40 000 miljarder timmar senare

Inte för att någon bryr sig nämnvärt om min frånvaro här på bloggen men jag vill ändå ta tillfället i akt och förklara mig.

Jag har, ännu en gång, varit tvungen att formatera min hårddisk och därefter, ännu en gång, varit tvungen att göra en ominstallation av operativsystemet. Jag vet inte hur många gånger jag har förbannat detta stycke bärbar dator och framförallt Bill Gates ”banbrytande” gåva till världen, Microsoft Windows. Vilken jävla soppa det har varit den gångna veckan.

– MEN KOM IGEN NUUUUUU! Fungera då för fa-an! SCHNELL! kommunicerade jag.

– Var god uppdatera till Service Pack 1… kommunicerade min dator.

Så efter en jävla massa gigabyte av filer med namn som k54834953 kan jag nu få den att starta och åtminstone surfa the internets. Tyvärr är den slö så förbannat vilket gör att hela processen känns ganska meningslös eftersom det var den största orsaken till att jag tog mig an uppgiften från första början. Men tyst är den i alla fall. Dock inte tyst som i att den har slutat leva om utan tyst som i att ljudkortet inte fungerar. Skönt.

Men. Någonting gott har trots allt kommit ur tiden som har passerat sedan sist. Bland annat ett brev  från CSN som meddelade att jag jobbat lite för mycket (ett beteende som tydligen är belagt med straff) och därmed var berättigad att stå till svars inför återkravet från hell. Brevet innehöll också en notis om betalningsfristen och jag kan lugnt påstå att de inte direkt hade tagit i från tårna. Privata indrivningsfirmor med motorcyklar som största intresse hade fan skämts och dragit foten i gruset om de varit tvungna att presentera betalningsvillkoren.

Men allt är inte bara mörka moln på min himmel. Jag har rivit av en fet vårstädning bland mina skor och tvättat och putsat i ett rasande tempo. Jag tog faktiskt en bild på mitt arbete men nu säger datorn att jag behöver Service Pack 2 för att kunna installera panelen till iCloud (där bilden ligger och dammar i väntan på att jag ska köpa en Mac) så vi skiter i den bilden och gottar oss bara i det faktum att jag var jävligt duktig och har en jävla massa skinande skor.

Nä, nu är det nog dags att kika på dendäringa c-uppsatsen som ska vara klar om några veckor. På återseende.

 

Bäste mor

En inte helt skön diskussion utmynnade i att jag ikväll, lätt panikslagen, var tvungen att göra viss släktforskning.

20120405-024405.jpg

20120405-024516.jpg

Ser ni hur hon ledigt går från att jag inte behöver oroa mig över potentiellt håravfall, till påskmiddag, för att sedan, utan att egentligen säga det, göra klart för mig att jag inte ska vara helt lugn över släktens hårhistorik?

Jävligt skickligt gjort måste jag säga.