Hotingloppet

Igårkväll var det läkarexamen med syrran och med det följde en finsittning. Men jag lämnade denna middag tidigare än de flesta för att valla skidorna inför Hotingloppet.

Jag kom i säng vid 01:00 och klockan ringde redan 04:40 denna morgon. Det vara bara att stiga upp för att hinna till tävlingen.

När jag och min sjukgymnastpolare, Anton Lundin (elitlöpare), anlände till Hoting strax före halv nio var kroppen allt annat än sugen på att åka skidor. Men efter en apelsin och några stavtak i den snörika skogen kom suget tillbaka.

Vid tio gick starten och efter 2,5 km var det Daniel Rickardsson, Gustav Berglund och jag i täten. Men jag kände ganska snabbt att tempot var lite högt och släppte taget efter 4-5km. Mikael Ojala kom snabbt ikapp och vi började ta upp jakten på tätklungan som tydligen inte tänkt dunka hela vägen. Vid 12km dök det upp en backe på 2,5km där vi knaprade in många sekunder på tätduon. Men när luckan endast var 15-20s så tryckte de på för att inte låta oss gå ikapp. Jag slet en hel del upp för denna sega backe för att hålla Mikaels rygg. Uppe på toppen, vid Hotinloppets spurtpris som Gustav tog, var jag fortfarande i rygg på Mikael och nu visste jag att det var lugnt att hänga ett tag till.

Vid varvning hade vi 1:13 upp till täten. Jag var ganska pigg men kände mig lite yr och fumlig utför backarna som var fulla med småa gupp som Mikael, till skillnad från jag, briljerade över. Nu stod det mellan mig och Mikael. Men jag var seg och fick slita för att inte tappa på krönen. Någon gång släppte jag 6-7m men slet åter ikapp. När jag dragit i några km och långbacken låg inför våra blickar var jag mer än seg. Jag slet några hundra meter men släppte fort Mikaels rygg. Jag var helt körd och slet hund uppför hela denna sega backe. Vid toppen hade jag blivit lite piggare och började åter ta upp ett ganska bra tempo. Men 3e platsen var spolierad och jag åkte för att hålla undan bakomliggande åkare.

Så platsen blev tillslut 4a. Rätt ok med tanke på att det var en del duktiga åkare med. Jag vet inte avståndet till Daniel Rickardsson som vann men det växte nog en del när jag segade uppför berget.

Peter Sjölin åkte också men hade en rätt seg dag. Min kompis Anton fick sin stav avkörd av någon yvig åkar. Detta hände 700-800m efter varvning så han åkte tillbaka till stadion för att ta sina reservstavar. Men då hade en annan åkare som kört av sina stavar i starten ”lånat” dom. Anton blev då tvungen att bryta… Tänk på det före ni tar någon annans stavar…

På hemvägen satt vi och lyssnade på när Ferry pallade igen! KING!

Topp fem blev;

Daniel Rickardsson

Gustav Berglund

Mikael Ojala

Jag, Klas Nilsson

Robert Johansson

/Klas

www.klasnilsson.com

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *