Etikettarkiv: Vänsterpartiet

Lögner kan inte dölja att Vänsterpartiet skär ned ytterligare inom äldreomsorg, för- och grundskola

av

Umeå kommun styrs av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I budgeten för nästa år ökar behoven kraftigt. Skälet är främst att antalet äldre, barn- och grundskoleelever ökar. Om de ökade behoven inom äldreomsorgen skulle tillgodoses kräver detta ett tillskott med 55 miljoner. Då skulle kvaliteten på omsorgen och pressen på personalen vara densamma. Men (S) och (V) tillskjuter endast 33 miljoner kr. Detta innebär en nedskärning, i förhållande till de ökande behoven, med hela 22 miljoner kr. För varje vårdtagare, och för arbetarkvinnorna inom äldreomsorgen, innebär detta nya nedskärningar.

Situationen är densamma inom för- och grundskolan. Där ökar behoven med 56 miljoner. Här skjuter inte (S) och (V) till en enda varaktig krona. Jag skriver varaktig. För både när det gäller äldreomsorg och för- och grundskolan pytsar de styrande partierna ut pengar i olika ”projekt”. Men pengarna gäller nu endast för ett år. Därför kan inga nya äldreboenden och skolor byggas eller någon fast personal anställas.

Socialnämndens ordförande, Eva Andersson (S), sa under budgetdebatten att behovsökningen inom äldreomsorgen inte hade kunnat täckas. Detta var ärligt. Men Tamara Spiric (V) har en annan uppfattning. I en VK-intervju (28/8-14) anser hon att ”vi har full finansiering inom äldreomsorgen och det är en feministisk åtgärd för det är ett kvinnodominerat yrke”. Kommunalrådet Spiric (V) erkänner uppenbarligen inte, till skillnad från Eva Andersson (S), förekomsten av glappet mellan tillskottet på 33 miljoner och behovet av 55 miljoner. Men den som kan räkna vet att de 33 miljonerna endast täcker 60 procent av behovsökningen inom äldreomsorgen på 55 miljoner kr!

Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är denna: (S) tar ansvar både för maktens möjligheter att förverkliga projekt OCH för maktens pris – som innebär att stå för impopulära beslut. Kommunalrådet Tamara Spiric (V) är dock endast villig att ta ansvar för maktens positiva sida. Då det blir dags att ta ansvar för impopulära beslut förnekar hon att deras existens. Det är detta som leder till Vänsterpartiets svek och lögner.

Ett av kommunalrådet Tamara Spirics mest uppenbara svek handlade om stadsbiblioteket. Före valet 2010 lovade hon att Vänsterpartiet skulle kämpa för att stadsbiblioteket skulle få vara kvar vid Vasaplan. Men då Lennart Holmlund (S) erbjöd (V) toppositioner (Tamara Spiric fick en kommunalrådsplats) så kovände (V). I nämnda VK-intervju finns ett citat från Tamara Spiric där hon säger ”Jag säljer inte ut mig”. Men när det gäller stadsbiblioteket var detta just vad Tamara Spiric gjorde. En kort tid efter valet 2010 svek (V) och Spiric sitt vallöfte och sedan dess har partiet stött flytten av stadsbiblioteket till Kulturhuset Väven på kajen.

Men det är inte nog med detta.

I ett försök att dölja det första sveket (stadsbiblioteket) hemfaller Spiric till lögner som är lika grova som lätt avslöjade. Låt oss återigen titta på VK-intervjun. Där finns ett annat citat av kommunalrådet Spiric. I detta säger Spiric, apropå kulturväven dit stadsbiblioteket ska flyttas, följande: ”Jag tycker inte att väven skulle ha byggts för det är ett fruktansvärt dyrt projekt, men nu har vi fått ärva det …”.

Denna lögn är en ren förolämpning mot umeborna!

Det är uppenbart att Spiric (V) räknar med att folk inte ska minnas vad som hände. Men Spirics fräcka lögner avslöjas av de beslutsprotokoll som upprättas i samband med Umeå kommunfullmäktiges möten.

Låt oss upprepa: Tamara Spiric säger rakt ut i VK-intervjun att hennes åsikt var att ”väven” [inte] ”skulle ha byggts”. Kommunalrådet Spiric påstår till och med att hon har fått ”ärva det”.

Ok. Låt oss nu se de vad de skriftliga beslutsprotokollen visar?

Beslut nr 1: Den 31 januari 2011 skulle Umeå kommunfullmäktige bl a besluta om följande: att det som idag kallas för Kulturhuset väven skulle drivas i form av ett gemensamt bolag mellan Umeå kommun och Balticgruppen; att projektet skulle vara färdigställt vid årsskiftet 2013/2014; att en högsta nivå för byggkostnaderna fastställdes till 26 000 kr per kvadratmeter BTA (brutto-area). Bifall stod mot avslag. Ingen enda vänsterpartist röstade Nej till beslutet. Partiet slöt upp för ”Väven” tillsammans med (S) och Alliansen. Detta skedde under Tamara Spirics ledning.

Beslut nr 2: Sju månader senare, den 29 augusti samma år, skulle den detaljplan antas som var förutsättningen för att ”Väven” skulle kunna börja byggas. Bifall stod mot återremiss. Ingen vänsterpartist försökte stoppa bygget. Partiet slöt upp för ”Väven” tillsammans med (S) och Alliansen. Tamara Spiric stod bakom beslutet fullt ut.

Men det mest intressanta är Vänsterpartiets protokollsanteckning!

Det räckte nämligen inte för Vänsterpartiet att bara rösta för detaljplanen. I sin iver att visa Lennart Holmlund, Balticgruppen och Alliansen hur pålitliga partiet var, i sitt stöd för Kulturhuset Väven, bifogade Vänsterpartiet en särskild anteckning till protokollet. Denna anteckning är särskilt avslöjande när det gäller med vilken iver (V) både ville bygga Kulturhuset Väven – och därmed flytta stadsbiblioteket (in i Väven).

Protokollsanteckningen lyder som följer (min kursivering):
”1. Till att börja med: Vänsterpartiet står bakom projekterande och byggande av det planerande Kulturhuset. Inte enbart utifrån en passiv position, utan (V) har genom att vara aktivt och pådrivande i beslutsprocessen verksamt dragit sitt strå till stacken… ” !

Den som kan läsa har ingen svårighet att se sanningen – trots Spirics försök att dölja denna:
1. (V) i Umeå röstade för samarbetet med Balticgruppen; partiet röstade även för den kostnadskalkyl som lett fram till dagens fruktansvärda utgifter för Kulturhuset Väven; detta skedde den 31/1-2011,
2. (V) i Umeå röstade för den detaljplan som möjliggjorde byggstarten för Kulturhuset Väven; detta skedde den 29/8-2011,
3. (V) i Umeå var så ivriga att visa (S), Baltic och Alliansen sitt pålitliga stöd för ”Väven” att partiet bifogade en protokollsanteckning där (V) särskilt underströk sitt aktiva stöd och agerande för att Kulturhuset Väven skulle bli till – ett agerande från (V) och kommunalrådet Spiric som därmed bidragit till att beröva äldreomsorgen, för- och grundskolan samt personalen ekonomiska resurser. Detsamma gäller kulturen. Detta märks bl a genom att varken äldreomsorgen eller för- och grundskolan får de pengar de behöver för att täcka sina ökade behov.

De två protokollen samt protokollsanteckningen avslöjar Spirics grova lögner. För den som vill läsa står det, hur tydligt som helst, att kommunalrådet Spiric, och Vänsterpartiet i övrigt, inte ärvde något projekt som de var motståndare till. Det framgår ingenstans att Spiric skulle ha ansett att ”Väven” var fruktansvärt dyr. Det protokollsanteckningen visar är att (V) har varit pådrivande för att Kulturhuset Väven skulle byggas. Det enda fruktansvärda är Tamara Spirics lögner. Det som drivit in Vänsterpartiet i detta nät av grova politiska lögner och självmotsägelser är partiets vilja att både vara en del av makten i kommunstyrelsen – tillsammans med Lennart Holmlund – och samtidigt vara fritt och obundet då det passar. Men detta är en omöjlighet.

Arbetarpartiet kämpade ensamma mot Kulturhusanhängarna under hela 2011. Vi insåg mycket tidigt att skrytprojekten skulle slå mot äldreomsorg, för- och grundskolan och mot möjligheten att öka personaltätheten. Men också mot kulturen i Umeå. Vi fick ta mycket skit inne i kommunfullmäktige för att vi vågade rösta nej till skrytprojekt som Kulturhuset Väven och till Äventyrsbadet. Men detta uppvägdes mer än väl av det stöd vi hela tiden har känt ute bland vanligt folk då vi hållit torgmöten i centrum, knackat dörr ute på olika stadsdelar eller besökt kommunala och andra arbetsplatser.

Det Spiric nu försöker sig på är en ny lögn av samma sort som hon bedrog väljarna med 2010. Före valet 2010 dolde Tamara Spiric att hon ville flytta stadsbiblioteket till ”Väven”. Före valet 2014 försöker kommunalrådet Spiric slå i folk att hon aldrig ens har velat bygga den ”Väv” dit hon, sedan strax efter valet 2010, har arbetat så hårt för att flytta stadsbiblioteket.

Arbetarpartiet vill tvärstoppa flytten av stadsbiblioteket och låta detta vara kvar i lokalerna vid Vasaplan. Dessa kontrolleras fortfarande av Umeå kommunkoncern. Samtidigt vill vi påbörja arbetet med att hyra ut lokalerna i Kulturhuset väven till mer kapitalstarka grupper – grupper som Baltic och affärsbankerna. Om pengarna ska räcka till äldreomsorgen, skolan och ökad personaltäthet måste badet bantas och kommunen backa ut ur ”väven”. Sossarna, Vänstern och Alliansen har misslyckats. Nu är det vår tur i kommunalpolitiken.

Länkar till utdrag ur protokollen från kommunfullmäktige 31 jan samt 29 aug 2011:

Lasse Jacobsson tvingas be om ursäkt – därför kan inte (V) hantera personalfrågor

av

Vänsterpartiet kan uppenbarligen inte hantera personalfrågor i Umeå kommun. Varför. Detta hänger samman med att partiet inte kan hantera Makten som det innebär att styra en kommun. Och (V) har styrt Umeå tillsammans med (S) sedan valet 2010.

Men låt oss beskriva vad som hänt.

Lars Jacobsson, ordförande i tekniska Nämnden, Vänsterpartiet, har i en skrivelse bett personal i tekniska nämnden om ursäkt. Bakom ursäkten från Jacobsson (V) för sitt agerande mot olika tjänstemän finns Jacobssons agerande i samband med de artiklar som skrevs i Västerbottens-Kuriren om Apberget. Det har framkommit att personer i kommunens tekniska personal anser att Jacobsson utgör ett arbetsmiljöproblem.

Tyvärr har Jacobsson smutskastat personalen offentligt. Men den skrivelse har använt för att be om ursäkt har inte sänts till media. Om man har kastat smuts på folk offentligt, och sedan ber om ursäkt, då ska även ursäkten vara offentlig. Tyvärr är inte Jacobssons ursäkt offentlig – av egen kraft. Men den kommer att bli offentlig eftersom flera folkvalda bloggar om den. Jag har hämtat sakuppgifterna i denna blogg från Andreas Lundgren, vice ordförande (S), i tekniska nämnden. Det finns även en uppgift som säger att två chefer på fastighets har sagt upp sig (ligger under Tekniska Nämnden). Detta har samband med den arbetsmiljö som uppstått under Lars Jacobssons ledning.

Men det finns även andra i Vänsterpartiet som har gett sig på Umeå kommuns personal. Tamara Spiric, Vänsterpartiets gruppledare, anmäldes för ”kränkande särbehandling” av två kvinnliga ekonomichefer. Efter en utredning gjord av kommunens rekryteringschef och personalchef överlämnades materialet till en av Sveriges främsta arbetsrättsjurister. Denna ansåg att Tamara Spiric gjort sig skyldig till just kränkande särbehandling av de två kvinnliga tjänstemännen. Detta är tyvärr inte allt. Före detta hade kommunen rekryterat en annan kvinna som chef för att bygga upp det kvinnohistoriska museet i Umeå. Hon var den första att säga upp sig. Det uttalade skälet var att Tamara Spiric inte hade vett att hålla ”armlängds avstånd” när det gällde hennes arbete.

I Umeå har Vänsterpartiets agerande mot kommunens personal utgjort en skandal. Och till dessa att Lassa Jacobsson gör sin ursäkt mot personalen under honom offentligt så utgör Vänsterpartiets agerande mot personalen en PÅGÅENDE skandal.

Varför klarar då inte (V) av att hantera personalen. Det är inte så svårt att begripa. Det handlar om deras oförmåga att hantera makt. Den som sätter sig att styra en kommun, som Vänsterpartiet gjort tillsammans med socialdemokraterna, efter valet 2010 måste förstå att makten hat två sidor. Dels ger makt ett parti en möjlighet att förverkliga partiets idéer. I bästa fall. Dels tvingas partiet ta ansvar även för obekväma beslut.

Vänsterpartiet klarar den ena sidan: att FÖRSÖKA påvisa att deras inträde i Umeå kommuns regering exempelvis skulle innebära att det skulle bli endast 15 barn per grupp i dagis för 2013 års utgång (vilket inte stämmer). Vänsterpartiet klarar inte den andra sidan: att ta ansvar för obekväma beslut. Då Umeå kommuns ekonomi försämrades, dels tillfälligt, dels p g a alla skrytprojekt, så blev budgeten för valåret 2014 en nedskärningsbudget. Detta var inte vad (V) och Tamara Spiric hade tänkt sig. Vänsterpartiet hade tänkt sig att gå till val på en budget där de skulle kunna säga ”titta vad bra vi är”. Så vad gör Vänsterpartiet då verkligheten inte blir som de vill. Tamara Spiric ger sig på de två högsta kvinnliga ekonomiska tjänstemännen i Umeå kommun och påstår att de har förfalskat det ekonomiska underlaget för budgeten. Men hon går längre än så. Tamara Spiric anklagar dessa två kvinnor för att driva en egen högerpolitik.

Kvinnor i Umeå kommun, kvinnliga chefer i Umeå, får alltså ta skulden för Vänsterpartiets oförmåga att hantera maktens besvärliga sida. Den sida som har med att fatta obekväma beslut att göra. Vänsterpartiet skulle ju ha kunnat ge sig på sin koalitionspartner (S). Men om Tamara Spiric hade angripit Socialdemokraterna på samma våldsamma sätt som de angrep de två kvinnliga cheferna så hade samarbetet spruckit mellan (S) och (V). Därför gab sig Tamara Spiric på de två kvinnliga ekonomicheferna. Och fick sedan en anmälning på sig – som en av Sveriges ledande arbetsrättsjurister ansåg var berättigad.

Vänsterpartiet vill framställa sig som kvinnornas bästa vän inom Umeå. Detta gäller definitivt inte för kommunens personal. Det är samma mekanism som ligger bakom Lasse Jacobssons agerande mot tjänstemännen i Tekniska Nämnden.

Vänsterpartiet – i Umeå kommun och under nuvarande ledning – är inte ett parti som personalen kan lita på. Partiets oförmåga att hantera maktens båda sidor gör att det spelar ett dubbelspel. Och detta dubbelspel går ut över personalen i Umeå kommun. Men dubbelspelet syntes även i samband med flytten av stadsdelsbiblioteket. Där lovade Tamara Spiric i en VK-intervju att arbeta för att ”stadsbibblan” skulle få vara kvar vid i sina nuvarande lokaler vid Vasaplan. Strax före valet. Strax efter valet ändrade sig (V) och agerade för att stadsbiblioteket skulle flytta till Kulturhuset ”väven” på kajen. Detta var helt logiskt med tanke på hur aktivt (V) anser sig ha agerat för att få till stånd detta skrytbygge (idag beräknas kostnaden ligga på 915 miljoner – att delas mellan Balticgruppen och Umeås skattebetalare). Men det hade ju varit ärligare att berätta att Vänsterpartiet skulle rösta för en flytt före valet – istället för att ljuga för väljarna.

Det krävs en politik för knegarna i Umeå kommun – för män och kvinnor, för arbetare och tjänstemän, för de som arbetar, ska arbeta när de blir äldre eller har arbetat och idag är pensionärer. Och för de arbetslösa. Men Vänsterpartiet – i Umeå kommun och under nuvarande ledning – är inget parti för knegarna.