Loppet igår 15 mars


7-mila igår som Tor skrev. Ingen superdag men jag fick inte kramp :). Markus räddade mig från mina skidor som inte gick genom att låna ut hans andra-par 10 min före start. De var dock lite dåligt grepp i dem när det började gå fort i den långa backen efter Botsmark. Peter Jönsson hade innan lekt Northug och vunnit spurtpris och fortsatte med att leka Södergren i backen där det började gå fort.
Nej ingen uppförsstakare är man än så länge men på platten var trycket ganska bra. Jag Jagade de där framme själv hårt i någon mil efter den lucka som uppstod i backen. Tog in lite i början och åkte om 5-6 åkare men sedan växte avståndet igen. Skidorna är viktiga som Rosvall sa men åkaren viktigast. Och vem är det som står bakom bra skidor, jo åkarna själva. Testa, testa och testa och lite bra kontakter är det som gäller för att hitta bra skidor. Bakom bra vallning handlar det om mycket erfarenhet men även om att våga misslyckas, ibland måste man chansa för att ha toppskidor. Vem vågade lägga klister när det låg nysnö i spåret under delar av loppet? Jo Rosvall. Han visst att loppet avgörs i sista delen av loppet och att där skulle nog klister fungera bra. En avvägning med lite chansning som nog fungerade bra.
För mig slutade loppet med att jag spurtade om en fjärdeplats. Jag trodde jag vann den duellen men när jag tittade upp så var det 50 m kvar till mål. Jag trodde vägen vi åkte över var målet. Var nog inte så fokuserad men det är sällan man är det i slutet av långa lopp. Det kostade mig en planteringsdag och nästan ett par stavar.
Långlopp är speciellt och kräver mycket unika egenskaper. För att bli riktigt bra på långlopp måste man även vara en riktigt bra 15 km -åkare, som Svärd eller Jerry. Men är det så att de bästa 15 km-åkarna eller sprint-åkarna inte är tränade för långloppen?

/Klas

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *