Om Klas Viberg

Namn: Klas Viberg Gift: Med Gunnel Bor: I Röbäck, Umeå. Födelseort: Docksta, Kramfors kommun. Är: Pensionär Varit: Anställd i Vattenfall i 42 år, jobbat med drift och underhåll av vattenkraftstationer. Intressen: Samhällsfrågor, politik, ekonomi och idrott.

Våldet och morden i Sverige.

Vi måste få stopp på kriminaliteten. Den har vuxit sig starkare med åren och farligare och allt fler mord sker nu på öppen gata. Samhället måste agera nu, inte nästa år.
De kriminella gängen måste punktmarkeras och avlyssnas. Deras försörjningskanaler måste identifieras och stoppas. De som hjälper de kriminella gängen skall åtalas. Överhuvudtaget måste rörelsefriheten för de kriminella gängen minskas till ett minimum med hjälp av tillgängliga övervakningsmetoder.
Polisen måste personellt förstärkas med förslagsvis duktiga väktare som kan snabbutbildas för att bistå polisen och det måste ske nu, inte nästa år.
I domstolarna måste anonyma vittnen tillåtas framträda för att få fast brottslingarna. De kriminella har fått alldeles för stort spelrum, nu måste de stoppas.
Människor som sökt skydd i vårt land och som begår brott bör utvisas efter fastställd dom.

Friskolornas friheter.

Efter Kalla faktas program i TV4 om Thorén gruppens sätt att bedriva svenskundervisning för flyktingar så väcks nu ett ramaskri. Många frågar sig hur friskoleföretaget har fått härja fritt. Stockholms stad som beställare har agerat tafatt och likgiltigt som inte har avslöjat falsarierna. Kvaliteten i undervisningen, administrativt, personellt och materiellt, var skrämmande dålig, rent av urusel. Avtalet med Stockholms stad verkade bara vara makulatur för Thorén.
Det var en skrämmande nonchalans som Thorén visade upp i TV. Han förstärkte helt klart behovet av ett system för vinstbegränsningar och ökade kvalitetskrav när det gäller skolan. Thorén har ingen respekt och känner ingen skam över den dåliga undervisning i svenska som skolan levererade. Hans enda intresse verkar vara vinst till varje pris. Thorén borde fråntas rätten att bedriva friskola.
Från samhällets sida måste Skolinspektionen förstärkas väsentligt och inspektionernas kvalitet och antal måste förbättras avsevärt.

Kommunernas och landstingens ekonomiska utveckling

Den ekonomiska utvecklingen i många kommuner och landsting är negativ. Trots högkonjunktur har många det kärvt ekonomiskt beroende på i många fall satsningar på spektakulära projekt som inte normalt finns med i den kommunala verksamheten. Detta utan att skatten höjs för att finansiera projekten. I stället görs indragningar i andra verksamheter för att klara budgeten, en ohållbar utveckling alltså. Det är naturligtvis en kortsiktig politik som så småningom får konsekvenser då kommunerna har verksamheter som är lagbundna. Förutom alla tvingande verksamheter med kvalitetskrav så måste också tillkommande projekt finansieras över budgeten så många kommuner skulle då behöva höja skatten.
Den demografiska utvecklingen är ur kostnadssynpunkt klart negativ och måste i en nära framtid mötas av noggrann kontroll av kostnadsutvecklingen. Att t.ex. tillhandahålla gratis välfärd kan i vissa fall behöva omprövas av ekonomiska skäl.
Sammanfattningsvis bör kommunernas och landstingens organisationer bli föremål för  genomgripande organisationsöversyner. Gamla strukturer måste ersättas med moderna arbetsmetoder med tillgängliga digitala hjälpmedel. Kompetent personal måste användas på rätt sätt för att effektivisera verksamheterna utan att stressa personalen.

Umeå kommun, nya riktlinjer på gång.

Nya riktlinjer kommer, enligt uppgift i media, att föreläggas kommunstyrelsen rörande nöjesresor, fester, presenter m.m. som har påtalats av VK i ett antal artiklar. För att få stopp på slöseriet måste nuvarande regelsystem uppdateras då det tydligen har varit allt för generöst. Mycket märkligt att detta förhållande inte har påtalats av revisorerna tidigare. Stadsdirektören anser att de har följt gällande regler som finns och det bevisar bara på regelverkets starka slagsida. De negativa effekterna av detta har VK påvisat, inte revisorerna.
Som skattebetalare kan man tycka att detta är ytterst besynnerligt. Bara för att det finns ett allt för generöst regelsystem som innehåller utrymme för feltolkningar, medvetet eller omedvetet, så borde en liten gnutta sunt förnuft finnas hos de ansvariga. Slöseri med skattemedel kan aldrig försvaras.

Omvandling av hyresrätter till bostadsrätter.

Det tycks råda olika uppfattningar om nyttan med att omvandla hyresrätter till bostadsrätter. En del tror att det blir lägre avgift för boendet efter omvandlingen medan andra är tveksamma.
De fastighetsägare som har hyresrätter kan bedriva sin verksamhet med ytterst begränsat underhåll. De medel som hyresgästen betalat till underhåll har ägaren behållit. När fastigheten nått ett sådant tillstånd att underhållsåtgärder är oundvikligt så säljer ägaren fastigheten för ombildning till bostadsrätter. Ägaren överlåter till de nya bostadsrättsägarna att totalrenovera fastigheten. Därmed får de nya ägarna betala dels för fastigheten och dels för nödvändiga reparationer som då är rätt omfattande.
En ny bostadsrättshavare med dispositionsrätt har då i första hand att betala månadsavgiften för bostaden och köpeskillingen för bostaden med ränta och amortering för nödvändiga lån. Den nya bostadsrättsföreningen måste självklart ta lån för att finansiera de omfattande reparationerna som då kommer att belasta månadsavgifterna med ränta och amorteringar.
Fastighetsägaren som ursprungligen sålde fastigheten står som vinnare. Hen har minimerat underhållet med bibehållen hyresavgift för att få högsta möjliga vinst vid en försäljning medan de nya ägarna blir straffade. Tilläggas bör att nu börjar bankerna bli tveksamma att bevilja lån då marknadsvärdet på fastigheterna har ökat.
Förutsättningarna för de som drömmer om en bostadsrätt har inte förbättrats genom den omvandlingsprocess som nu är förhärskande. Vinstbegäret sätter käppar i hjulet.

Iran, ett land i kris

Vi ser nu vad som händer i Iran, ett land styrd enligt shiamuslimska lagar. Det blottar ett samhälle i djup kris med stora motsättningar mellan olika befolkningsgrupper. Iran är ett rikt land med inkomster från oljan men landets regering saknar förmåga/vilja att fördela tillgångarna på ett solidariskt sätt. Arbetslösheten är skyhög och bland vissa grupper råder det ren fattigdom.
Från ett utifrån perspektiv förvånar det många att den muslimska religionen inte har demokrati och social rättvisa som grundbult utan att extrem fattigdom tycks vara ett normalt inslag i samhällsbilden. Att de kuvade så småningom reagerar som nu visar på bristerna i den muslimska läran. Alla människors lika värde tycks vara ett okänt begrepp inom Islam.
Historien visar att det inte går att kuva ett folk i all oändlighet. Inte ens med hjälp av hårda religiösa lagar och regler. Så småningom brister det om inte förståndet hos de styrande fattar situationen på rätt sätt.
Irans ledare bör beakta FN:s deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Är moderaterna bäst i ekonomi?

Man blir ytterligt förvånad över att moderaterna tillskrivs vara bäst i ekonomi. Detta trots att de gång på gång i regeringsställning havererat ekonomin. Det måste vara något fel på frågorna som ställs till de utvalda i undersökningarna. Resultaten är så avvikande att misstankar finns om att mätningarna han ha manipulerats.
Kan det möjligen vara så att många i undersökningen hyllar den nya moderatledarens utförsäljningar av allmännyttan i Stockholm när han var borgarråd där. Skulle det vara så finns det en förklaring. Om inte handlar det om ren och skär okunskap om moderaternas historia som sannerligen inte, med bästa vilja i världen, kan vara förtroendeskapande när det gäller ekonomin i regeringsställning.

Umeå kommuns ekonomi.

I media kan vi läsa om stora besparingar som ålagts bl.a. tekniska nämnden då kommunens budget för 2018 belastas med ökade räntor, amorteringar och driftkostnader. Tidigare har skolan ålagts omfattande besparingskrav. I Holmsund tvingades en skola att förflytta lärare då budgeten hade överskridits. Kommunens skuld har ökat oroväckande de senaste åren.
Det är bra att kommunledningen nu tvingas ta ekonomin på allvar. Dock uppstår frågan vad orsaken är till detta haveri när det gäller just ekonomin. Det verkar vara tvärnit som gäller
Sker det ingen rutinmässig budgetkontroll under året? Fallet i Holmsund väcker frågor.
Hur kan politikerna tillåta ökad låneskuld till projekt som är ytterst tveksamma.
Några exempel:

  • Innehavet av lägenheterna i Hemavan som nu skall renoveras. De bör säljas.
  • Slöseriet med skattemedel enligt redovisningar i VK tidigare i år
  • Bidraget till Guitars på 5 milj. Tot. 20 miljoner kr.
  • Surfplattor till 90 anställda.
  • Busstak Vasaplan. En träkonstruktion som blir underhållskrävande. Blivit sämre för de som väntar på nästa buss då vindskydd saknas. Det var bättre förut.

Utförsäljning av allmännyttan.

Ulf Kristersson M har mycket att förklara ang. utförsäljning av allmännyttan i Stockholm under sin tid som borgarråd där. Avknoppningar till reapriser blev en aktiv del i hans arbete. I de flesta fall kunde köparna göra miljonvinster efter bara några år. Att Kristersson var besjälad av privatiseringar var uppenbart men att han fick härja fritt i sådan omfattning var ytterst anmärkningsvärt.
Man kan i efterhand konstatera att utförsäljningar av allmännyttan till reapriser var stöld från skattebetalarna. Att det inte har beivrats kraftigare av oppositionen är tragiskt och kan närmast betraktas som ett tyst medgivande.
I Riksdagen fick dåvarande justitieministern Beatrix Ask frågan varför Kristersson kunde begå olagliga handlingar och ändå gå fri från rättsligt efterspel. Hon svarade att det inte är  brottsligt att var korkad eller att göra dåliga affärer eller att ha dåligt omdöme.
Kristerssons förhållande till välfärden vet vi. Han ser helst att alla skall klara sig själva så att skatterna blir så låga som det bara går. För honom är det försäkringslösningar som gäller.

 

Bostadsrättsföreningarnas ekonomi.

En ekonom från Swedbank har granskat ekonomin hos 1000 bostadsrättsföreningar och påträffat stora brister i den ekonomiska förvaltningen. Det övergripande problemet är att föreningarna avsätter för lite pengar till underhållet av föreningens egendom. Det finns inga långtidsplaner för underhållet som får genomslag i budgeten utan avsättningens storlek blir ofta en fråga om utrymmet i budgeten och då uppstår det faktum att de bostadsrättshavare som bor nu för tillfället har för låga avgifter medan de som kommer om 5 – 10 år får betala kalaset. I sin utredning påtalar han behovet av avgiftshöjningar i storleksordningen 500 kr/mån för många föreningar och ända upp till 1000 kr/månad för de sämst skötta föreningarna.
Detta faktum har påtalats tidigare så det är inte någon direkt nyhet, möjligen är avgifts-höjningarnas storlek ytterst besvärande. För att råda bot på denna avart bör föreningarna därför kräva kvalitetssäkrad ekonomisk förvaltning av de företag de köper den ekonomiska förvaltningen av. Ekonomen måste ha tillgång till nödvändiga handlingar för att kunna bedöma om föreningen har långsiktig balans i ekonomin med alla inlagda poster på kostnadssidan och med tillgängliga poster på intäktssidan i budgeten. Då blir det budgetens kostnadssida som avgör intäkternas storlek, inte tvärtom, som ofta har tillämpats. Långtidsplaner för budget och underhåll bör upprättas löpande för att långsiktigt ha kontroll på ekonomin. Måste normala underhållsåtgärder finansieras med lånade pengar har avsättningen till underhållsfonden varit för liten, det kan vara en bra måttstock.
Avsättningens storlek till underhållsfonden måste vara behovsstyrd inte som ofta har tillämpats, budgetstyrd. Målet måste vara en verklighetsbaserad ekonomi för att säkerställa att bostadsrättshavarna betalar rätt avgift för sitt boende vid varje tillfälle.