Onsdagens trav

Patrik Nygren och Ulf Ohlsson vann tre lopp vardera på Umåker, och Ove A vann två.

Eld Kevin blev tvåa bakom Love (e. Sjefen) som vann säkert. Love vann på 1.28,1v/2140 meter.

Tvåa blev även G.Q.Man, som fick ge sig mot halvskrällen Oke Sund (e. Sugarcane Hanover). Vinnartid – 1.17,1v/2140 meter

Disco blev fyra i sprinterloppet (lopp 6).

Pick’n’Pay (e. Spotlite Lobell) fick fuska bort en del av loppet, men sedan blev det åka av i ledningen. Detta då Lucky Luke gick fram och satte press. Pick’n’Pay var riktigt vass för dagen, och vann enkelt före Lucky Luke. Vinnartid – 1.17,1v/2140 meter. Kanske dags att prova lite inom rikstoton ?

***

Jag hoppas fortfarande att någon ska komma och säga att V64-an igår var ett aprilskämt, men än har ingen kommit. 

Glöm, glöm, glöm! Det var en sådan kväll där allt går emot en spelmässigt. Om jag kan trösta mig med något, så kanske det skulle vara att jag inte var ensam om att floppa på V6-spelet igår.

Det har varit ”vinstmarginal – huvud” eller ”vinstmarginal – nos” åt fel håll, lite för ofta på slutet för att jag ska vara nöjd. Men de säger ju att tur och otur ska jämna ut sig, tänka sig vad mycket tur jag har att vänta mig i så fall..

***

Cadeau K. (e. Silver Pine) var duktig från dödens, men jag tycker samtidigt att det är lite underbetyg åt samtliga hårt betrodda hästar utom Giant Superman, att Cadeau som har haft svårt att räcka till vinst i silverdivisionen kunde vinna så enkelt. Jag köper klyschan ”form slår klass”, men de andra borde ändå kunnat bättre.

*** 

Sir Remington (e. Fast Photo) hade jag aldrig tagit med om jag inte hade helgarderat, haft någon relation till kretsen kring hästen eller Harry Boy hade skänkt mig den. Tyckte att det fanns några stycken i loppet som normalt sett skulle ha gjort upp om vinsten, så den kom som ett ösregn utan förvarning. Wait And Win och Junction var bra igen, men de hade för långt fram inne på upploppet.

***

Sedan till ett annat antiklimax. I de lopp där man verkligen trodde att det skulle kunna skrälla V64-3 och V64-4, hur blev det där? Jo här hade det räckt med ett par-tre streck.

***

Samma visa igen som senast, Trackstar fixade inte att vinna från dödens. Att han skulle få dödens var mer eller mindre skrivet i stjärnorna, men jag trodde ändå att han skulle ro uppgiften i land. Trackstar gjorde vad han kunde och var stor i nederlaget, men Half Breed (e. Giant Chill) sprang som han aldrig sprungit förut.

Trollkarlen Kari som enligt Travnet.se senast i veckan hade sagt i någon intervju att han inte var så intresserad av trav – han var intresserad av pengarna. Hur kan någon som inte är så intresserad av trav förvandla halvbra hästar till V75-följetonger, och det på löpande band?

***

Det blev inte heller sådan vansinneskörning där framme i täten som jag trodde i V64-6. Daniel Olsson kanske kände sig lite krasslig? Annars brukar ju inte han vara den som sparar på krutet om han har något att köra med. Däremot blev ledande Otto Streamline rejält uppvaktad av Krångel som var riktigt bra för dagen, men Otto lyckades hålla undan vilket var bra gjort.

***

På senare tid tycker jag att Erik Adielsson börjat köra lite väl passivt i loppen. Kanske är det jag som inbillar mig, men det känns lite som att han inte kör med samma självförtroende längre. Nu på slutet har det varit några gånger då han i princip ger upp och borrar ner sig någonstans invändigt, med hästar som normalt ska kunna vara med och göra upp om vinsten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *