten 1980 tonades i och för sig ner med tiden, och planscherna på ett teaterblodsgurglande WASP och ett snuskigt poserande Madam X framstår i dag som harmlösa. Men just då tjänade de faktiskt en funktion; om inte annat som en motvikt till en oförstående och förbudsropande vuxenvärld.
Okej – 80-talets största poptidning visas 3 februari kl 20.00 i SVT2.
Visst var det en bra dokumentär och så där men en sak störde mig: Det poängterades att ALLA tonåringar läste Okej.
Men inte jag! Jag var trots allt tonåring fram till 1985 och brydde mig aldrig om Okej. Räknas jag inte in bland alla?