Är det svenska försvaret ett särintresse?

Frågan i rubriken kan ställas då vi inte för så många år sedan hörde Reinfeldt yttra sig med den formuleringen. Då i en Alliansregering som avrustade landet. Det verkar Björklund och Wallmark ha glömt då de nu med näbbar och klor försöker överbjuda varandra när det gäller pengar till försvaret. I allvarsamma ordalag anklagar de nu regeringen för att anslå alldeles för lite pengar.
Hur trovärdiga är dessa politiker som ena dagen avrustar och andra dagen gör tvärtom. Även om omvärlds läget har förändrats och regeringen har ökat försvarsanslagen så verkar de aldrig bli nöjda. Björklund verkar snart bita sig själv i svansen. Hans envetna inställning verkar dock inte vinna sympatier i väljarkåren. Det måste vara bekymmersamt.

Privat eller offentligt driven verksamhet?

De sista 20 åren har präglats av privatiseringar av offentligt finansierad verksamhet. Inte för att privata aktörer har ökad social kompetens utan för att det finns pengar, säkra pengar, att tjäna. Orsaken till detta ekonomiska utrymme beror till stor del på att privata aktörer driver verksamheterna ”effektivare”. Det innebär i praktiken en försämrad verksamhet i många stycken, något som i många fall lett till anmärkningar av gängse kontrollorgan. Det kan dock noteras en viss uddlöshet i anmärkningarna då regeringen inte ställt tillräckligt kraftfulla krav i sina styrdokument. Det finns således ett visst utrymme för fusk som inte leder till direkt av-stängning vilket vore önskvärt i vissa fall för att sanera marknaden.
De offentligt finansierade verksamheterna måste få ledande personer som är kvalificerade att leda verksamheterna effektivt och målinriktat. Därigenom kan de drivas mer ekonomiskt effektivt så att vinstutrymmet för privata aktörer minskar. Då minskar även vinstjakten och vi kan på så sätt få bort riskkapitalbolagen från den marknaden.
Kommunerna är skyldiga att bereda unga skolgång. Det medför också skyldighet att bereda de ungdomar skolgång som drabbas när privata skolor helt plötsligt upphör eller går i konkurs. För att i någon mån fördela ansvaret bör exempelvis privata skolor åläggas ett ansvar att driva verksamheten vidare ett år efter nedläggningsbeslut så att kommunen hinner ordna annan skola.

Stafettläkarsystemet bör avvecklas.

Det blir alltmer tydligt att Landstingen och SKL gör för lite för att stoppa beroendet av stafettläkare. Förutom stora kostnader så försämras vården påtagligt. Inhyrda läkare har inte tid och ork att erbjuda patienterna god vård då de vistas på vårdstället bara för en viss tid. Vidare saknar patienterna möjligheter att få samma läkare.
Det måste finnas en väg ut ur eländet om bara de ansvariga lägger manken till. Bara det faktum att bemanningsföretagen tar orimligt betalt för tjänsterna borde Landstingen gå samman och förhandla fram rimliga priser och krav. Om inte detta kan genomföras bör alla Landsting bojkotta bemanningsföretagen och anlita läkare från andra länder. Vidare bör anställda läkare i Landstinget inte beviljas ledighet för att jobba i bemanningsföretag. Många frågar sig vad SKL egentligen gör aktivt för att lösa problemet.

Outsourcing av hemliga data.

Transportstyrelsen har drabbats av en rad felaktiga beslut som nu blivit en regeringsfråga då oppositionen hotar med misstroendeförklaringar mot flera ministrar. Frågan är lite svårhanterlig då den bereddes av Alliansen och beslutades av regeringen så båda parter är involverade i processen. Då Alliansen ville outsoursorsa IT-verksamheten som tidigare skötts av Trafikverket fanns det ett intresse av privatisering. I ett referat från 2011 uttryckte IT-ministern Hatt Alliansens önskan om mer outsourcing av IT-tjänster. Någon farhåga för att röja hemliga datauppgifter verkade inte utgöra något hinder.
Nu blev det så att IBM fick uppdraget och lagöverträdelsen var ett faktum, ett privat företag fick tillgång till hemligt material. Nu gör Alliansen allt för att skuldbelägga regeringen medan de själva tycks ha glömt sina misstag som egentligen är grundorsaken till krisen. 

Den svenska skolan behöver hjälp

.Vi har nu nått ett stadium i den svenska skolan då eleverna måste beredas läxhjälp och tillgång till sommarskola. Läxhjälpen kan nu alla få vid behov utan kostnad numera. Sommarskolan har blivit ett viktigt komplement för elever som har svårt att tillgodogöra sig den utbildning som skolan förmedlar. Sommarskolan har blivit populär. Vad har den som inte den ordinarie skolan har?
Man kan fråga sig varför vår skola inte klarar av att utbilda eleverna i tillräcklig omfattning för godkänt eller vidare studier. Alltför många elever klarar idag inte godkänt när de avslutar nian det är den krassa verkligheten. För att kompensera detta har vi då läxhjälp och sommar-skola. Är det rätt väg att gå och räcker det för att vända utvecklingen?
Det kan vara dags att vi får en fullständig genomlysning av hur skolan fungerar idag och förslag på vad som måste göras för att eleverna skall få de kunskaper de faktiskt har rätt till under stipulerad tid i skolan. En total organisationsöversyn vore en angelägen åtgärd då skolan alltför länge har varit ett område där politikerna har fått härja fritt medan professionen som besitter kunskaperna har fått stå tillbaka. Även huvudmannaskapet bör noggrant utvärderas.

 

Umeå kommuns lägenheter i Hemavan

.Lägenheterna i Hemavan som kommunen köpte var då avsedda för medarbetarnas rekreation. Det har genom årens visats sig att det är endast ett fåtal medarbetare, relativt sett, som nyttjar lägenheterna. Nu är de i behov av renovering. På förslag av tjänstemännen bör de säljas i stället. Kommunfullmäktige har dock beslutat att de skall behållas och renoveras.
Beslutet är kontroversiellt då kommunen bör undvika att med skattemedel konkurrera med privata näringar. Att kommunen dessutom anslår skattemedel som gynnar endast ett fåtal medarbetare så är det ytterst anmärkningsvärt. Det torde vara en allmän upp-fattning att skattemedel som anslås för friskvård måste komma så många som möjligt till del. Så är det inte när det gäller lägenheterna i Hemavan det borde politikerna som värnar om lägenheterna förstå. Några frälse bör vi inte ha i Umeå kommun.

 

 

Bostaden AB i Umeå, försäljning bostäder.

Det som hänt har debatterats flitigt i media. Sanningen tycks vara svår att få fram. Upprörd-heten ebbar nog ut så småningom likasom andra ärenden som inte tål dagens ljus. Nu tror dock många att ärendet kommer att kosta för politikerna då deras förtroende fått sig en allvarlig knäck. Nu är det snart val så det gäller för dem att släta över och försöka gå vidare. Men tyvärr är det inte säkert att alla har glömt oförrätterna då många anser att demokratin har fått sig en allvarlig törn och att det är politikerna som stått för anrättningen.
Det skulle inte förvåna om vissa politiker hamnar i onåd och får gå för det kan bli svårt att i talarstolen uppmana folket att försvara demokratin medan de själva tummar på den. I Umeå kommun har det de senaste åren varit för många s. k. ärenden som luktat illa så det gäller för politiker och tjänstemän att ta sitt ansvar och återgå till huvudspåret nämligen att tillämpa grundläggande demokratiska värderingar och följa styrdokumenten vid varje ärende-behandling och vid varje beslut. Det förväntar sig medborgarna.

Revisorernas roll i det moderna samhället

Under de senaste åren har vi via media tagit del av missförhållanden i både offentlig och privat verksamhet. Ofta har det varit journalister som slagit larm om oegentligheter före revisorerna och det är ett ytterst märkligt förhållande. Anställda som bevittnat fusket har ofta inte vågat anmäla med risk för repressalier. I stället har de kontaktat en tidningsredaktion kanske anonymt för att den vägen få igång en utredning.
I dagens kvalitetssystem finns inlagda egenkontroller som skall säkerställa att verksamheten följer befintliga styrdokument. Då gäller det att dessa styrdokument är aktuella och anpassade till gällande policy. Det är revisorerna som bl.a. har till uppgift att kontrollera detta.
Kommunens revisorer borde ha befogenhet att anlita auktoriserade revisorer vid svårare fall samt vid ökad arbetsbelastning. Att revisorerna är underställda kommunfullmäktige är en klar nackdel då fullmäktige kan hindra/fördröja revision vid känsliga ärenden.
Rent generellt bör revisorsrollen förstärkas för att upptäcka missförhållanden men även visa för medborgarna att ansvariga lever upp till gällande bestämmelser inom respektive ansvarområde.

Umeå kommun saknar visselblåsare.

Revisorerna har beställt en utredning hos KPMG ang. kommunens skydd mot korruption som berör all verksamhet, både politiker och anställda. Förebyggande arbete mot korruption är en viktig funktion. I en stor kommun som Umeå finns det många tillfällen till avsiktliga och oavsiktliga händelser som kan orsaka skada i den kommunala förvaltningen. Det finns ett fullmäktigebeslut från 2011 om att inrätta en vissel-blåsarfunktion men ingenting har hänt Nu påtalas behovet om att införa en sådan funktion d.v.s. alla skall kunna anmäla oegentligheter inom kommunen utan att behöva riskera någon form av påföljd. Att kommunens högsta instans har medvetet fördröjt genomförandet av beslutet är ytterst anmärkningsvärt och väcker misstankar.
De flesta känner till de senaste årens turer i kommunen med tvivelaktiga upphandlingar, slöseri med skattemedel och till synes bristfälliga internkontroller. Även kvaliteten i   revisorernas granskningar har ifrågasatts då journalister avslöjar oegentligheter i den kommunala förvaltningen före kommunens revisorer.  Det tycks finnas ett stort behov av utbildning både bland politiker och anställda. Utbildning som just handlar om hur de förhåller sig till gällande lagar och bestämmelser för att undvika korruption och jävsituationer. För att detta skall kunna kan genomföras bör det finnas anpassade styrdokument för varje verksamhet då det som skett väcker misstankar om ofullständiga styrdokument.

Bostaden AB, förvaltningsansvaret.

Det klarnar alltmer om anledningen till att bolaget tvingas sälja bostäder. Avsaknaden av kapital för att utföra normalt underhåll och renoveringar tycks vara den främsta anledningen. Ett synnerligen anmärkningsvärt tillstånd. Styrelsen har tydligen under en följd av år medvetet underlåtit att fondera medel för underhåll. När nu verkligheten har hunnit ifatt så avslöjas det prekära tillståndet. Styrelsen har inte levt upp till förvaltningsansvaret och revisorerna verkar inte ha reagerat det är den bistra sanningen.
Det kan vara dags att styrelsen tar sitt ansvar. Kommunen bör tillsätta en opartisk person som utreder bolagets tillstånd och föreslår förändringar. Styrdokumenten bör ses över och vid behov justeras. Att kommunfullmäktige godkände försäljningen utan krav på utredning var synnerligen anmärkningsvärt.