Många människor har tagit Polarpriset på allvar, men jag har aldrig förstått varför. Det har ju varit ett meningslöst pris på jakt efter någon sorts betydelse.
Men med Björk har de hittat rätt.
Problemet med Polarpriset är att det kommer 40, 50 år för sent. Typ. Hade priset fötts när rockmusiken var ny och fortfarande famlade sig fram hade det kunnat få betydelse och vara en vägvisare. Då hade man verkat i sin samtid och kunnat ge stöd och upprättelse åt unga talanger och samtidigt dra på sig vreden från den oroliga vuxengenerationen.
Men när man 30 år efter genombrottet ger pris åt Bob Dylan, Paul McCartney och Bruce Springsteen är det svårt att känna att Polarpriset har någon större betydelse.
Med Björk är det annorlunda. Efter åren med Sugarcubes hyllades hon hårt för ”Debut” 1993 och har sedan arbetat vidare och gjort som hon velat. Med allt mindre framgång. För om hon en gång i tiden var en ”vanlig” popsångerska har hon ju utan att bry sig om sig konsekvenserna gått in i andra genrer och är nästan i facket konstmusik, och det är sådant som vanliga poplyssnare inte riktigt begriper. Jag antar att Madefestivalen i Umeå skulle ge rätt mycket för att hon skulle komma till Umeå.
Dessutom kom hon till Oscarsgalan 2001 med sin svanklänning och det var respektingivande.
Det är sådana kaxiga musiker som Polarpriset ska stödja.
Jo, just det, Ennio Morricone får också priset. Lite väl sent kanske, men det är rätt kul att de ger priset till en person som är mest känd för sin filmmusik.
Björk är som du skriver en klockren MADE-bokning. Hennes avsteg från ”popcirkusen” är värd all respekt. Hon bryter ny mark, och omdefinierar begreppet pop. Det är angeläget, nyskapande och på många sätt beundransvärt. Jag tror många ser henne som en förebild, och att hon är en hon har säkert med det hela att göra. Den hädiska frågan i sammanhaget är väl: är det bra? Alltså i en känslomässig mening. Hon säger att hon gillar komplexitet och att måla med hela paletten för att fånga mångfacetterade känslor. Men stannar det vid en spännande form, eller lyckas hon smälta ihop innovativt formsökande med ett rikt känslomässigt berättande?