Ljuva ungdom

Hur leker barn nuförtiden? Är det mest dator och tv-spel som gäller eller är det en fördom jag har?
Jag sitter nämligen och tänker tillbaka på min uppväxt och på hur underbart det var att bygga kojor, klättra i träd och palla morötter om nätterna. Gör man sånt längre?

Känslan är den att jag var ute mest hela tiden.
Jag förlorade fler par skor och stövlar på myren än jag kan räkna. Jag har slagit mig genom dumhet eller olycka så många gånger och jag minns allt med en sån innerlig värme. Även de riktigt idiotiska sakerna.

Jag minns när Patrik kastade en kniv på min fot när vi ville testa hur nära benet vi kunde kasta fast den i marken. Jag minns hur vi spenderade dagar med att bygga snökojor och jag minns när vi under en veckas tid totalförstörde en skrotbil nere vid garagen bara för att senare få reda på att den skulle rustas upp och säljas.
Vi var åtta år, satt på rad och fick en utskällning och en glasspinne.

Jag älskar också att av mina föräldrar få berättat sådant jag inte minns. Om den gången min kära vän Johannes var jävlig med mig och jag kom till min far och gnällde. ”Men ge igen för fan” var vad jag fick höra. Jag sänkte Johannes med ett slag på ögat.
Lika underbart är det att få berättat om mina föräldrars uppväxt. Om hur de lekte krig mellan svenskar och finskar med slangbella, pilbåge och luftgevär.

Det var en uppväxt med förfrusna händer, skrapsår och en ”tyck inte synd om dig själv”-anda som rustat mig för att kunna tackla livets alla motgångar.
Det var en uppväxt så händelserik och hur hårt jag än försöker kan jag inte finna en endaste sak som jag vill få gjort annorlunda.

Tanken på att dagens barn slösar bort den här dyrbara tiden inomhus framför en dator gör mig ordentligt sorgsen. Den här tiden innan tonåren och verkligheten slår till. Ge er ut och skaffa er lite skinn på näsan.

Kanske oroar jag mig i onödan. Kanske är min bild av dagens barn bara en dum fördom.

Jag hoppas verkligen att jag har fel.

 

6 kommentarer

  1. hahaha! Underbart med minnen! Måste bara säga att jag skrattar gott varje gång Patrik och Camilla drar en anekdot från barndomen i Kriberg….ojojoj säger jag bara! :D

  2. Rättelse; Kom på att Johannes sänktes ett slag mellan skulderbladen. Slaget på ögat fick kusin Henrik vid en liknande händelse. Lätt att blanda ihop när man får berättat för sig.

    Till Johannes: Ja, jag vet att det är fegt att slå i ryggen.

  3. Tänkte på en annan sak som säkerligen dött ut -Skogsporr! När man som yngre hittade en gammal tidning i skogen så var det mest troligt en gammal porrtidning! konstigt fenomen men spännande värre var det ju!

    • Helt riktigt Erik. Vi hittade en hel svartsäck med porrtidningar som vi gömde undan i en koja. Vågade knappt blada i dem. Kanske borde man gå ut och berätta det, likt kvinnan i Nordmaling med sexbunkern. Bara för att undvika spekulationer om någon hittar den gömman idag.

      • haha ja, risken finns ju att någon anmäler det. ”Tortyrkammare upptäckt – sexdåre avslöjad, Polisen: av storleken på tillhållet att döma så rör det sig om en småväxt person på högst 130 cm, alternativt någon med kraftig skolios.” ”vittne med hund: jag är chockad! man har ju ingen aning om hur många som har blivit sexmördade till döds här i vårt lilla samhälle!”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>