Ni vet de där låtarna som man är less på eller rent av hatar, men när den spelas så kommer man ändå på sig själv med att diskret stampa takten, nynna eller i tryggheten bakom stängda bildörrar, sjunga med hysteriskt?
Det här klippet skildrar den företeelsen på alldeles lysande sätt.
Många av er har kanske redan sett det, men för er som inte har gjort det, försök att hålla er för skratt.
