Det är på tiden att man börjar värna mer om hästägarna inom svensk travsport. Här kommer ett exempel på hur det inte ska gå till, om man vill att folk ska vara intresserade av att vara hästägare även i framtiden:
Umeåbon Leif Paulsson ingår i det rätt hårt satsande hästägarbolaget Stall Tiltbugg. Bolaget hade hästen Axelite till start i ett Guldklockanförsök på Solvalla i söndags, men det blev ingenting av med den starten. Lärlingen Daniel Hultman skulle köra hästen, men hann bara defilera innan han strök sig själv från loppet. Han hade nämligen skadat sig i armen i det föregående loppet. Därmed fick Axelite åka hem till stallet i Fituna igen, utan en enda krona mer på kontot.
Stall Tiiltbuggs nota för att Axelite skulle få defilera:
Transport 855 kr
Boxhyra 200 kr
Utselningsavgift 400 kr
Totalt 1455 kronor.
Leif Paulsson ringde till Solvalla, som förklarade att ingen ersättning utgår när en häst blir struken för att kusken inte kan köra. Man har heller inte rätt till kuskbyte, efter genomförd defilering.
Personligen tycker jag att det borde vara en självklarhet att hästägaren ersätts vid den här typen av situationer, om ägaren nu inte kan få en reservkusk till sin häst.
Paulsson tog ännu en gång kontakt med Solvalla, som då lovade att stå för transportkostnaden trots att banan inte har någon ersättningsskyldighet. Snyggt. Men kontaktpersonen på Solvalla beklagade sig samtidigt över att ägarna ofta ringer och vill ha ersättning, för än det ena och än det andra.
Nu arbetar Svensk Travsport för att förbättra villkoren för hästägarna, men frågan är om inte travbanorna lokalt även bör dra sitt strå tilll stacken? Ett exempel kan vara en fikabiljett för långväga hästägare.
