Kungen och jag…


Nu är den särdeles dålig och inte för att jag är förvånad över avslöjanden i en viss omtalad bok – det har väl alla vetat att överklassen har en sunkig människosyn? Men jag är  lite ledsen över att jag fått lära mig ett nytt ord: KAFFEFLICKOR.
Och då tycker jag om att lära mig nya ord, akademiker som jag är. Men det här ordet. Kaffeflickor. Smaka på det. Vad innebär det egentligen? Precis som ordet säger: flickorna man får in till kaffet. Till efterrätten. För det är naturligtvis uteslutet att tänka sig att samtala med dem under en hel måltid?
När kommer möjligheten att som svensk medborgare gå ur monarkin? Vi kan begära utträde ut statskyrkan om vi vill, men inte ur Bernadottefamiljen? Jag betalar skatt för kungens kaffeflickor. Det är faktiskt emot min personliga moral, mina värderingar. Jag vägrar göra det.

1 kommentarer

  1. Helt fantatiskt skärpt och lysande samhällskommentar – som vanligt – Katarina!

    Självklart borde vi få bestämma att ”gå ur” kungahuset, som Du föreslår.

    Stockholmsattityder som skrämmer är vad kungen står för.

Lämna ett svar till Christina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *