Det är fredagen den 8:e juli. Solen står lågt över nätta trädkronor, crêpes och galetter bärs ut på solbrända armar. En efter en, antingen sållad till grupp eller ensamt strövande, rör sig besökarna som en enig massa mot det undanskymda cirkustältet. Kompani Giraff ska ha premiär för ”Les Parias”.
Crêperiet i Hablingbo på södra Gotland har blivit en succé. Hit kör folk ända från fastlandet för att få sig en smakbit vid ett av de tätt placerade inomhusborden eller ute på bakgårdens terrass. Enligt tradition är det midsommardagen de slår upp portarna för att stänga igen vid säsongens slut.
Och där, vid en äng och omslutna av grönska, har Kompani Giraff ställt upp sitt tält. Cirkus och varitéföreställningen ”Les Parias” handlar om utanförskap och mötet med det abnorma. Och trots att vi sett prestationer som såväl liknar som överträffar de här artisternas många gånger förut lyckas de väl med att lämna oss i en känsla av alienation. Helt plötsligt är det inte karaktärerna på scen som är de konstiga. Det är vi i publiken som inte längre kan anta oss leva en norm.
