Om Klas Viberg

Namn: Klas Viberg Gift: Med Gunnel Bor: I Röbäck, Umeå. Födelseort: Docksta, Kramfors kommun. Är: Pensionär Varit: Anställd i Vattenfall i 42 år, jobbat med drift och underhåll av vattenkraftstationer. Intressen: Samhällsfrågor, politik, ekonomi och idrott.

Byskolornas vara eller inte vara.

Alliansföreträdare i Lycksele har i en debattartikel i Folkbladet 2018-04-14 påtalat behovet av fungerande byskolor. Många välkomnar inlägget då det till dags dato bara har talats om centralisering som lösningar på alla problem. Även det faktum att politikerna har haft som mål att öka befolkningen i städer och tätorter har medfört att byskolorna har fått stryka på foten. Denna centralisering har pågått i årtionden utan att det skett någon kvalificerad utredning om effekterna vad gäller ekonomi och arbetsmiljö. Även de negativa konsekvenserna för landsbygden när skolorna försvinner har mer eller mindre tystats ner. Inlägget bör initiera en debatt om denna stora förändring i skolvärden. Det finns tankar om att det är eleverna som får betala priset.
Det borde vara en självklarhet att politikerna ser till helheten. Att som vissa politiker vid varje tillfälle propagerar för ökad inflyttning till städerna struntar i landsbygdens utveckling. Att de drabbas av utflyttning tycks inte angå de som värnar om sin egen stad. Det   är både cyniskt och ansvarslöst. Hela Sverige skall leva, även landsbygden. Städerna och tätorterna behöver en levande landsbygd. En byskola med rimliga förutsättningar måste få kosta pengar, det är eleverna och landsbygden som vi behöver värna.
Tills sist kan konstateras att de samlade åtgärderna spretar åt olika håll. Det är något av en paradox. Kommunpolitikerna vill centralisera vilket avfolkar landsbygden medan staten går in med stödåtgärder för landsbygdens överlevnad.

Kommunernas ekonomi

Allt fler kommuner har nu nått den ekonomiska smärtgränsen. Sociala åtgärder som är lagstadgade utförs men inget därutöver är det nya budskapet särskilt i de ekonomiskt svaga kommunerna. De drar i nödbromsen och det är väntat. I många kommuner har det de sista åren tillkommit krav på åtgärder som det inte finns pengar till. Att höja skatten är ingen lösning då den i många fall har nått smärtgränsen.
Sanningen är ju den att medborgarna tycks tro att kommunerna har obegränsat med medel. Och det kan delvis ha sin förklaring i att kommunerna frikostigt har spenderat pengar på   projekt som i efterhand har betraktats som slöseri med skattemedel. I många fall har kommunerna utfört kostsamma projekt i syfte att behålla ungdomarna på hemorten.
Även den demografiska utvecklingen i särskilt inlandskommunerna är oroande. Medborgarna blir äldre ungdomarna flyttar till städerna vilket medför att skattebasen minskar. På sikt måste någonting göras från statens sida för att hela Sverige skall leva.

Böneutrop, inget för Sverige.

Nu uttalar sig en svensk-iranier i Aftonbladet om de senaste kraven från islamister i landet om böneutrop. Enligt honom finns det ingen muslim boende i Sverige som ställer sådana krav utan det är religiösa extremistgrupper som ligger bakom kraven.
När böneutrop tillämpades fanns inga mobiltelefoner eller datorer att tillgå för spridning av information utan det var utrop från minareter som meddelade när det var dags för bön. Varför dessa krav ställs är ett sätt, bland många andra, att tränga in i det svenska samhället och vinna sympatier för Islam.
Kyrkan och det svenska samhället bör med kraft motsätta sig islamisternas försök att manipulera människorna med sin extrema tro. Historien bevisar att Islam är en våldsreligion som inte kan accepteras i något sammanhang.

Företagsklimatet i vårt land.

De små och medelstora företagen i Sverige är motorn för tillväxt och jobbskapande. Därför är företagsklimatet en viktig faktor att ta hänsyn till när regeringen formar sin politik. Nuvarande situation är kanske inte den bästa. Visserligen snurrar hjulen under nuvarande högkonjunktur men det kommer en lågkonjunktur lika säkert som amen i kyrkan och då gäller det att stå rustade. Det är då företagens pålagor kommer att kännas extra tunga och kan leda till upp-sägningar. Av den anledningen bör pålagorna begränsas. Regeringen måste se sig omkring i världen och idka lite benchmarking. Hur ser företagsklimatet ut i andra jämförbara länder som vi konkurrerar med?
Att stimulera jobbskapande företag är oftast lönsamt. Att skapa jobb åt arbetslösa är en dyr åtgärd för staten så det gäller att välja väg. Sverige bör vara ett land som gynnar företagandet då det är det som skapar förutsättningarna för vår välfärd.

Den flummiga svenska skolan.

Sverige borde som välfärdsland ha de bästa förutsättningarna för en bra skola för våra barn. Men tyvärr så har vi misslyckats då många går ut 9:an utan godkända betyg. Ända sedan friskolereformens införande har resultaten sjunkit, det är skamligt. Politikerna måste skapa de rätta förutsättningarna så att rektorer och lärare kan fullgöra sina uppdrag. Förändringar skall förankras hos facket, rektorer och lärare, de som kan skolan alltså. Alla involverade bör tänka på att det gäller barnens start i livet och deras möjligheter att få jobb.
Några åtgärder som kan ge effekt:
1. Varje dag bör mobiltelefonerna låsas in före första lektionen och lämnas ut efter skoldagens slut. Beslutas av Skolverket så det blir lika i alla skolor
 2. Ordningen under lektionstimmarna bör avsevärt förbättras. Lärarnas auktoritet bör tydliggöras. Ordningsreglerna bör uppdatera
3. Varje lektion bör vara lärarledd. En självklarhet,
4. Stökiga elever som stör lektionerna placeras i hjälpklass. De behöver hjälp och stöd med fast hand.

Terrorn i Europa.

När nu IS samlade kraftcentra har raserats kan vi konstatera att de fortsätter terror-verksamheten i annan form. Utbildade IS-krigare i små grupper eller enskild soldat utför attentat mot enskilda objekt med stora skador och lidande som följd. Därmed kan vi konstatera att IS har ändrat sin strategi utan att minska på terrorn. Det är en farlig utveckling som måste mötas med kraftfulla motåtgärder.
Vi bör nog på allvar förstå att Islams målsättning är att erövra världen och att hela deras kamp har ideologiska förtecken. Den kristna världen är deras motståndare. Bara det faktum att Islam använder utstuderat våld för att ändra människors religiösa tro bevisar bara att det är männens makt över kvinnor och familjer som står i centrum för deras trosuppfattning. Hedersmord som vi upplevt är inget annat än en maktdemonstration av män. Det religiösa innehållet vinner inga anhängare utan det är makten som är den drivande kraften.
Religiösa friskolor måste förbjudas. Barn skall inte indoktrineras utan de skall fritt få välja religion i vuxen ålder. Även statliga bidrag till islamistiska organisationer utomlands måste omprövas. Den religionsfrihet vi har i vårt land får inte missbrukas. Den innebär inte fritt fram för avarter som drabbar människors frihet. Våld, mord och terror kan aldrig accepteras av någon organisation någonsin.

Personalpolitiken inom vården och omsorgen.

Kommunerna, landstingen och staten bör tillsammans utreda personalförsörjningen på sikt. Redan nu ser vi svårigheter att rekrytera kompetent personal och det kommer att bli ännu svårare så länge vi har en pågående högkonjunktur.
De viktigaste frågorna som, i samråd med facket, behöver utredas är:
Arbetsmiljön. Vi har en arbetsmiljölagstiftning som gäller och som är tvingande. T. ex. måste förutsättningarna för hemtjänst i glesbygd noga utredas av säkerhetsskäl till gagn för både brukare och personal.
Arbetstider. Arbetet är påfrestande. 6 timmars arbetsdag kan vara en lösning för att förhindra arbetsskador.
Lönen. Arbetet bör omvärderas. Lönen bör anpassas till ansvar, kompetenskrav och arbetsuppgifter.
Karriärmöjligheter. Utbildning bör finnas för de som vill avancera inom yrket.
För att undvika hyrpersonal måste den egna personalen få rimliga förutsättningar annars fortsätter behovet av hyrpersonal som egentligen blir mycket dyrare. För ansvariga borde det vara en självklarhet att värna om den egna personalen. Nuvarande system med dyr hyrpersonal är ett gigantiskt slöseri med skattebetalarnas pengar. Personalflykten som pågått en längre tid visar på en misslyckad personalpolitik.

 

 

 

Sjukvårdskrisen

Nu pumpas det in pengar i sjukvården som aldrig förr i tron att lösa de problem som finns. Huvudspåret är bristen på sjuksköterskor som ställer till det. Under en längre tid har vi tappat sjuksköterskor p.g.a. låga löner och dålig arbetsmiljö och då har man fått vända sig till bemanningsföretag till stora kostnader. Det har tydligen pågått en längre strid om lönesättningen som i slutändan har resulterat i dagens situation.
Landstingsledningen måste tänka om snarast. Ta ett krafttag med personalsituationen, höj lönerna och förbättra arbetsmiljön så att de tidigare anställda återvänder. Skriv anställnings-kontrakt med alla anställda för att få kontroll över personalförsörjningen. Dagens situation har politikerna skapat och nu måste det tas krafttag. Medborgarna betalar skatt och har rätt till vård inom en rimlig tid.
Borgarna förespråkar återinförandet av kö miljarden som en lösning på krisen. Då skulle medborgarna få en rättvis vård påstår de. De glömmer att läkarförbundet och många andra instanser ville ha bort den då de minst sjuka behandlades först och de svårare fallen fick vänta. Så någon rättvis sjukvård som påstås blev det inte.

Revisorerna granskar landstinget i Västerbotten.

Revisorerna kritiserar landstingets kontroll av fakturor. De godkänns för utbetalning trots att de saknar underlag. Dessutom attesteras fakturor av icke behöriga. Ett förfarande som kan tyda på brister i regelverket eller att ansvarig chef tillåter överträdelser av gällande regler. Vän av ordning och reda kan tycka att sunt förnuft skulle räcka då man privat knappast skulle godta ospecificerade fakturor.
Vi har vid flera tillfällen kunnat konstatera brister när det gäller hantering av skattemedel. Nu är det landstinget som står i fokus. Trots en tjänstemannastab med god utbildning så tycks det råda en kultur som vuxit fram genom åren utan att det har uppmärksammats. Därför finns det anledning att påtala revisorernas skyldighet att granska verksamheterna. I många stycken kan deras effektivitet ifrågasättas då vi gång på gång upplever brister vid hantering av skattemedel. Revisorsrollen behöver förstärkas i både landstinget och kommunen.

Nuvarande skolsystem drabbar eleverna.

Nu börjar resultatet av friskolornas verksamheter bli tydliga, det går inte längre att dölja effekterna. Höga betyg och dåliga studieresultat finns nu verifierade och kan naturligtvis inte accepteras. De inbesparingar som har genomförts för att öka vinsterna har drabbat eleverna.
Vinstbegränsningar eller skärpta regler med slopad skolpeng, reglerad lärartäthet, bättre arbetsmiljö och reserverat kapital vid ev. konkurs skulle förändra förutsättningarna påtagligt. Nuvarande skolpeng är en orsakerna till det haveri vi nu bevittnar inom skolvärlden. Den har skapat denna vinstjakt som ytterst drabbar eleverna.