Tågen står stilla. Det gör de i Sverige på vintern. Som gammal pendlare på den kroniskt drabbade tåglinjen mellan Uppsala och Stockholm kan jag känna en viss lättnad över att det inte är jag som blir sittande i en vänthall någonstans ikväll i förhoppningen att åtminstone något tåg ska ta mig hem.
Men det är viktigt att komma ihåg att det inte (bara) är vintervädret som gör att tågen inte går som de ska. Svensk järnväg är underfinansierad och fragmentiserad. Ingen har något helhetsansvar och syftet verkar inte längre vara att transportera människor och varor från punkt A till B. Istället är syftet numera att leverera profit till sina ägare, oavsett om dessa ägare är staten eller privata företag.
Man kan börja fundera på om det är så att de som driver tågbolagen överhuvudtaget kan något om just tåg? På Sveriges Radio Västerbotten kan man läsa följande kommentar från Lena G Olsson som är marknads- och affärsutvecklingschef på Botniatåg med anledning av sex inställda avgångar idag:
”Problemen orsakas av snö och isbeläggning. Vi har frågat oss varför tågen inte klarar vintern. Vi har skickat en fråga till tillverkaren av fordonen.”
Jag tycker man bör ställa frågan varför Botniatåg och Norrtåg inte har kompetensen att köpa tåg som fungerar i Västerbotten på vintern?
kompetensens avsaknad kan tillskrivas förfallet i samhället
Man får vad man betalar för/Anders Borg
Det hela handlar väl om tillgång och efterfrågan.
Finns det överhuvudtaget någon tillverkning av tåg som klarar vintern, eller finns det att köpa för det pris de är villiga att betala.
Det är som att köpa en datormus för vänster hand, ingen hybrid utan äkta vänsterhänt.
Det fanns men den försvann ur tillverkningen för det var väl för liten efterfrågan.
Likadant med tågen, ingen efterfrågan ingen tillverkning.
Samhället är inne i en nedåtgående spiral som bara lutar brantare.
Skönt att jag inte behöver åka tåg.
Det är så här: När man kör på snöig räls så fryser bromsarna och utan bromsar ska man inte köra. Problemet går att lösa men man har inte vintersäkrat detta i kravlistan när tågsätten inhandlas. Dom glömde att Italien är varmare än Sverige men däremot skrevs hastigheten 250km/tim in som krav.
Norrtåg har ingen egen kompetens när det gäller att köpa tåg utan använder sig av den nationella expertfunktionen AB Transitio som arbetar åt de flesta offentliga tågbolag med just tågupphandling.
Utöver detta jobbade man med flera fristående nationella experter för att utvärdera tågen.
När det gäller tågen och dess standard så kan vi konstatera att de fortfarande inte har blivit tillräckligt bra men att leverantören med stora insatser försöker komma till rätta med de kvarstående problemen.
Tåg som inte fungerar är ett problem över hela landet, det är inte unikt för Norra Sverige.
Det som gör Norrtågs trafik speciell är tågen kör ca 1500 mil per dag, från snörika Åre i väst, via kustklimat ända upp till Kiruna i norr. Dessa klimatförändringar skapar stora påfrestningar för tågen.