Intervjuer till tidningar

av

Ibland händer det oväntade saker. De senaste veckorna har jag fått telefonsamtal från två olika journalister. Dessa samtal handlade om två olika blogginlägg från den här bloggen. Det ena blogginlägget handlade om olika måsten eller outtalade krav. Ni hittar det här. Den andra handlade om barnens allergi mot konstgjord citronsyra. Det hittar ni här.

Det känns rätt häftigt att det jag skriver faktiskt blir läst av någon annan. Oftast känns det inte så, då det sällan blir kommentarer på mina inläggen. Nu törs jag nästan inte skriva något. För vem vet vem som läser?

Kommentera gärna om ni läser något! Och var inte rädda för att säga mot!

Företagare

av

Från och med den 1:a augusti är jag egenföretagare. Det har varit en underlig och omtumlande startprocess. Det har skrivits budgetar, jag har träffat trevliga människor och känt de granskande blickarna. Jag har bemött detta med lugn och ett varmt leende. Med ett leende har jag levererat en presentation av vad mitt företag ska göra.

Men nu vet jag inte vad som hänt. Jag antar att jag är tagen av att det nu är allvar. Det känns som att någon suddat bort vad jag vill arbeta med och vad jag vill uppnå från min hjärna. Istället känns det som att det finns ett stort hål i hjärnan där det tidigare fanns målinriktade tankar och ett starkt driv framåt. Det här är ett problem som jag måste lösa och det snabbt.

Har du siktat mot något och sedan känt så här?

Måsten hit och måsten dit

av

Livet är fyllt av måsten. Vi måste hinna så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Vi ska vara bra på så mycket. Barnen ska vara så perfekta. För barn måste vi ju också ha.

Allt ska följa senaste modet. Maten ska vara av restaurangklass även hemma. Huset ska vara inrett enligt de senaste inredningstrenderna. Bilen ska vara nyaste och dyraste modellen. Vi ska ha stuga, husvagn och ändå semestra utomlands. Kläderna ska vara av senaste snittet. Sminket ska vara det dyraste och man ska helst se ut som någon filmstjärna när man är sminkad. Leksakerna ska vara det som är inne nu.

Ni som träffat mej någon gång ser var jag är på väg. Ni andra får ge er lite till tåls!

Vi rusar genom livet för att uppnå så mycket, men ingenstans i det jag skrivit finns det viktiga. Det som ger livet sant värde och innehåll. Jag känner egentligen för att lämna det osagt, så att du som läser får fundera lite över vad som är det sanna värdet. För är det sanna värdet samma för alla?

Jo, det är det. Men det är svårt att förklara. Egentligen handlar det om att vi alla behöver stanna upp och fundera över vad som är viktigt för just oss. När vi hittat det viktiga så  vet vi vad det sanna värdet är. Det kan vara pengar som är det viktigaste, men det är faktiskt inte så vanligt. Det kan vara kärleken, familjen, vännerna, arbetet, fritiden, lugnet, vardagen, luften, marken, jorden…

Vad är viktigast för dej? Vad ger ditt liv det lilla extra?

 

Ologiskt

av

Ibland funderar jag om alla celler i huvudet verkligen har hamnat på rätt plats. Jag tycker att jag den senaste tiden varit surare och mer inåtvänd än vanligt. Idag föll bitarna på plats. Det har med företaget att göra och det faktum att jag inte kommer undan. Jag har försökt förhala och undvika, men det finns ingen återvändo.

Det är inte företagandet jag försökt springa ifrån utan en av mina tjänster. Nu har jag landat och insett att tjänsten blir kvar. Därför är det dags för mej att göra en plan för hur jag utför mina tjänster på bästa sätt. Jag funderar om jag ska överlåta en del av arbetet på någon annan, men vi får se.

På samma sätt har jag gjort vid alla tre förlossningarna. Försökt prata mej ur att jag ska föda barnen. Lika oundvikligt är det att stå för sina tjänster.

Hur gör du när du målar in dej själv i hörnet? Gör du det bästa av det eller försöker du såga hål i väggen?

Utmaningar

av

Ibland känns det som att jag inte riktigt ger rätt intryck när jag träffar andra människor. Jag tror jag ger intrycket av att vara en glad person med fötterna stadigt på jorden. Kanske jag ibland ger ett intryck av att vara lite tyst och tillbakadragen.

Från insidan känns det som att jag är en glad person som kan hitta på vad som helst. Det bubblar inom mej av krafter som jag inte släppt lös. Jag älskar att prata och träffa nya människor. Sen finns det nog mer bakom pannbenet än jag ger intryck av, men det använder jag på andra sätt istället.

Vissa försöker undvika förändringar och utmaningar, men jag söker efter dom. Jag känner att jag liksom lyfter lite när jag utmanar mej själv. Sen när jag klarat av utmaningen växer jag till en jätte.

Jag är uppvuxen med Jante och det är rätt skönt att försöka kasta Jante åt skogen. Mest gillar jag nog att le lite snett och räcka ut tungan som ett barn åt Jante. För jag vill, jag kan och jag törs!

Utmanar du dej själv? Testar du dina gränser?

F-skatt klar

av

Igår skickade jag in F-skatten. På sista sidan fanns det en ruta för övrig information. Där skrev jag att de gärna fick kontakta mej, så kunde vi fixa till eventuella fel. På eftermiddagen ringde telefonen. Det var en trevlig kvinna från skatteverket. Hon hade hittat saker som inte kunde stämma. Jag tog fram min budget och vi pratade om hur jag tänkte runt den. Hon fixade till siffrorna medan vi pratade. Efter samtalet reggade hon min F-skatt. Så nu är det också klart.

Det var lite ångestfyllt att skicka den. Livet kommer att bli förändrat. Fast jag har så smått insett att jag gillar förändring.

Det känns som att det sitter en liten leende djävul på min axel och puttar på när det är motigt.

Papper, F-skatt, bidrag och kontorsfix

av

Just nu består den lugna sommaren av en hel del som ska fixas. Den 1:a augusti startar jag eget företag och då ska F-skatten vara godkänd, lite bidrag ska vara sökt, försäkringar tecknad, kontoret ska vara klart och arbetsprover av flera slag ska också vara klara.

Jag måste sätta mej och fila till budgeten så den täcker två år. Sen kan jag söka F-skatt och bidrag samtidigt. När jag har letat SNI-koder och kostnader förstås. SNI-koder är så att skatteverket kan låtsas att de har koll på mej. Jag måste även maila till försäkringsbolaget, så de kan ge mej en dagsfärsk offert på företags-, person- och sjukförsäkring.

Efter det kan jag ta tag i det jobbrelaterade. Jag ska skriva ihop lite arbetsprover av olika slag. Det blir kul, men det är svårt att hitta lämpliga ämnen. Jag tar gärna emot förslag på ämnen för till exempel artiklar, krönikor, manus.

Kontoret är snart ”beboeligt”. Det är bara det sista som ska röjas ur.

Ett steg närmare företag

av

Idag var en viktig dag. Jag skulle på intervju för att bevisa att jag kan driva företag och att jag har en realistisk bild av den ekonomiska biten. Intervjun tog kanske 30 minuter. Sen berättade hon att hon skulle rekommendera att jag skulle bli beviljad starta eget stöd. Det kändes så skönt. Nu kan jag fokusera på vad jag behöver spetsa till innan starten. Ett stort steg mot att förverkliga en dröm.

Jobb,webbkurs, informationsmöte och migrän

av

Veckan har sprungit från mej. Det känns som att jag just stängde ögonen förra helgen och nu är ännu en helg slut. Men handen på hjärtat så gillar jag lite tempo, så lidandet har inte varit så stort.

Måndag var det stängningsdag på dagis, så barnen var med mej hela dagen. Felicias fötter har vuxit tre storlekar sedan förra sommaren så vi åkte och köpte skor åt henne. På väg hem åkte vi förbi makens jobb och lämnade hans jobbdator, som han hade glömt hemma.

Tisdag var kundmöte för att stämma av att en hemsidesdesign var på väg åt rätt håll.

Onsdag åkte både jag och maken iväg på Webbdagarna i Luleå. Det var en väldigt givande  dag. Det är skönt att få bekräftat att det jag tänkt och tyckt är det som faktiskt gäller just nu med webb och sociala medier. Nu kan jag fördjupa mej och lära mej mer.

Torsdag hade jag bokat möte med Tillväxtkontoret för att få information om mikrostöd. Ett ekonomiskt stöd för nystartade företag som är väldigt generöst och verkligen kan underlätta tillvaron för nystartade företag då det ofta ska ut mycket pengar i början, men det kommer inte in pengar i samma tempo.

Fredag var inte lika kul. Då slog migränen till med buller och bång. Illamående och huvudvärk. Det blev medicin och massor av koffein. Så lagom till fredagsmyset var jag som en människa igen.

Helgen har varit regnig och mulen. Vilket har passat migränen bra. Då slår den inte lika hårt.

Vi firade 2-åringen för andra gången. När vi fikade så  somnade hon i matstolen, så jag tog över henne i mitt knä så hon fick sova en stund. Det kändes som bebismys.

Nu laddar vi för en spännande vecka.