Därför sätter Almedalen yrkeskunnandet på prov

ALMEDALEN. Nu har Almedalsveckan gått igång på allvar. Twitterutbildningen på morgonen följdes av ett spännande seminarium om framtidens transportinfrastruktur. Seminariet blev en klar succe på många sätt. Rätt beslutsfattare förde ett samtal med varandra och med EU kommissionen. Det var det en bra start på veckans aktiviteter som avslutades med en livecast under ledning av bloggaren och samhällsdebattören Erik Laakso. Det första programmet gästades av bland annat Joakim Jardenberg.

En av de saker som diskuterades i programmet var hur vi jobbar. Region Västerbotten har som bekant valt en annan strategi än de flesta andra jag träffat i dessa sammanhang.

Genom att aktivt bjuda in aktörer och opinionsbildare från näringsliv, politik, civila samhället och akademin att delta ska Almedalen bidra till att öka förutsättningarna för samspel och samhandling från Västerbotten och Norra Sverige. Under veckan har vi med oss bloggare, vi anordnar utbildningar, vi och våra samarbetspartners genomför seminarier.

Arbetet med Almedalen länkas in i en årscykel som även inbegriper arrangemang och scener som Västerbotten på Grand Hotel, Bok och biblioteksmässan etc.

Detta i sin tur är kopplat till vårt varumärkesarbete där event är en metod vi använder. En av målsättningarna är att bidra till att skapa förutsättningar för en gemensam främjandestrategi för länet.

Vi strävar inte efter god service utan omtanke
Många gånger får vi beröm för den service vi erbjuder när vi fixar, hämtar,  streamar och hjälper till. Det är visserligen roligt. Men sättet vi bygger detta tillsammans handlar inte om service utan snarare omtanke. Med omtanke om delarna skapas helheten.

I samma ögonblick som vi börjar samla opinionsbildare och de förväntar sig service då övergår Almedalsvistelsen till en gruppresa. Det är inte aktuellt och det är inte det vi vill skapa. Med omtanke når vi längre och bygger en bättre och starkare arena för vårt län.

Men vi är inte ensamma som jobbar från morgon till sen natt för att försöka bygga denna miljö som vi bidrar till på vårt sätt. Ute på flygplatsen träffade jag en bekant från en stor organisation som roat berättade att hon senaste tiden utvecklats från administratör till den som fixar boenden, lagar frukost, hämtar på flyget och städar. En annan god vän transporterar en delegation från Texas på liknande sätt som vi har gäster från Dubai och EU.

Så ser det ut. Hela almedalsveckan med alla sina arrangemang är en enda stor kommunikationsutmaning. Människor skulle bara veta vad som görs i kulisserna för att denna märkliga almedalsföreteelse ska kunna fungera.

Kommunikation är nämligen inte bara det fina som syns över ytan som att blogga, skicka pressmeddelanden, fota och streama utan även att samtidigt hålla en enorm logistisk maskin igång, tvätta, köra gäster från flyget och ständigt ta bort skräp från seminarielokaler, ställa fram frukt och bidra till en skön stämning. Allt detta är kommunikation. Helhetsupplevelsen är design och vi bygger det tillsammans.

I den meningen sätter Almedalen verkligen yrkeskunnandet på prov.  Idag är det dags för en ny logistisk utmaning som kröns med livecast från våra lokaler.

Du kan också delta.
Titta in på vår webbsändning kl 21 av programmet Laakso med gäster från Västerbotten i Almedalen. Ställ frågor och delta du också.

THOMAS HARTMAN

 

 

 

 

Tips: stäng möjligheten att få dubbelt betalt för samma jobb.

KONSULTER. En av de saker man får försöka lära sig hantera är relationer till konsulter. De är vanligt förekommande i kommunikationsbranschen och dyker upp i olika skepnader som PR-, media- och reklambyråer. Oftast fungerar relationen alldeles utmärkt. Men ibland försöker de få dubbelt betalt för samma jobb.

Då och då träffar man på byråer som låter sin iver att tjäna pengar gå för långt. Nyligen har jag eller människor i mitt nätverk stött på ett par sådana exempel. Ett konkret frågeställning kan gälla vad du får göra med det material du köpt.

Låt mig ta ett exempel hur oseriösa företagare agerar. Säg att du som kund beställer roll-ups med logotyp och en viss layout. Konsulten accepterar uppdraget och du får produkten levererad som tryckfärdigt original. Nu kan du trycka din rollup och allt är frid och fröjd.

Problemen kommer en kort tid senare vill du använda samma formspråk i en annons eller för dina visitkort. Då får du ett elakt brev från din konsult.

Byrån hävdar att du inte friköpt materialet och går in i en diskussion om deras rätt till den form de utvecklat. Du sitter i en rävsax. Du får å ena sidan inte tryckfärdiga filer av logotypen och kan därmed inte bygga annonsen själv. Och skulle du göra en annons själv som liknar den layout som byrån utvecklat så hotar dom med att kräva extra betalning. Dvs dubbelt betalt för samma sak de redan fått pengar för. Annars drar dom dig inför rätta.

Hamnar du i denna sorts diskussioner är du snabbt i händerna på konsulten som har många triumf på hand. Mitt tips är att redan i upphandlings- eller avtalsstadiet (beroende på vilka summor det handlar om) skriva in din rätt till alla originalfiler och det friköpta materialet. Så att det inte blir något snack eller finns utrymme för den sortens tvist i efterhand.

Att som konsult vägra skicka över högupplösta filer till kunden eller på annat sätt försöka begränsa kundens rätt till materialet är ett oskick.

Det kommer visserligen bara att leda till att konsulten förlorar följduppdrag till ett värde långt över den rättighetstvist det gäller. Alla kunder har nämligen ett nätverk och förutom att aldrig mer själva handla hos konsulten kommer kunden även aktivt tipsa sina bekanta till dess att företaget är rökt.

Med dagens sociala medier är risken uppenbar för den sortens reaktion.

Men detta tycks inte alla fatta. Det tycks alltid finnas några oseriösa företagare som försöker luras och prioriterar att få kortsiktiga pengar för något kunden redan betalt för. Som sagt var tydlig i beställningen så får de oseriösa konsulterna minimala möjligheter att kräva dubbelt betalt för samma jobb och så slipper du som kund lägga ner energi på fel saker.

THOMAS HARTMAN

 

Hur kan du bidra?

DESIGN. Design är på många sätt ett modeord. Vissa kanske tycker det kan vara en självklarhet att använda design för att skapa bra och attraktiva livsmiljöer runt omkring oss. Och att det är rätt onödigt att prata om självklarheter. Men om det nu är så självklart varför finns det så mycket usla miljöer? Och för vem är det attraktivt?

Idag hade jag tillfälle att besöka en av landstingets verksamheter. Redan i foajen möts jag som besökare av vettig anpassad belysning. På receptionsdisken (som inte består av avskärmade glasbarriärer som var så självklart tidigare) står ett par vackra ljuslyktor med tända ljus. Ett par lämpliga blommor gör sitt för att glädja besökaren (om nu inte vederbörande är blomallergiker förstås)

Hela atmosfären sänder ut välkomnande och jag är övertygad att det skapas med väldigt små ekonomiska medel. Om vi roar oss med att låta tankarna gå till vilken typ av personal som jobbar på ett sådant ställe så smittar den varma och välkomnande atmosfären. Det är svårt att redan innan man träffat de anställda tro annat än att de är välkomnande och trevliga. När jag satt där och funderade roade jag mig med att reflektera över det lugn som infann sig och den glädje som spred sig i mitt sinne. Var kom det ifrån?

Precis så här behöver alla verksamheter tänka. Varför står det sopor i ett hörn? Vem ansvarar för att sammanträdesrummets stolar är återställda? Måste någon annan ta bort skräpet eller kan jag ta ett initiativ själv som anställd och se till att korridoren är ren från bråte och annat som tar energi från besökare och anställda?

Någonannanismen är ett hot mot alla verksamheter. Om man istället vänder det till att vi på vår arbetsplats aktivt vill skapa en miljö som stärker vårt varumärke så får det snabb effekt som både återspeglar sig i organisationens självbild, omvärldens uppskattning och slutligen organisationens värde.

På detta sätt kan man tänka när det gäller stadsdelar, kommuner eller varför inte hela regioner. Det gäller allt från skyltars utformning, gatlysen, flygplatsens utseende till bostadsområdenas planering, service och bemötande. Design är avgörande i vår kommunikation.

Titta till exempel på skolgårdar och skolmiljöer. Om de där trädgårdsfixarprogrammen som är så populära fick sätta sina spår hos teknokraterna som planerar miljöerna för våra barn och äldre är jag övertygad om att det skulle påverka stress, mobbing och dålig arbetsmiljö för våra barn.

Design måste upp högst på dagordningen. Men då måste vi lämna synsättet att design bara är en fråga om yta som vi kan ha eller mista eller slänga på i efterhand. God design är inte bara vackert eller begränsat till en snygg vas eller en tavla på väggen utan är den kvalitet som genomsyrar hela vår miljö. God design är allt från hur informationsskärmen ser ut när den välkomnar besökare med information till det varma ärliga leendet och den service som erbjuds.

Låt oss designa Västerbotten utifrån vår historia och våra värden. Hur kan du bidra?

THOMAS HARTMAN

12 tips för Twitter och Sociala media

SOCIALA MEDIA. Twitter är en intressant kanal som vi kan använda till mycket. För Region Västerbottens del har vi höjt ambitionsnivå och närvaro väsentligt både i sociala medier i allmänhet och Twitter i synnerhet. Det finns direkta orsaker till det som jag säkert kommer in på någon annan gång. Idag tänkte jag bjuda på några tips kring hur du kan använda Twitter och sociala medier för dig själv, din organisation eller ditt företags marknadsföring. 

1. Hitta ett sätt att öppna för beställning av varor och tjänster via sociala medier. Pizza.nu, OnlinePizza.se respektive Mat24 är tre bra exempel på webbeställning av mat. Även om inget kan slå en trevlig relation till en säljare så finns det många situationer där det är rätt skönt att slippa allt snack. På taximarknaden finns numera appar för taxibeställning inklusive GPS-positionering som är både snabba och pålitliga.

2. Twittra och vinn eller fototävling på Facebook. Framför allt i USA finns exempel på kampanjer för att driva trafik via Twitter och lotta ut presenter. I Sverige är det viktigt att tänka på lotterilagen. Då måste aktiviteten du ber människor genomföra ha någon form av kreativ höjd exempelvis slogantävling eller liknande. Region Västerbotten körde nyligen en fototävling via Facebook där vi lottade ut en Ipad till vinnande bild som ett exempel. Liknande kampanjer går absolut att köra i Twitter och då förslagsvis kopplat till viss hashtag. Viss varning dock för att bli för kommersiell utifrån ett egenintresse i din framtoning även om du är företagare. Sådant beteende kan snabbt slå tillbaks. Se bara på McDonalds omtalade backfire där pratavälomkampanjen under hashtaggen #McDstories slutade i en mardröm som aldrig tog slut. Twitterströmmen går liksom inte att stoppa även om du tar bort den från din egen webb 🙂

3. 5 till 1 i relation när du jobbar med erbjudanden, rabatter kontra försäljning/marknadsföring via sociala medier. Man brukar prata om att ditt flöde måste göra nytta hos läsaren för att bli attraktivt. Om du ger fem nyttiga bidrag så kan du göra en säljande insats. Ungefär där är relationen som tumregel. Bedriver du för mycket säljande fiskande i din ström där du vill trycka på människor oväsentligheter så blir du obarmhärtigt bortplockad. Med all rätt. Tråkmåns.

4. Våga bygga företagets varumärke genom de anställda. En organisation kan välja att vara kontrollerande eller att våga vara tillåtande. Väljer man det senare så ökar möjligheten att kunna vara en attraktiv arbetsgivare. Väljer du den strategin kan du också se de anställdas twittrande mellan varandra som något som kan bidra till att bygga företagets varumärke eftersom det sker inför öppen ridå. Det viktiga då är att du/organisationen/företaget har en bra arbetsmiljö. Annars kommer du att märka om det inte år så :-).

5. Närvarande kundtjänst i sociala media. Börjar du med detta finns stor potential men samtidigt måste du vara medveten om risken att du åker på däng om du inte svarar eller glider på svaret. Jag har sett företag som bashats i diskussionsforum men som konsekvent svarat och gett sin bild. Så går det att vända den negativa bilden i vart fall i just den aktuella diskussionen. Du kan vinna striden även om du kanske inte vinner kriget. Enligt den filosofin kan SJ diskutera tågförsening och dålig skyltning av tåglägen och spårbyten direkt med passagerarna. Därmed kan man lindra effekten av vissa av de missar som oundvikligen sker. Berättelsen om flygbolaget som reagerade på det twittrade klagomålet på loungemusiken och bad kunden komma fram med egna musikförslag är ett sådant starkt exempel. Kundens ogillande byttes först till förvåning och sen respekt.

6. Fråga om tips och råd. Sociala medier är just sociala och en av styrkorna med Twitter är hjälpsamheten som faktiskt finns där. Genom att ärligt fråga människor om tips och råd kommer du att få svar. Så fungerar det liksom.

7. Använd sociala medier för att informera om avvikelser. Om tåget eller flyget försenas är det snyggt att gå ut med information i sociala medier om detta. Men risken är dock att du får respons. Hur hanterar du det?

8. Våga lämna informationsläget. Interagera, diskutera och bygg relationer. Många organisationer väljer att använda Twitter som en enkelriktad kanal för information och marknadsföring. Då är det hög tid att ta nästa steg och börja kommunicera. Välj den ton du vill jobba i och ge dig sedan in i diskussionen så kommer du att se att du får svar. Den investerade tiden att bygga relationer är bra när du väl har ett budskap du vill ha ut. Då kan du få högre grad av retweets exempelvis än om du kommer med ett budskap innan du byggt relationerna. Kort och gott välj en kommunicerande strategi snarare än en informerande.

9. Använd geopositionering för att sälja varor. Nästa stora trend i sociala medier är att följa kunden med lokala erbjudanden utifrån intresse.

10. Koppla Twitter till events. Välj en lämplig hashtag och bygg en svärm runt ett event så kommer du att se vilka mervärden du kan uppnå i form av nya tittare till din streamade film, nya besök på ditt facebookkonto eller aktiviteter på din webb.

11. Sociala medier kräver tanke
Sociala medier är en kanal av flera. Man måste alltid börja med den grundläggande frågan varför finns jag? Vad är min roll mot kunden? Mission och vision? Därefter kan man gå vidare och diskutera målgrupper för att sedan välja kanal, tonalitet och frekvens.

Även om jag själv är en kreativ person som gillar att känna om saker känns rätt eller fel så är jag i dessa frågor tämligen övertygad om att det är viktigt att ta tid att strukturera sitt arbete. Det kan gå om man går på känsla. Men sannolikheten är liten. Speciellt eftersom denna typ av marknadsföringsprocesser kräver uthållighet och förmåga att säga nej och hålla fast vid sina prioriteringar.

Därför är det väl investerad tid att ifrågasätta sig själv och vem man är innan man börjar jobba med kommunikations- eller varumärkesstrategin. Eller som jag också i grunden tycker.

12. Har man inte mätt resultatet / följt upp det man gjort så har det inte hänt.

Lycka till,

THOMAS HARTMAN 

PS Vilka är dina bästa tips när det gäller Twitter och Sociala media? Fyll gärna på.

Varför arrangerar Region Västerbotten pressfrukost med en grävande journalist?

JOURNALISTIK. Den senaste tiden har flera transportfrågor diskuterats. Gemensamt för dom alla är att de ofta är rätt invecklade.  Smaka exempelvis på det sköna ordet transportintermodalitet. Begreppet handlar om hur olika transporter kan flöda ihop med varandra mellan exempelvis båt, lastbil, buss och järnväg. Nu vill vi försöka bli bättre på att förklara hur helhet, sammanhang och begrepp ser ut. Därför bjuder vi in redaktionerna i länet till pressfrukost i början av maj.

Vid pressfrukosten kommer några av länets tyngsta experter på transporter att medverka och transportfrågorna kommer att presenteras ur olika vinklar. Bland annat kommer vi att berätta vad Region Västerbotten gör inom transportområdet, om det stora europeiska transportprojektet Bothnian Green Logistic Corridor (BGLC) och om den viktiga kapacitetsutredningen. Vi kommer också att presentera den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Generellt är det ett problem att samhällskunskapsnivån är så varierande bland nyutexaminerade journalister. Jag har träffat på journalister som exempelvis inte vet vad som är skillnaden mellan en landshövding och ett regionråd. Eller varför det finns landsting samtidigt som det finns länsstyrelser. Samtidigt ser vi hur stora förväntningar, krävande deadlines, resursbrist och behov av ökade kunskaper gör att arbetssituationen blir allt tuffare på redaktionerna. 

För att hylla värdeord som transparans och öppenhet har jag valt att anlita en moderator som inte kan anklagas för att försöka styra debatten varken till vår fördel eller nackdel. Bertholof Brännström, känd från pressklubben och föreningen grävande journalisters guldspadejury, har lång erfarenhet som journalist och är känd för sin integritet och självständighet.

Man kan inte bara sitta på kammaren och klaga om man tycker att journalister behöver fortbildning inom svåra områden. Vi har alla ett ansvar att bidra till hur samhällsdebatten utvecklas. De arrangemang vi gör kommer självfallet att utvärderas. Om denna modell fungerar är det utmärkt – om inte så får vi utveckla någonting annat.

THOMAS HARTMAN

Möte med Norrmejerier och Länsförsäkringar

Idag har jag bland annat träffat Länsförsäkringar och Norrmejerier. Orsaken till diskussionerna är den förstudie som pågår kring varumärkesarbetet i länet och för att se möjligheter till framtida samarbeten.

Båda dessa företag har visat stort intresse kring Västerbotten och det är riktigt intressant att höra hur företagen och dess ledningar resonerar kring vår länsutveckling och hur vi kan hitta beröringspunkter för samarbete. Under dagen har jag även hunnit träffa Design Västerbotten som jobbar med design av destinationer.

En annan viktig diskussion idag har handlat om att skapa ett strategiskt kommunikationsnätverk i länet. Första planeringsmötet genomfördes idag tillsammans med Umeå Kommun och Länsstyrelsen och vi har bestämt tid för ett uppföljande möte. Bland annat diskuterade vi nätverket för kommunikatörer i länet som Region Västerbotten bjöd in till 15 november förra året. Vi talade också om kriskommunikationsnätverket som kommer att genomföra sitt nästa möte i mitten av maj hos Sveriges Radio som har ett särskilt medialt krisansvar.

På eftermiddagen höll vi en kreativ diskussion i arbetsgruppen kring den nya webben. En bärande tanke är att webben ska skapas utifrån publicistiska tankar och transparens och dialog snarare än envägsinriktad information som är det vanliga.

Klarar vi den höga ambitionen så kommer Region Västerbottens webbplats att sticka ut rejält vilket känns både spännande och utmanande.

THOMAS HARTMAN

 

 

Skellefteås varumärke, landshövdingen samtalar och Almedalsveckan

VARUMÄRKEN. I fredags fick jag inbjudan till presentationen av den nya varumärkesplattformen för Skellefteå Kommun. Det ska bli riktigt spännande att se vad vännerna i Skellefteå har hittat på.

Jag är imponerad av sättet Skellefteå jobbat med sitt varumärke. Med ärlig nyfikenhet  har man intervjuat människor om sin syn på kommunens styrkor och utmaningar. Det är ett genuint arbete som ligger till grund för den presentation som kommer i början av maj.

Ibland kan man få intrycket att vissa vill dra igång de gamla konflikterna i länet mellan Skellefteå och Umeå. Men våra konkurrenter finns inte i länet. Vi har inte råd att motverka varandra. Tvärtom krävs intelligent samverkan mellan olika varumärken och aktörer på länsnivån.

I torsdags pratade vi bland annat om detta med näringsminster Annie Lööf. I mitt inlägg under landshövdingen samtalar ville jag passa på att lyfta hur marknadsföringen utvecklats. Från en quick fix med logo och slogan till att gå över till regional branding med grundvärden och positionering. Sedan har utvecklingen gått vidare mot  regional management.

Rubriken vi talade kring handlade om att klustra kluster. På något sätt handlar det om att skapa minsta gemensamma nämnare mellan konstellationer och nätverk som vid en första anblick inte hänger samman. Från detta växer en styrka i det regionala utvecklingsarbetet.

Fyra sådana viktiga kluster som vi behöver sammanföra strategiskt är näringslivet, politiken, civila samhället och akademin. Det är den teoretiska grunden för den inriktning vi har på vårt arbete i exempelvis Almedalen. Här skiljer vi oss väsentligt från hur andra aktörer använder Almedalsveckan.

När jag ikväll landat från Gotland och de rekognoseringar jag gjort idag är jag övertygad om att de Västerbottningar som reser över till ön under den så kallade politikerveckan kommer att få en spännande vistelse som är viktig för vårt län.

Här har vi också bestämt oss för att ta ut två bloggare från Västerbotten som får följa med. Mer information om vilka dessa bloggare blir kommer inom kort.

THOMAS HARTMAN

Välkommen till en blogg om hur och varför Västerbotten kommunicerar

BLOGGSTART. Sådär då är Folkbladetbloggen igång. Det är roligt att se den utveckling som sker med tidningen. Att satsningen nu också innehåller bloggar och sociala media är en nödvändighet i dagens samhälle.

Jag vet inte hur många gånger jag nästan räknat bort Folkbladet. Den känslan att slåss i uppförsbacke måste vara obeskrivligt jobbig. Och jag tror knappast det var med helt lätta steg som Folkbladetredaktionen tog klivet in i VK-husets kontorslandskap. Även om tappra journalister gör sitt bästa att hålla god min.

Nu satsar tidningen igen.

Vad som sker framåt ska bli spännande att se. I USA har vi sedan länge sett en tidningsdöd. Samtidigt ser vi hur människors beteende på nätet förändrats mot att mer av söklogik tagit över webssidorna.

Men i ett oändligt informationsflöde finns hela tiden ett behov av kvalitativt urval av nyheter. Där finns en roll för media. Bara man ser att nyheterna är affären och kanalerna faktiskt förändras. Nu gäller det att hitta affärsmodeller för att hantera detta.

Det är en tuff resa.

Igår var jag i Luleå och träffade vår reklambyrå Vinter. Vid lunchen kom vi in i en diskussion om hur strömningarna slår när mediasamhället förändras.

Vi ser hur det metodiskt planerade inslaget med inslagsproducent och komplett TV-team som åker åt får allt tuffare att överleva och motivera sig. Nu blir det istället en ensam journalist som i stort sett ska göra hela jobbet själv. Det är tufft för många. Var ska de anställda ta vägen när redaktionerna bantar antalet som ska göra samma jobb som tidigare? Eller ofta till och med göra mer än tidigare. 

Men det finns helt klart en arbetsmarknad för journalister och publicister. Möjlighetena på arbetsmarknaden breddas när att sändarna finns på fler ställen än hos traditionella media.

För Region Västerbottens del jobbar vi nu bland annat med att utveckla en ny webplats. Vi har fått fart på vår egen pressmeddelandemotor. Vi stärker oss själva som sändare helt enkelt.

Vi har så pass många bra berättelser och löpande nyheter att vi definitivt kan utnyttja potentialen i webben bättre än vad vi gör idag. Utan att säga för mycket innan vi kommit i mål kan jag väl säga att det vi sneglar mot är en tidningslösning som plattform för att kunna skildra det som faktiskt händer i Västerbotten och Region Västerbotten betydligt mycket mer dynamiskt än vad vi gör idag.

I det arbetet blir bilder, film och sociala medier allt viktigare. För vår del har vi jobbat ett tag med att lyfta fram vår verksamhet genom film. Nu stärker vi vårt arbete ytterligare inom sociala medier.

Då behövs journalistens kompetens i arbetslaget även hos organisationer som Region Västerbotten.

För egen del har jag bloggat under många år. Min första blogg öppnade jag på forumet s-info. Sedan gick jag vidare till en hostad wordpressblogg för att därefter hitta det som passar mig utmärkt; en egen fristående wordpressblogg. Sedan 2005 har jag också hunnit med att etablera en blogg på VK.se

Jag ångrar verkligen inte att jag började blogga. Tänk så många vänner jag träffat den vägen och så mycket jag lärt mig av den kompetens som finns där ute i bloggosfären. Men en av de viktigaste sakerna är möjligheten att tala i oredigerad form. Utan att någon annan kliver in och censurerar.

Framåt kommer jag att ge bloggarna lite olika karaktär.

Denna blogg kommer ha sin inriktning att beskriva mycket av de kommunikativa utmaningar vi möter på Region Västerbotten. Eftersom jag tror på transparens vill jag beskriva det jag och mina kollegor gör på länsnivå tillsammans med olika samarbetspartners för att utveckla Västerbottens kommunikation och omvärldsrelationer.

Jag kommer alltså att prata om allt från websatsningar och medialogik till varför vi satsar på forum som Almedalen och Västerbotten på Grand Hotel.

Än en gång välkommen till en blogg om hur och varför Västerbotten kommunicerar.

THOMAS HARTMAN