Vad vill moderaterna i Västerbotten?

Moderaterna i Västerbotten är lite eljest. De framför åsikter och krav som påtagligt skulle försvåra tillvaron för många människor.  Därutöver kräver de skattesänkningar som verkar vara det övergripande målet i varje budget. En mycket märklig politik som blir allt mer högerinriktad för att gynna de redan välbeställda. Nu börjar vi förstå varför Alliansen sprack. Moderaterna vill i grunden inte ha någon offentlig sektor det har partiledaren Ulf Kristersson även satt på pränt. Därför dessa upprepade skattesänkningar i avsikt att försvaga statsfinanserna och tvinga medborgarna att teckna egna försäkringar.

Ågren gör allt för att vara i media. Dock går nog inte alla vinklade inlägg hem i stugorna. Ågrens känsla för klimathotet framgår tydligt av hans agerande. Man kan förstå att Ågren kämpar för att synas och höras men då bör nog den politiska matsedeln vara mer anpassad till verkligheten. Försöket att politiskt rehabilitera Hanif Bali är kanske mindre välbetänkt. Nyligen förlorade han sin plats i partistyrelsen p.g.a. kontroversiella uttalanden i media.

En del moderater angriper gång på gång bidragssystemet. Då kan vi kanske avveckla RUT och ROT-avdragen som ju i verkligheten är bidrag. Även ränteavdragen som i huvudsak nyttjas av rika villaägare bör avvecklas. Det finns säkert andra bidrag som behöver omprövas. (RUT- och ROT-avdragen nyttjas mest av innevånarna i Danderyd)

I Landstinget kritiserar Niklas Sandström den politiska ledningen och påtalar gång på gång ledningens inkompetens. De förslag till ändrad inriktning som Sandström påtalar har inte vunnit de borgerliga partiernas gillande. Mycket märkligt.  Det hjälper inte att upprepade gånger tala om för väljarna att Landstinget behöver en ny ledning. Skapa i stället en majoritet för en skiftning av ledarskapet om nu förutsättningar finns.

Fungerar våra bostadsrättsföreningar som avsett?

En bostadsrättsförening ägs av medlemmarna gemensamt. Därmed är det medlemmarna tillsammans som beslutar om föreningens verksamhet. Det är medlemmarna på årsstämman som är styrelsens arbetsgivare.

Årsstämman väljer styrelse som har till uppgift att ansvara för drift och förvaltning av föreningens egendom enligt gällande regler och stadgar. För att klara av uppdraget kan styrelsen upphandla ekonomisk och teknisk förvaltning av Riksbyggen eller HSB. Även annan entreprenör kan bli aktuell om prisbilden avviker påtagligt. Medlemmarna skall hållas informerade.
Tillkommande åtgärder skall redovisas i en genomarbetad åtgärdsplanplan som presenteras på årsstämman. Därefter värderas förslagen av årsstämman varefter avslag eller tillstyrkan sker Vid tillstyrkan påbörjas beredning med påföljande delredovisningar innan upphandling påbörjas. Medlemmarna skall fortlöpande hållas informerade om upphandlingsprocessen.

Medlemmarnas pengar skall hanteras med ansvar och gott omdöme. Vid upphandlingar skall alltid ABFF 15 och/eller AB 04 åberopas oavsett om upphandlingen sker i egen regi eller av konsult. Upphandling skall alltid kvalitetssäkras genom att bl.a. använda upprättade kontrakts-formulär. En väl genomförd upphandling kan förebygga tvister.

För att förbättra trivseln i föreningen bör medlemsmöten hållas mellan årsstämmorna. Kontakten mellan medlemmarna och styrelsen bör hållas levande för att klara ut löpande frågeställningar. I kvalitetssystemet ISO 9001 ingår bl.a. begreppet ”ständiga förbättringar” något som bör genomsyra det gemensamma arbetet.

Klas Viberg

ABFF 15:      Allmänna bestämmelser för entreprenader inom fastighetsförvaltning
AB 04:          Allmänna bestämmelser för byggnads, anläggnings och installationsarbeten.

 

Kommunala bostadsbolaget Bostaden i Umeå

På en helsida i Folkbladet 2019-06-15 får vi beskrivet Bostadens intentioner och det är bra. De som hyr skall känna trygghet i sitt boende, i alla avseenden. Så långt är målsättningen värd att ta fasta på. Det är en tillgång på hyresmarknaden med kommunalt ägande som i många stycken kan vara en ledstjärna för privata aktörer.

Dock var Bostaden helt nyligen ordentligt i blåsväder då det visade sig att det inte fanns pengar för att renovera det befintliga beståndet. De månatliga avgifterna för underhåll som betalats in av hyresgästerna hade inte fonderats utan gått till annan verksamhet. Det kan även ha varit så att kommunen haft för höga avkastningskrav som styrelsen inte orkade avvisa. I varje fall saknades det pengar vilket föranledde Bostaden att sälja ut en del av beståndet till en privat aktör.

Detta skedde inför öppen ridå så allmänheten fick god insyn i händelseförloppet. Det som skulle vara av värde vore en redogörelse för hur arbetssättet inom styrelsen har förändrats för att förhindra en upprepning. De som hyr bör känna, just det som står i annonsen, ”hållbara hem för alla”. Det måste kännas lite underligt för hyrestagarna att deras inbetalda pengar varje månad för underhåll bara försvann. I stället fick vissa hyrestagare ny ägare till sina lägenheter som med all säkerhet vädrade möjligheter till ökade vinster för det var väl ändå själva idén med köpet inte att hjälpa Bostaden med kapital.

Umeå kommun måste spara.

Den ekonomiska situationen i kommunen har fått ledningen att agera. Enligt media måste det ske både när det gäller driften och investeringarna. Det verkar vara en kraftig inbromsning som måste till men planerna har inte tagit form ännu utan det sker under sommaren och hösten.

Det som kanske förvånar är att de verksamheter som drabbas är samma nästan varje gång. Man kan tycka att någon gång borde den kommunala organisationen bli föremål för en översyn, så även resandet. Det kan vara av värde att idka lite ”Benchmarking” för att skaffa sig kunskaper om hur andra kommuner arbetar. Egentligen borde en så stor kommun som Umeå införa regelbundna översyner av den egna organisationen.

Kommunen har lägenheter i Hemavan som personalen kan hyra till billig penning. Det är en gammal personalvårdande insats som numera är förlegad. De pengar som kommunen satsar på frisk- och personalvård bör komma alla till del och vara knutna till Umeå. På så sätt har alla möjlighet att delta. Även det faktum att kommunen med skattemedel konkurrerar med näringarna i Hemavan – Tärnaby bör föranleda en avveckling snarast.

Kristdemokraterna har uppenbara problem.

Abortfrågan förekommer återigen i debatterna. Det beror på Lars Adaktussons samröre med extrema religiösa rörelser med åsikter som inte hör hemma i en demokrati. Därmed väcks åter frågan om kvinnans rätt till sin egen kropp. Företrädare för KD menar att kravet är inte förenligt med deras religiösa övertygelse.

De anser också att barnmorskor skall ha rätt att vägra utföra aborter enligt någon typ av samvetsklausul. Om man drar ut konsekvenserna av en sådan inställning så är den religiösa övertygelsen överordnad skyldigheten att rädda liv. Barnmorska med en sådan uppfattning borde inte få utöva sitt yrke.

KD är idag ett utpräglat högerparti med motsvarande inställning till välfärden. De sänker skatterna samtidigt som välfärdsverksamheterna skriker efter mer resurser. Det är en obegriplig inställning samtidigt som man vill framhålla sina kristna värderingar.

Kommunernas ekonomi.

Nu börjar kommunerna bli medvetna om den ekonomiska situationen. Det verkar komma som en kalldusch för många politiker. Man frågar sig om det inte finns ekonomiskt ansvariga som kan varna tidigare för den negativa utvecklingen så att åtgärder kunnat verkställas i god tid. Nu verkar det vara rena brandkårsutryckningen.

Ordet besparingar genomsyrar nu kommunerna och först ut är skolan. Trots dåliga skol-resultat, vilket är huvudmännens ansvar, är det skolan som nästan alltid drabbas. Detta förhållande påvisar behovet av en skolkommission som granskar skolans arbetssätt och resultat idag och ger förslag till förbättringar för framtiden. Att så många av Sveriges skolelever inte klarar godkänt är ett stort problem som måste åtgärdas.

Att förstatliga skolan är ett alternativ som bör utredas. Alternativet är ett skarpare regelverk från statens sida som anger arbetssätt och krav på måluppfyllelse. Krav på resurser, personal, lokaler, bibliotek m.m. skall tydligt anges. Skolan får inte vara en regulator i den kommunala budgeten.

Slutligen bör påpekas föräldrarnas ansvar. De bör värna barnens skola och hjälpa lärarna som har ett svårt och ansvarsfullt arbete med att undervisa eleverna. För elevernas bästa behövs det således en bra skola, bra rektorer och lärare och föräldrar i samverkan.

Islamsk konservatism i Europa.

I muslimska länder som Pakistan Afghanistan och Irak växer hatet mot den amerikanska ockupationsmakten i Irak. Hatet har islamistiska förtecken och som vänder sig emot förhatliga västerländska värderingar. Islams konservatism vinner tyvärr terräng i arabvärlden.

Muslimska brödraskapet har mer än hälften av parlamentsplatserna i Egypten. I Iran har de konservativa 190 av 290 platser och i Irak har islamistiska shiiterna 126 av 275 platser. (Källa: Johannes Ekman SR.)

Det finns vissa tendenser att muslimerna har dolda ambitioner, de vill flytta fram sina positioner i Sverige. De åberopar våra generösa rättigheter för att utöva sin religion men de nöjer sig inte med det. Det finns en underton av kritik mot vårt levnadssätt och där kommer deras smygande dolda religiösa påverkan in. I botten finns deras oförmåga att respektera vår religion och det måste vi beakta och bevaka.

Att komma till ett land och försöka påverka det landets religion vittnar om brist på respekt och hänsyn.. Det kan kanske vara dags att vi omprövar vår generositet när det gäller asylsökande och invandring samt att observera aktiva islamisters förehavanden. I första hand bör staten förbjuda religiösa friskolor.

Välfärdens betydelse för samhällsutvecklingen.

De politiska partier som motarbetar välfärden får det svårt att torgföra sin politik även i andra frågor. Välfärden gagnar medborgarna både privat och i jobbet. Det är bevisat att människor med en trygg tillvaro trivs och presterar bättre.

Då är skattesänkningar, som direkt hotar välfärden, en åtgärd som medför en hämmande effekt på samhällsutvecklingen och produktiviteten. En orolig arbetsmarknad med missnöjesyttringar tjänar varken arbetsgivare eller arbetstagare. De som ständigt hävdar att skattesänkningar löser alla problem vill ytterst begränsa medborgarnas fri och rättigheter. Skatteuttaget skall stå i relation till de åtaganden som staten, landstingen och kommunerna har.

Det borde vara en självklarhet för alla politiker att samhällen som fungerar, utvecklas och producerar varor och tjänster som gagnar landet. Det kan ske i ett samhälle som vårt med jämställdhet, alla människors lika värde och medborgare med demokratiska värderingar.

Politikernas konfliktytor borde rensas från debatter om självklara mänskliga rättigheter och i stället ägna sig åt arbetsmiljön som skadar människor, klimatet och företagens förutsättningar att verka, växa. Det är utvecklande och gagnar alla i vårt land. Egoismen måste motarbetas så även klassklyftorna som sammantaget hämmar samhällsutvecklingen. Ett rättvist samhälle borde alla sträva efter.

Kommunernas ekonomi.

Det är många kommuner som brottas med dålig ekonomi. Orsakerna är många så det gäller att identifiera de kostnadsställen som har de största problemen. Kommunerna har lagstadgade åtaganden som de inte får eller kan smita undan. Då kan vite utkrävas.

Vi har en utveckling i samhället som ställer krav på kommunerna. Medborgarna tycks tro att det finns obegränsat med pengar. Välfärden har skapat ett krav samhälle vars medborgare tror att kommunerna fixar det mesta. Det resulterar i kostnader som vida överstiger skatteintäkterna och det kan inte fortsätta.

Kommunerna måste tydliggöra sina åtaganden som idag skattefinansieras medan övriga krav får avgiftsbeläggas eller avvisas. Välfärden har skapat medborgare som vill ha det mesta serverat utan motprestation vilket på sikt måste innebära skattehöjningar eller avgifter. Kommunernas åtaganden måste stå i relation till skatteintäkterna. (Som exempel kan nämnas att byggande av idrottshallar måste finansieras genom avgifter eller skattehöjningar inte genom att dra ner på skolan eller äldreomsorgen.)

Mer kärnkraft, en utopi?

Nu har debatten om mer kärnkraft blommat upp igen. Anledningen är tveksam tilltro till vindkraft och solenergi och då får kärnkraften ökad betydelse. Då de energislagen inte kan prestera snabba förlopp måste tillgången på reglerbar kraft tillgodoses. Detta kan ske genom att effektivisera befintliga vattenkraftverk och ev. bygga fler. Behovet av reglerkraft debatteras sällan men utgör en mycket viktig funktion som krävs för stabil drift och kvalitetssäkrad leverans av el.
Oavsett hur debatten går måste ansvariga debattörer inse att bl.a. avfallsfrågan måste få en lösning innan ny kärnkraft byggs ut. Vidare bör förespråkarna reda ut vem eller vilka som kan tänkas finansiera en utbyggnad då kapitalets omloppstid är lång och varje producerad kWh beräknas bli hög i förhållande till dagens elpriset.
Kärnkraftens vara eller icke vara måste bygga på fakta beträffande ekonomi, behov, miljökrav, avfallshantering, kunskap, erfarenhet och tillgången på alternativ. Fakta bör levereras av experter och forskare som då ger underlag för beslut av politikerna
Oavsett energislag bör sparandet stimuleras. Idag slösar vi med energi i stor omfattning. Vidare bör driften av landets vattenkraftverk och reglering av landets vattenmagasin ske samordnat för att öka effektiviteten.