Jag står framför DVD-hyllan, trevande efter kvällens rätta underhållning. Och så plötsligt ser jag den! The House of Eliott, serien som klistrade mig framför teven tillsammans med mamma på det unga 90-talet.
Längesedan? Ja. Värt än en gång? Absolut! Nöjd plockar jag hem den och vips är den potentiella kvällen framför teven åter mys och trivsel. Ett lika välbehövligt som efterlängtat alternativ till Mellohysterin.
Minns ni den? Om inte, här är IMDB:s länk. Väl värt!
