En dag i Frankfurt är snart till ända. Sitter på Relaxa Hotell och ser både Frankfurt- och UIK-spelare vandra förbi i korridorerna. De bor på samma hotell. Nyss gick Ramona Bachmann förbi. Bakom dem kom tyska målvakten Silke Rottenberg. Hon är ungefär lika stor och bred som Bachmann och Pedersen tillsammans. Tysken är stor och skräckinjagande. Men nu är ju inte storleken allt i fotboll som tur är.
Storleken på Commerzbank Arena var imponerande. 52 300 åskådare tar den till 2006-VM renoverade stadion. Gräsmattan var himmelsk, nästan som i Slipstenssjön, med den skillnaden att den var bultad så att bollen studsade lika högt som på en juli-torr grusplan. Jättehögt med andra ord. UIK:arna roade sig efter träningen att skjuta upp bolla så högt de kunde och sedan se hur högt de studsade. Ingen nådde taket, men det var förbanne mig inte långt i från.
Presskonferensen var en uppvisning i byråkrati. Till och börja med försenades den med tio minuter. Sedan inledde Sigfried Dietrich med att säga ”Herzlich Willkommen” till alla som fanns i salen. Det tog ungefär en kvart. Sedan fick var och en av de tusen personerna på podiet säga ungefär en mening var. Då hade det gått 38 minuter. Då kom Birgit Prinz inlufsande. Hon var alltså nästan 40 minuter försenad och skyllde på trafiken. ”Ärligt, jag åkte tidigt hemifrån” sa hon. Sen fick hon och Marta tusen frågor om varandra. Båda såg lika trötta ut på de frågorna. Och efter tag mimade Marta till mig från podiet. ”Ställ inga mer frågor till mig”. Hon var alltså lite småless.
Efter en timme var konferensen över. Då fick vi lokaljournalister åka ståndsmässigt tillbaka till hotellet i två officiella Uefa Women´s cupbilar. Jag skjutsades runt i en BMW 730. Chauffören körde 160 km/h, det kändes som när jag kör 30 i min Renault Megané. Han var nog den bästa chaufför jag någonsin åkt med.
Därefter kastade vi i oss mat på fem minuter och åkte ner på stan. UIK-arna fick presentkort på 200 euro (var) på Pumashopen i stan. Vi andra tittade lite på spektaklet sen köpte jag sockar (som jag glömt att packa ner) och därefter blev det uteserverings-slöande i en timme.
Tillbaka till hotellet. Mat. Skriva lite texter. Och här sitter jag nu. Skulle ta några citat av Emma Berglund alldeles nyss, jag tror nämligen hon lirar i morgon. (Det såg ut som så på träningen och Andrée Jeglertz pratade sjukt gott om Frida Östbergs mittfältskvaliteter i dag. ”Vi behöver få mer offensiva löpningar och säger jag åt Frida att springa så springer hon hela dagen.”). Men jag fick inga citat förutom: ”Jag är alltid redo att spela”. Samt. ”Jag har ont i en visdomstand som är på väg upp”.
Jaja. Några fler iaktagelser.
# De tyska autografjägarna lever och frodas. Bara i dag har det säkert varit 15 stycken här på hotellet. De är medelålders och har ofta mustach och är väl förberedda med idolkort och hela köret.
# Jag pratade med en tvättäkta världsmästare i dag. Bernd Hölzenbein som fixade straff i VM-finalen 1974 åt sitt Västtyskland dök upp på presskonferensen. Han är numera talangscout i Eintracht Frankfurt och var helt förtrollad av det Marta visat upp på träningen (såklart). Hann dock aldrig fråga honom om vare sig Janne Svensson eller Johnny Ekström.
# Vädret? Typ 20 grader och uppehåll. Men sprolla. Matchen på Commerzbank Arena blir under tak i morgon. Det fälls ut som på en cab. Ganska coolt faktiskt.
Det var nog allt.
