SVÅRT – så skulle man kunna sammanfatta helgens V75:a på Axevalla och V4:an på Skelleftetravet. Det räcker egentligen så.
Å ena sidan är det ju jätteroligt att det kan bli såna fantastiska utdelningar som det blev på V75 i helgen.
Å andra sidan så kan man bli rätt knäckt såna gånger, när man får tre-fyra rätt.
Det här var nog sista gången som jag kommer att spika Steel Pepper i alla fall. Det får bli mitt försenade nyårslöfte. Hästen är spänd som en stålfjäder i loppen och är inget att hålla i handen.
**
Men så länge det finns lopp så finns det hopp heter det ju.
Efter V7-debaclet började jag kika så smått på startlistorna till Skelleftetravets söndags-V4. Snabb revansch var tanken, men ungefär 12.48 i söndags var jag nere på jorden igen efter att 86-oddsaren och 1-procentaren Järvsöfinken vunnit V4-inledningen.
Men men. Bara att ta nya tag!
**
För att återgå lite till Axevalla – det är inte okej att man kör travets elitserie på en bana som är som en sandstrand i Thailand.
Sportsligt sett var Rydens Cindy och Orali omgångens höjdare.
***
Har ni förresten kollat in Ralf Vadsmos blogg och V75-tips på ATG.se? Kan man ha överseende med att Raffe skriver rätt så mycket om hans favorithak Sturehof, och om drinkar och skaldjursplattor så är det ingen dum idé att kolla in hans spelidéer. Han har lite av toppform för dagen.
***
Välkomnad är våren .. och även Skelleftetravets nya hemsida. Roligt att den är uppe nu!
