Jag kommer att fly tills jag hittar hem.
Meningen ovan beskriver hur jag har känt i hela mitt liv, rastlös i själen och utan någon stad som jag kan säga är ”hemma”.
I större delen av mitt liv bodde jag i Gävle, men dit skulle jag aldrig kunna tänka mig att flytta igen.
I Vännäs trivs jag relativt bra. Jag trodde nog att jag hade hittat hem, men osäkerheten blir tydligare för varje dag som går.
Här har jag mina barn och mitt arbete, så det är klart att jag kommer att bo här ett tag. Men det är nog inte i Vännäs jag tänker bli gammal, inte som det känns nu iaf.
Tillsvidare så fortsätter jag att spotta i motvind.
