I veckan har Region Västerbottens fullmäktige beslutat att sänka utomlänsersättningen för digitala vårdtjänster inom primärvården.
De senaste åren har antalet privata digitala vårdgivare ökat snabbt. Appar som Doktor24, Min Doktor och Kry används av allt fler för att snabbt kunna komma i kontakt med en läkare på ett smidigt sätt. För många blir det här förstås ett sätt att göra vården mer tillgänglig, men den här utvecklingen har också blivit starkt ifrågasatt. Bland de mest kritiska, finner vi allmänläkaren Hanna Åsberg, ordförande för SFAM (Svensk Förening för Allmänmedicin), som säger att ”nätläkarbolagen dränerar vården på pengar”. Hon hänvisar till studier som visar att de ökar samhällets sjukvårdskostnader.
Det råder inget tvivel att de här apparna i många fall lett till att patienter fått komma i kontakt med läkare för lättare åkommor som hade kunnat åtgärdas av sjuksköterska eller rådgivning från 1177 utan att kontakt med läkare varit befogad. Sedan skickas notan till regionen, vilket gör att det betalas orimligt stora summor för att behandla lättare åkommor, när dessa resurser snarare hade behövts till patienter med större vårdbehov. Faktum är att det framför allt är friska patienter med lättare åkommor som kontaktar nätläkarbolagen, medan patienter med störst vårdbehov hanteras via hälsocentraler. Det blir, som Hanna Åsberg poängterar, ”en undanträngningseffekt så att de mest sjuka patienterna får mindre resurser”.
SKL har räknat kostnaderna och kommit fram till att de utomlänsersättningarna som regionerna betalar för digitala vårdtjänster inom primärvården är för höga, och därför har regionfullmäktige efter rekommendation från SKL enhälligt beslutat att sänka dem med ca 20%. Vi kan inte fortsätta betala överpriser. De skattepengar som är destinerade till hälso- och sjukvård ska inte gå till att betala ut vinster, utan de måste användas till det de är avsedda för.
Att vi då sänker ersättningen betyder inte att vi på ngt sätt hindrar den digitala utvecklingen inom vården. Tvärtom! Till mångt och mkt är det genom fortsatt digitalisering som hälso- och sjukvården kan utvecklas för att möta medborgarnas förväntningar på ökad tillgänglighet – särskilt viktigt för oss som bor i ett län med långa avstånd. Men det måste ske på ett sätt som garanterar att tillgång till vård är jämlik och styrs av medborgarnas behov och inte av privata företags kortsiktiga vinstintressen.
Detta jobbar Region Västerbotten med. Regionen ligger långt framme i digitaliseringen när det gäller medicinteknisk utrustning för anestesi, operationsplanering och intensivvård, men även elektroniska remisser, svar och distanslösningar. Däremot har regionen inte kommit långt gällande mobilitet eller tagit tillvara på möjligheterna att visualisera patientinformation via 1177 till exempel. Det här är ett område som har utvecklingspotential.
Nätläkarbolagen har motsatt sig sänkningen, men de skattepengar som är avsedda till hälso- och sjukvård är ju inte till för att nätläkarbolagen ska dela ut stora vinster. De är ju till för att regionen ska leverera jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av hög kvalité. Sänkningen av utomlänsersättningen för digitala vårdtjänster inom primärvården känns därför helt rätt.