Det var den 16 mars 2010 som över 50 medlemmar samlades på Ordenshuset i Umeå och bildade det som idag heter Arbetarpartiet. Dessa kom huvudsakligen från Umeå – fast vi som var med backades upp av folk runt om i Sverige. Bakom vår utbrytning ur Rättvisepartiet Socialisterna (RS) låg en lång och varaktig politisk söndring. Efter det att ledningen för RS tvingats acceptera att vi lämnat deras organisation påbörjade de en sabotagekampanj riktad mot vår verksamhet.
Stormötet på Ordenshuset, Umeå. (Foto: Arbetarpartiet, 16 mars 2010)
År 2010 var det valår. En av de saker som RS försökte var att samla ihop tillräckligt många namn för att kunna lägga ut en egen valsedel och på så sätt splittra våra röster så att vi inte skulle komma in i Umeå kommunfullmäktige. De skickade en drös av heltidare till Umeå för att värva folk till sin valsedel samt för att förvirra umeborna. En av dessa heltidare tvingades stanna i cirka tre månader – något personen i fråga inte alls mådde bra av. De uppträdde även som om de vore oss i samband med en skoldebatt på Forslundagymnasiet. Med mera. Det var uppenbart viktigare för ledningen i RS att försöka sabotera vår valrörelse än att stärka sin egen. Man kan sammanfatta deras satsningar i Umeå på följande sätt: De misslyckades med allt. Vi hade då, och vi har fortfarande, ett folkligt stöd i Umeå som ingen annan politisk organisation, som inte haft stöd i riksdag eller EU-parlament, har haft.
RS lyckades mobilisera ledningen för den internationella organisation som vi alla tillhörde vid den tiden mot oss. Vi lämnade även den internationella organisationen år 2010. Det ironiska i detta är dock att RS ifjol bröt sig ut ur den internationella organisation som de nio år tidigare använt som ett slagträ mot oss. RS ordförande spådde att vi skulle överleva på egna ben i max fem år. Men, som alla vet, har vi klarat oss bra. I det senaste valet till Umeå kommunfullmäktige ökade vi från ca 2 200 till över 3 000 röster.
Även om vårt starkaste fäste är i Umeå har vi, sedan allra första början, haft medlemmar från Kiruna i norr till Malmö/Lund i söder. Det är denna spridning som vi bland annat kommer att bygga på när vi nu satsar på att skapa en rikstäckande veckotidning på nätet.
För alla demokratiska socialister är internationella kontakter och samarbete av avgörande betydelse. Å ena sidan kommer vi aldrig mer att vara underställda någon internationell organisation. Å andra sidan är det mycket viktigt för oss att frivilligt ingå i ett internationellt nätverk tillsammans med andra demokratiska socialister.
När vi tittar tillbaka på de tio år som gått känner vi stolthet. Vi har inte bara överlevt under en epok då det har varit svårt att orientera sig politiskt. Vi har klarat detta och utarbetat politiska ståndpunkter för vår tids nya stora frågor. Det handlar om avindustrialisering och klimat. Det handlar om behovet av att bekämpa hedersförtryck och islamism men samtidigt bygga broar till den majoritet av muslimer som stöder demokratin. Det handlar om asylpolitik, arbetskraftsinvandring och integration. Det handlar även om ett arbetaralternativ till det överstatliga EU-projektet. Två av de viktigaste material som vi har utarbetat under denna tid handlar om grön industriell produktion och vårt sekulära manifest.
Även om vi har utvecklat vår politik i dessa frågor utgör fortfarande klassfrågorna basen för vårt parti. Det handlar om kampen för jobb, försvaret av offentliga sektorn och trygghetssystemen vid ålderdom, arbetslöshet och sjukdom samt kampen mot dagens skrämmande stora inkomstklyftor. Vår viktigaste kampanj idag handlar om att försvara arbetsrätten, med betoning på försvaret av saklig grund vid uppsägning.
En sak som vi lärt oss under dessa tio år är behovet av samarbete – utan att för den skull ge avkall på våra principer.
Låt oss säga det igen: Vi har all anledning att känna stolthet över den demokratiska, socialistiska och sekulära politik som Arbetarpartiet står för idag – tio år efter bildandet.
Foto: Arbetarpartiet, 16 mars 2010
Våra motståndare baktalade oss och sa att vi var sponsrade av Coca-Cola. Det var helt fel…
