Ologiskt

Ibland funderar jag om alla celler i huvudet verkligen har hamnat på rätt plats. Jag tycker att jag den senaste tiden varit surare och mer inåtvänd än vanligt. Idag föll bitarna på plats. Det har med företaget att göra och det faktum att jag inte kommer undan. Jag har försökt förhala och undvika, men det finns ingen återvändo.

Det är inte företagandet jag försökt springa ifrån utan en av mina tjänster. Nu har jag landat och insett att tjänsten blir kvar. Därför är det dags för mej att göra en plan för hur jag utför mina tjänster på bästa sätt. Jag funderar om jag ska överlåta en del av arbetet på någon annan, men vi får se.

På samma sätt har jag gjort vid alla tre förlossningarna. Försökt prata mej ur att jag ska föda barnen. Lika oundvikligt är det att stå för sina tjänster.

Hur gör du när du målar in dej själv i hörnet? Gör du det bästa av det eller försöker du såga hål i väggen?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *