Jag slängde ihop ett referat från matchen på svenskafans. Det hittar ni här.
Åter till snusandet! Ciao.
Jag slängde ihop ett referat från matchen på svenskafans. Det hittar ni här.
Åter till snusandet! Ciao.
Så var det äntligen dags. Brommapojkarna – Umeå FC. Undertecknad var på plats iklädd långkalsonger, sovjetisk björndödarjacka och Björn Nilssons gamla matchtröja. Inte ens en bakfylla från döden skulle få stoppa mig. Nu ska det ske – UFC!
…Trodde jag.
Ur ett fotbollsmördarperspektiv var vädret alldeles utmärkt. Fem grader, dödsregn och storm. Perfekta förhållanden för att ett lag från de djupaste norrländska skogarna ska kunna stjäla ett par pinnar från västerorts största glaslirare.
Det började bra. Maken till catenaccio har jag inte sett sedan Eskil Erlandsson bevakade buffébordet på senaste regeringsmiddagen. Eek var grym och Marko fortsatte skalla bollar jorden runt och tillbaka. När sedan Red dead redemption-Danny lyckades brunka in en retur i tionde minuten var jag rätt säker på att det här kunde gå. Brommapojkarna var skärrade.
Men nej, är det något vi luttrade romantiker bittert fått erfara så är det att man inte ska ropa hej innan man är över Håkan Bäckström.
0-1 blev 1-1 som sedan blev 2-1. Tre pinnar i tabellen blev en poäng som sedan blev noll. Story of vårt jävla liv.
På vägen hem från matchen hamnade jag brevid två stycken Bragefans som var ”på plats för att scouta den där Danny” De var faktiskt riktigt oroade och imponerade av spelet. Med det sagt – spelet var inte kasst. Men det är trots det för slarvigt att tappa en ledning igen.
Plus från matchen:
Minus från matchen:
Nu ska jag snusa. Väl mött, kamrater.