Styrelsemöte med fackklubben.
Nästa vecka har vi årets tvådagars styrelse- och planeringsmöte med fackklubben. Vi brukar alltid åka iväg och övernatat någonstans och den här gången åker vi till Strömbäcks folkhögskola.
Det brukar vara givande och bra dagar. Massor med diskussioner och vi är inte alltid överens.
Jag tycker om att trycka på det här att fackligt arbete kan likställas med politiskt arbete. Vi drivs av tydliga mål och värderingar och det är inte alla som ryms inom den ramen.
Vår partiordförande Jonas Sjöstedt har vid ett tidigare tillfälle bjudit in sig själv till vår fackklubb för att vara med och för att inspirera. Jonas har facklig erfarenhet och han drivs också av många av de mål och värderingar som LO och facket har.
Därför har jag kämpat nu ett år för att vi ska boka in honom vid lämpligt tillfälle men jag får hela tiden avslag.
Många fackliga företrädare är rädda för politik och de är rädda för att ”skrämma” bort medlemmar. Jag tycker fortfarande att det är en feg väg att gå.
Alla som har ett fackligt uppdrag SKA ställa upp på de värderingar och mål som tagits, därför har jag väldigt svårt att se att detta inte skulle vara lämpligt.
I min värld är det mer olämpligt med borgare som har fackliga uppdrag. Fackligt och politik går hand i hand, då kan en inte företräda båda sidorna, för som bekant så arbetar Alliansen och borgarna allt som oftast emot det fackliga.
Spotta er i nävarna kamrater och våga, det är snart riksdagsval och det är av yttersta angelägenhet att vi börjar prata politik även i facket!