Kära dagbok-på-nätet, i kväll var jag på bio. ”Snabba Cash” var det som bjöds. Några korta tankar om filmen innan sänggåendet:
1. Som väldigt många redan konstaterat kändes rullen internationell (läs: amerikansk) i formspråk, tempo, och pondus från början till slut. Way to go, Daniel Espinosa & co. Men samtidigt slog det mig vilken oerhört svensk karaktär huvudpersonen JW är. Visst finns det strebers och uppkomlingar i de flesta länder. Men om man tänker sig en amerikansk JW från tjottahejti som försöker bli bundis med högdjuren, skulle han överhuvudtaget ha nån möjlighet att ta sig in på den glassigaste business school-utbildningen?
(Eller jag kanske har fel? Charlie Sheens farsa i ”Wall Street” är ju nån sorts knegare i blåställ, och Charlie verkar ju inte ha några problem med att ta sig fram för det. Å andra sidan ger en serie som ”Gossip girl” en mycket mer hierarkisk och socialt cementerad bild av det amerikanska samhällets över skikt. Ack, vad ska man lita på..? )
2. Jag noterade att i en scen som utspelar sig under en brat-fest på nån sorts herrgård, så hördes några sekunder av samma åttitalslåt med Magnus Uggla som jag småhajpade häromveckan. Jag antar det betyder att jag är bra mycket stekigare i min musiksmak än vad jag hittills velat tro.
3.På tal om internationell klass så är det bara att lyfta på hatten åt Dragomir Mrsic och Matias Padin Varela som gör filmens bärande hårdingar. (Visst var det tur att inte de här killarna fick göra rollerna?) Båda två tycker jag känns tuffa på riktigt, inte på ett löjeväckande Paolo Roberto-sätt. Men det som gör det så bra är att de inte går runt och är svarta i blicken av aggression hela filmen igenom, utan tvärtom gör sina roller på ett egentligen rätt mjukt och känslosamt sätt. Nu skulle jag gärna se att nån vågar stoppa in Dragomir Mrsic i lite fler och annorlunda filmer, till exempel i stället för att slentrian-casta Micke Nyqvist för femtielfte gången till ett smådjupt romantiskt vuxendrama. Om det nu inte är så att Mrsic är en en-tricks-ponny som bara kan göra jugge-gangstrar med sammetsblick…
